Forskning om mångkultur lyfter fram problem
Det är ofta lärare som ur ett majoritetsperspektiv definierar vad som ses som problematiskt exempelvis i kontakten med elever och föräldrar med olika etniska bakgrunder och skolans personal.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Det visar Lena Granstedt i sin avhandling ”Synsätt, teman och strategier: några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ett praktiknära projekt”.
Lena Granstedt har undersökt hur skolans mångkulturalitet speglas dels i forskning och rapporter i Sverige och dels i hur lärare talar om mångkulturella frågor i skolan. Två grupper av lärare har tillsammans med Lena problematiserat frågor inom detta område. Ett samtal från vardera lärargrupp har analyserats och lärarnas föreställningar om "invandrareleven" och hennes/hans föräldrar har fokuserats.
Lena beskriver även hur frågor som rör mångkultur har utvecklats i en av lärargrupperna som består av tre modersmålslärare och tre klasslärare. Dessutom har Lena ett kapitel i sin avhandling där hon har analyserat forskning och rapporter från 1980 till 2005 inom området "mångkulturella frågor i skolan". I det kapitlet har hon framförallt lyft fram hur bakgrunden beskrivs, vilka frågor som ställs, till vem de ställs och vilka resultat som redovisas i rapporterna och avhandlingarna.
Makten att definiera de andra och deras brister
Studien visar att diskursen om mångkulturella frågor i skolan ofta ger uttryck för brister och problem kopplade till elever och föräldrar med utländsk bakgrund. Samtidigt framställs eleven som en resurs för att visa på skolans utveckling till att bli alltmer mångkulturell.
Lena fann även att skolan lyfter fram skillnad och då främst mellan gruppen elever med utländsk respektive gruppen elever med etnisk svensk bakgrund.
I studien tydliggörs att det i skolans praktik ofta är lärare som har ansvar och makt att definiera vad som ses som problem och att hitta lösningar. Lärarna representerar majoriteten och de kan besluta om i vilken mån, till vilken grad och på vilket sätt ett minoritetsperspektiv ska få synas i klassrummet. Det handlar därmed om vem som har makt att definiera sig själv, de andra och de andras brister.
Vilka är de mest betydelsefulla slutsatserna?
- Enligt min analys av samtalen är det ofta lärare som ur ett majoritetsperspektiv definierar vad som ses som problematiskt exempelvis i kontakten med elever och föräldrar med olika etniska bakgrunder och skolans personal. Jag tycker också att studien visar att tid till samtal i en etniskt heterogen grupp var till stöd för lärare att utveckla och vidga perspektiven kring vad de definierar som problematiskt. Utifrån samtalen såg lärarna nya lösningar som möjliga.
Brister och problem lyfts fram
- I forskning och rapporter som fokuserar mångkultur i skolan har det ända sedan 80-talet till stor del handlat om att lyfta fram brister och problem. Dessa anses framför allt ligga hos elever och föräldrar med utländsk bakgrund, men även hos lärare, både lärare med utländsk och etnisk svensk bakgrund.
- Det har också handlat om att jämföra och se skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med etnisk svensk bakgrund. Att dessa synsätt har funnits med under så lång tid förvånar mig. Jag menar att det rör frågor om makt och ger uttryck för ett ”vi och dom”.
Vilka konsekvenser för skolans arbete bör dina resultat medföra?
- Det är svårt att veta därför att dessa frågor handlar ju om hur vi ser på exempelvis elever med utländsk bakgrund i skolan men också om vilka resurser i form av tid och pengar det får kosta att utveckla/förändra den organisation och struktur som frågorna utgör en del av.
- Jag menar, det går ju inte att enbart säga att nu ska skolpersonalen tänka/handla på ett annat sätt utan för att en förändring ska ske behövs stöd i form av tid/pengar för att skolans personal ska få utrymme att reflektera, analysera kring dessa frågor. Så ser jag det.
Vad vill du fortsätta att forska om?
- Jag skulle vilja veta mer om vad som möjliggör och/eller försvårar ett inkluderande/exkluderande av modersmålslärare i skolans praktik. Det beror på att min studie visar att modersmålslärarna sällan inkluderas i projekt, möten etc. som ordnas i skolans praktik. Det betyder att ett minoritetsperspektiv sällan inkluderas och inte ens när det handlar om att utveckla mångkulturella frågor.
- Ytterligare en anledning för fortsatt forskning är att modersmålslärarna i min avhandling ibland har andra perspektiv på de frågor som lärarna tar upp och diskuterar i samtalen. Varför det är så skulle jag vilja studera mer ingående.
Text: Berit Lundgren
