Forskning om skolors ledning och organisering i Sverige
I Sverige bedrivs forskning om skolors ledning och organisering vid ett flertal olika lärosäten och i olika forskningsmiljöer. Att ha en överblick över den forskning som bedrivs i en svensk kontext ger skolans praktiker en möjlighet att lättare relatera forskning till de rättsliga regler, förväntningar och traditioner som finns i just det svenska skolväsendet.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och kommunicerar kunskap om resultat av forskning
Forskning om skolors ledning och organisering är en internationell angelägenhet och det vore ingen överdrift att säga att sådan forskning domineras av anglo-amerikanska länder och forskningstraditioner. Men, vi kan inte ta för givet att den omfattande flora av anglo-amerikansk forskning som publiceras med skolans yrkesverksamma som målgrupp är av relevans för svenska skolledare, även om det finns stora likheter mellan nationers utbildningssystem.
Den pågående forskningen om skolors ledning och organisering i Sverige utgör en del av ett internationellt förgrenat och växande forskningsfält som fokuserar skolledarskap och utbildningsledning.
Här nedan presenteras i alfabetisk ordning några lärosäten och forskningsmiljöer i Sverige som bedriver forskning om skolors ledning och styrning. Urvalet baseras på de lärosäten som för närvarande medverkar i Rektorsprogrammet. Följ länken efter presentationerna om du vill veta mer om den forskning som pågår och dess inriktning
Göteborgs universitet: Skolutveckling och ledarskap (SKUL)
SKUL intresserar sig för lärares och ledares lärande, såväl det formella som det informella, och särskilt vilken betydelse ledarskapets praktik har för skolors utveckling och professionella lärande. SKUL bedriver gärna forskning i samverkan med skolor och huvudmän där aktionsforskning kan förena såväl forsknings- som utvecklingsintresse.
De fokuserar på vad som händer i olika skolpraktiker, det vill säga mänskliga och sociala aktiviteter knutna till moraliska, politiska och historiska dimensioner. Det kan exempelvis handla om hur förskolan och skolan omsätter läroplaner.
För att finna kritiska situationer eller viktiga maktförhållanden i praktiken tar de hjälp av olika teoretiska perspektiv. Det kan röra sig om praktikteorier, organisatoriska och institutionella perspektiv, men också kulturhistoriska och socialkonstruktionistiska ansatser. I deras forskning görs ofta kopplingar till förändringar i verksamheter, och framför allt hur elever, lärare och skolledare verkar som aktörer.
De använder sig av aktionsforskning och i synnerhet i praktiknära forskning som en ingång i utvecklings- och forskningsarbetet. I om med denna metod tar de avstamp i lärares frågor och verksamhetens uppdrag.
Skolutveckling och ledarskap på Göteborgs universitets webbplats
Länk till annan webbplats.
Karlstads universitet
Vid Karlstads universitet bedrivs forskning med betydelse för skola, skolutveckling och skolledarskap. Med de forsknings- och de utvecklingsprojekt som bedrivs avser de berörda forskarna stärka en skola på vetenskaplig grund. De bedriver praktikutvecklande forskning där forskare och praktiker samverkar för att på ett systematiskt sätt främja en forskningsbaserad praktikutveckling. Forskning och utvecklingsarbete bildar en helhet, trots deras olika syften, som en strategi i arbetet med att stärka skolans vetenskaplighet.
Forskning om skolors arbete med att förbättra sin verksamhet har en lång tradition på universitetet, och inom rektorsutbildningen vidareutvecklas denna tradition. Flera projekt bygger på samarbeten mellan forskare och praktiker med stöd i aktionsforskning. Andra projekt riktas mot skolors förbättringskapacitet. En ambition är att lägga ett etiskt perspektiv på studier av skolors ledning, organisering och förbättring.
Mittuniversitetet
Forskningsmiljön vid Mittuniversitetet omfattar forskning om skolans ledning och organisation i förhållande till skolans olika organisatoriska nivåer. Detta kan innebära studier av kollaborativa skolförbättringsprocesser i samspel med externa aktörer, skolors systematiska kvalitetsarbete samt ledarskap i undervisningssituationer.
