God motorik underlättar fortsatt fysisk aktivitet

Kondition, styrka, motoriska färdigheter och psykosociala aspekter har ett positivt samband med fysisk aktivitet över tid. Det visar en nyligen publicerad irländsk studie. Denna kunskap blir viktig för skolan som hälsofrämjande arena.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Fysisk aktivitet är viktigt för ungas hälsa, men även för det fortsatta fysiska och psykiska välmåendet. Det är mot denna bakgrund som WHOlänk till annan webbplats rekommenderar att unga ägnar sig åt åtminstone 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet varje dag.

Rapporter från bland annat Centrum för idrottsforskning och Folkhälsomyndigheten visar att unga i dag sitter mer stilla och ägnar sig allt mindre åt fysisk aktivitet. Exempelvis är det enligt Folkhälsomyndighetens rapport endast var tionde flicka i årskurs 9 som rör på sig i tillräcklig omfattning, medan de mest aktiva finns bland pojkarna i 11-årsåldern där 23 procent rör sig minst en timma om dagen.

Detta riskerar att påverka inte bara barnens nuvarande hälsa utan även välmåendet senare i livet. Därför menar Folkhälsomyndigheten att det är viktigt att uppmuntra och göra det möjligt för barn och ungdomar att röra på sig mer. Skolan är en viktig arena för det hälsofrämjande arbetet där det finns goda möjligheter att stödja ungas fysiska aktivitet.

Hur skolmiljön påverkar fysisk aktivitet

Ungas fysiska aktivitet tenderar att minska med stigande ålder. Det finns även mycket som talar för att den fysiska aktiviteten minskar särskilt mycket i perioden då elever övergår från mellanstadiet till högstadiet.

I en nyligen publicerad irländsk studielänk till annan webbplats fokuserade en forskargrupp på vad som gör att unga fortsätter att vara fysiskt aktiva efter övergången från primary school till secondary-level school när barnen är cirka 12 år gamla, det vill säga motsvarande övergång från årskurs 6 till årskurs 7 i det svenska skolsystemet. Forskarna ville studera hur förändringen av skolmiljön påverkar den fysiska aktiviteten och beteendemönster relaterade till denna.

I undersökningen deltog 261 elever i årskurs 6 (primary level) och 291 elever i årskurs 7 (secondary level). Totalt var det 220 elever som deltog vid två undersökningsperioder, alltså både när de gick i motsvarande årskurs 6 och 7. Forskarna fick därför möjlighet att följa dessa under övergången från årskurs 6 till motsvarande årskurs 7. För att mäta elevers rörelse använde forskarlaget bland annat accelerometer, det vill säga ett mätinstrument som mäter intensitet, varaktighet, frekvens och typ av fysisk aktivitet på ett objektivt sätt.

Många faktorer påverkar

Utifrån den forskningsöversikt som görs i artikeln blir det tydligt att ett stort antal faktorer är relaterade till ungas benägenhet att utöva fysisk aktivitet. Exempel på dessa är motoriska kunskaper och kondition, styrka samt fysisk smidighet. Motoriska aspekter har ofta visat sig ha ett positivt samband med fysisk aktivitet över tid, där barn med låg grad av motorisk kompetens i yngre år ofta i lägre utsträckning ägnar sig åt fysisk aktivitet senare i tonåren.

På ett liknande sätt som för de motoriska aspekterna tyder forskningen på att det finns ett positivt samband mellan sådant som kondition, fysisk styrka och smidighet under de tidigare åren och fysisk aktivitet senare i tonåren. I översikten framgår också att tidigare forskning har kunnat fastlägga tydliga skillnader mellan flickor och pojkar.

Fysiska förutsättningar viktiga för engagemang

I den irländska undersökningen framstod de olika aspekterna av health-related fitness – det vill säga sådant som kondition, fysisk styrka och uthållighet – som den viktigaste faktorn som påverkar elevernas deltagande i fysiska aktiviteter efter övergången från primary school till secondary level. Forskarna argumenterar för att dessa fysiska förutsättningar underlättar för elever att engagera sig i fysiska aktiviteter.

Utöver dessa aspekter visade sig även motoriska kunskaper vara viktiga för den fysiska aktiviteten efter övergången. Särskilt gäller detta motoriska kunskaper som är kopplade till någon form av objekt, där det handlar om att sparka, kasta, eller slå objekten i en viss riktning, som exempelvis i fotboll, basket och innebandy.

Övergångar påverkar särskilt flickors aktivitet

Benägenheten att utöva fysisk aktivitet är även relaterad till olika psykosociala aspekter, som möjligen förstärks vid övergången till nytt stadium eller skola. Genomgående finns det stora skillnader mellan flickor och pojkar i utövningen av fysisk aktivitet. Särskilt minskar flickors deltagande i fysiska aktiviteter vid övergången till nytt stadium eller skola enligt studien.

Forskarna reflekterar därför över om det kan vara så att övergången till ett högre stadium eller en ny skola påverkar flickor i högre grad än pojkar. De menar att tidigare forskning pekar på att flickors självbild påverkas mer än pojkars vid stadieövergångar, och möjligen, menar de, kan detta även gälla beteenden relaterade till fysisk aktivitet. Det kan till och med vara så att flickor som är duktiga i idrott upplever att de missgynnas ur ett socialt hänseende och därför tonar ned sina idrottsliga kunskaper för att ”passa in”.

Intressant är att den motoriska kompetens som innefattar objekt (där det handlar om att sparka, kasta eller slå objektet), och som är relaterad till fysisk aktivitet, är relativt stabil vid övergången till ett högre stadium för flickor jämfört med pojkar. Det verkar alltså som att idrottsliga övningar av denna typ skulle kunna hjälpa flickor till att bibehålla den fysiska aktiviteten genom en förstärkning av dessa kunskaper.

Skolan viktig för att uppmuntra fortsatt fysisk aktivitet

Den irländska studien visar att det finns olika vägar för att uppnå ökad fysisk aktivitet bland unga, både genom att förstärka de fysiska förutsättningarna och motoriska kunskaper. Studien ger även kunskaper om skillnader mellan flickor och pojkar som är viktiga att känna till i det hälsofrämjande arbete som fokuserar på att skapa goda vanor, och förstärka ungas fysiska aktiviteter.

Det är viktigt att skolan, som en viktig arena för det hälsofrämjande arbetet, använder denna typ av kunskap när vi uppmuntrar unga att ägna sig åt fysisk aktivitet och försöker få dem att fortsätta med dessa aktiviteter genom hela livet.

Text: Daniel Bergh

Källor:

Britton, U., Issartel, J., Symonds, J., & Belton, S. (2020). What Keeps Them Physically Active? Predicting Physical Activity, Motor Competence, Health-Related Fitness, and Perceived Competence in Irish Adolescents after the transition from Primary to Secondary-Level Schoollänk till annan webbplats. International Journal of Environmental Research and Public Health 17, 2874; doi:10.3390/ijerph17082874.

WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitet.länk till annan webbplats

Folkhälsomyndighetens rapportering av undersökningen Skolbarns hälsovanor.länk till annan webbplats

Artikel från Centrum för idrottsforskning.länk till annan webbplats

Publicerad 15 december 2020.  Senast uppdaterad 15 december 2020.