Går det att göra det komplexa lättbedömt?

Kan man använda flervalsfrågor för att pröva kunskaper som analys, produktion och värdering? Det är den övergripande frågeställningen i två nya studier som har undersökt flervalsfrågor i NO och historia.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Artiklarna studerar amerikanska elever men har hög relevans för svenska förhållanden då de amerikanska och svenska kursplanerna delvis överensstämmer.

I artikel An Investigation of Explanation Multiple-Choice Items in Science Assessment, Educational Assessment behandlas ett forskningsprojekt där forskarna prövat olika uppgiftsvarianter. Det övergripande syfte var att se om man kunde kombinera likvärdig bedömning, tidseffektiv bedömning och en konstruktivistisk kunskapssyn.

Tre typer av uppgifter

I projektet konstruerades tre typer av uppgifter. En av uppgifterna var baserat på ett traditionellt prov med flervalsfrågor som handlade om global uppvärmning. Svarsalternativen innehöll korta och enkla påståenden. Uppgiften skulle främst pröva elevens faktakunskaper om global uppvärmning.

Den andra uppgiften innehöll mer komplicerade orsaksförklaringar till global uppvärmning. Elevens uppgift vara här att välja den orsaksförklaring som bäst hängde samman med hennes svar i första uppgiften.

Uppgiften nummer tre hade en öppen konstruktion där eleven själv skulle avge ett skriftligt resonerande svar. I det svaret skulle eleven motivera sitt val i den första uppgiften.

Svårt att föra utvecklade resonemang

Resultatet visar att många elever visserligen kände igen avancerade orsaksresonemang och kunde koppla dem till de påstående de valt i första uppgiften. Dock hade eleverna svårare att själva producera egna komplexa orsakssamband när hon skulle motivera sitt val från uppgift ett.

Generellt hade även högpresterande elever svårt att föra mer utvecklade resonemang som var kopplade till det enkla svaret i första uppgiften.

Författarna ser sammanfattningsvis att eleverna är bra på att känna igen idéer och vetenskapliga perspektiv, men har svårare att själva föra utvecklade naturvetenskapliga resonemang.

Läsförmågan som testas

I artikeln Testing Historical Knowledge: standards, Multiple-Choise Question and Student reasoning är också intresset riktat mot vilka former av kunskaper som prövas I uppgifter med fasta svarsalternativ. Eleverna fick ”tänka högt” medan de löste uppgifterna. Författaren ser att proven mäter vissa sorter av kunskap:

  • Historisk faktakunskap
  • Läsförmåga
  • ”Test wiseness”

Den sistnämna kategorin, test wiseness, innebär att eleven egentligen inte har rätt historiska kunskaper men har förmågan att utifrån frågeställningen och svarsalternativ lista ut vad som är rätt svar. Författaren ser det också problematiskt att det är läsförmågan som i hög grad prövas i prov med flervalsalternativ.

Reich relaterar resultatet till kursplanen i historia (för New York). Hon ser att flervalsfrågor, visserligen prövar historisk faktakunskap, men de kan inte pröva elevernas mer avancerat historiskt tänkande, som t ex källvärdering och empati.

Text: Johan Samuelsson

Källor:

Sammanfattning av An Investigation of Explanation Multiple-Choice Items in Science Assessment Länk till annan webbplats.

Sammanfattning av artikeln Testing Historical Knowledge Länk till annan webbplats.

Publicerad 30 oktober 2012.  Senast uppdaterad 05 oktober 2020.