Forskningen omfattar också jämförelser mellan förstelärares och skolhuvudmäns uppfattningar om det pedagogiska ledarskapsuppdraget. Till detta kommer även forskning om organisering av barns och elevers övergång mellan fritidshem, förskoleklass och skola. En angränsande förekommande forskningsinriktning är lärares ledarskap i didaktiska kontexter. Det gemensamma draget i forskning vid Mittuniversitetet är intresset för hur ledarskap och organisering uppfattas och genomförs i förhållande till både skolans struktur och processer.
På universitetet finns forskargruppen Utbildningsledarskap och skolutveckling (ULS) med intresseområden som ledarskap, ledning, styrning och skolutveckling i sammanhanget utbildning och arbetsplatslärande. Forskning i gruppen behandlar huvudmannaskap, rektorskap i skola/förskola, rektorers professionella lärande, rektors ledarskapsidentitet, lärares ledarskap, skolorganisation, skolutveckling, policy, digitalisering och utbildningsledarskap i olika typer av utbildningsmiljöer samt arbetsplatslärande.
Stockholms universitet – Skolors organisering, utveckling och ledning (SOUL)
Forskargruppen SOUL vid Stockholms universitet fokuserar på skolors och förskolors styrning, ledning, organisering och ledarskap. De verkar i såväl nationella som internationella sammanhang. Gruppens fokus på skolor och inte endast på skolan indikerar en känslighet för empirisk variation som riskerar att negligeras om man vanemässigt förutsätter enhetlighet i skolors ledning och organisering. Forskningen om skolors organisering och ledning förenar forskarna i SOUL. En del har huvudsakligen ett teoretiskt forskningsintresse, andra lägger tonvikten vid studier av policy och reformer medan andra inom gruppen har ett primärt praktiknära forskningsintresse.
Forskarna i gruppen ger på olika sätt uttryck för en gemensam hållning – vikten av att navigera mellan vanliga eller för givet tagna föreställningar om skolors ledning och organisering, empiriska realiteter och avvikande exempel samt behovet av att tänka nytt och generera ny kunskap kring skolors ledning och organisering.
Umeå universitet: Centrum för skolledarutveckling
På centrum för Skolledarutveckling vid Umeå universitet pågår flera olika forskningsprojekt i utbildningsledarskap. De har en lång tradition av praktiknära forskning där vissa projekt är följeforskning/tillämpad forskning, medan andra är basforskning ofta i ett komparativt internationellt perspektiv. Det som förenar forskningen på Centrum för skolledarutveckling är att innehållet handlar om att beskriva, analysera, förklara och förstå hur chefer och ledare utformar, leder och styr.
Styrningen omfattar strukturer, kulturer, funktioner och processer inom organisationer vars uppdrag utgörs av individers lärande och socialisation till samhällsmedborgare. I det sammanhanget fokuserar Centrum för skolledarutveckling på hur chefers och ledares bedömningar och prioriteringar baserade på samhälleliga, politiska och ideologiska förutsättningar och strävanden påverkar och styr detta ledarskap. Forskningen berör hela styrkedjan vilket innebär ett brett perspektiv från policy och reformer till elevers lärande och resultat.
Centrum för skolledarutveckling, på Umeå universtes webbplats Länk till annan webbplats.
Uppsala universitet: Educational Leadership
Kärnan i forskningsmiljön Educational leadership utgörs av studier av utbildning, lärande, och ledarskap och forskningen genomförs i de sammanhang där dessa begrepp kan appliceras. Det innebär att studieobjekten finns i såväl förskola och skola som i andra delar av samhället. Forskningsgruppens intresse är inte enbart inriktat mot kunskaper och förmågor utan fokus riktas också mot normer och värden. Här utgör begrepp som hållbar utveckling, demokrati, likvärdighet, rättssäkerhet och medmänsklighet utgångspunkter.
De situationer där utbildning, ledarskap och lärande är i fokus studeras ofta ur flera vetenskapliga perspektiv. Med ambitionen att bidra med kunskap om relationen mellan utbildning, ledarskap och lärande avser forskningsmiljön att arbeta med angreppssätt som omfattar flera forskningsdiscipliner där olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter möts.