Förvirrande återkoppling i matematik

Eleverna är inte alltid nöjda med den återkoppling de får och de använder den inte alltid. Jenny Green har undersökt vad som händer när gymnasielever ges en formativ återkoppling i matematik. Hon kom fram till att eleverna upplevde återkopplingen på olika sätt. Den kunde upplevas som användbar, förvirrande eller skrämmande.

För att återkopplingen ska ha effekt krävs det att eleverna är engagerade och verkligen använder den återkoppling de får. Det räcker inte med att återkopplingen innehåller ”perfekt information”. I Jennys studie använde hälften av eleverna återkopplingen genom att reflektera över den medan den andra hälften läste igenom återkopplingen utan att reflektera.

Fokus på process

Jenny Green menar att det är av särskild vikt att undervisningen fokuserar på processen istället för på prestationen. Återkopplingen behöver vara väl integrerad i den dagliga undervisningen och ges regelbundet.

– Eleverna behöver ges möjlighet till att utveckla strategier för användning och därmed också till att göra rätt prioriteringar. Dessutom måste eleverna förstå syftet med återkopplingen och få möjlighet till att använda den. Eleverna i min studie hade fokus på resultatet och inte på processen. De uttryckte besvikelse när de hade fel på uppgifter vilket innebar att de befann sig i en kontext där misstag eller otillräckliga lösningar inte betraktades som utgångspunkt för lärande. De behöver utmanas i sina föreställningar om att matematik är något som är rätt eller fel och istället se på matematiska förmågor som kvaliteter som kan utvecklas.

Analytisk bedömning blev startskott

Jenny berättar att intresset för forskningsområdet väcktes av erfarenheter från hennes egen praktik.

– Jag ville se en lärandeprocess, en utveckling där varje elev var delaktig. Där eleverna själva kunde se vad som förväntades av dem, där de själva kunde följa sin utveckling och därmed se sin egen progression. På skolan där jag arbetade använde vi oss av en analytisk bedömning där delarna av processen eller produkten bedömdes för sig. Vi satte inte ut några betyg på de olika delarna eftersom en sammanräkning eller ett betyg skulle medföra att information om resultatet gick förlorad. Detta väckte motstånd hos eleverna och vi tyckte inte att det gav upphov till ett så stort engagemang hos dem som vi önskat. Min nyfikenhet på varför eleverna reagerade som de gjorde blev början på min forskarresa.

Motivation och självförtroende

När det gäller återkopplingsgivande är det av stor vikt att återkopplingen är formativ, att den ger en information som kan stödja eleverna i deras lärande. Det finns även andra saker som vi bör tänka på för att få återkopplingen att fungera, menar Jenny. Tidigare känslor och upplevelser kan påverka hur eleven tar emot återkopplingen. Resultatet i Jennys studie visade att psykologiska aspekter som handlar om motivation var betydelsefulla. Motivation är kopplat till faktorer som förväntningar, självförtroende och känsla av kompetens. Även elevernas upplevelse av autonomi hade betydelse för användningen av återkopplingen.

Förändrad undervisning

Det är svårt att bedriva en undervisning som matchar alla elevers intressen och som ökar chanserna för användning av formativ återkoppling.

– Frågan är istället hur vi kan utföra undervisningsaktiviteter, i detta fall återkoppling, som motiverar eleverna och samtidigt bidrar till hög grad av autonomi och känsla av kompetens hos eleven.

Ge möjlighet till reflektion kring lösningar

Den tradition som finns inom matematikämnet domineras av ett fokus på procedurer och uppgifter av rutinkaraktär. Denna tradition behöver utmanas, enligt Jenny.

– Vi behöver gå mot ett mer processinriktat arbete där eleverna ges möjlighet att reflektera kring matematiska lösningsprocesser och arbetar med lösningar av icke rutinmässig karaktär. Detta verkar skapa mer självreglering hos eleverna och det i sin tur är centralt för att de ska använda sin återkoppling.

Studien genomfördes genom att en gymnasieklass fick genomföra uppgifter som de fick återkoppling på och därefter intervjuades eleverna om sina upplevelser. En forskningsfråga som skulle vara intressant att arbeta vidare med är frågan om eleverna lär sig något av återkopplingen och att identifiera situationer när återkopplingen fungerar. Jenny menar att även om hennes forskning är gjord utifrån aspekter som rör klassrum ur ett matematikperspektiv så tror hon att resultatet kan överföras till andra ämnen.

Text: Agneta Grönlund

Källa:

Green, J. (2014). Elevers användande av formativ återkoppling i matematik. Lic.-avh., Linköping : Linköpings universitet, 2014. Högskolan Kristianstad.