Granskning av SO-undervisning pekar både på brister och kvalitet

SO-undervisning i år 7-9 har brister när det gäller generella kompetenser och kunskaper. Dessutom brister helhetsperspektivet. Samtidigt har eleverna en positiv syn på SO-ämnenas betydelse och på SO-lärarnas förhållningssätt gentemot eleverna. Det visar Skolinspektionens granskning.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Sverige har haft en lång tradition av gemensamma kursplaner för SO-undervisningen. Om vi bortser från en period på 1990-talet, då det i Lpo 94 fanns både en gemensam och separata kursplaner, har vi haft 30 år av sammanhållna kursplaner i grundskolans SO-ämnen. Lgr 11 har delvis flyttat fokus för grundskolans SO-ämnen från ämnesintegrering till ämnesspecificering. Det finns dock fortsatt ett krav på att kunskapsområden ska ges ett helhetsperspektiv.

En av de stora förändringarna i Lgr 11 är att det inte längre finns någon gemensam kursplan i SO. Lärarna ska också sätta betyg i de enskilda ämnena. Regeringen har också infört nationella prov i de fyra SO-ämnena. Detta måste ses som en stark markering från statsmakterna att undervisningen generellt sett ska bedrivas i enskilda ämnen.

När Skolinspektion nu väljer att granska undervisningen i SO-ämnena finns alltså en historia med en statlig reformpedagogisk tradition där normen är ämnesintegrering. I tidigare statliga granskningar av SO-undervisning, som NU03, fanns t.ex. en tydlig normativ ingång till att undervisning i SO-ämnen bedrivs bäst ämnesintegrerat. Samtidigt poängterar intentionen i den nya läroplanen kunskap i enskilda ämnen.

Granskningens utgån​gspunkter

I granskningen Undervisningen i SO-ämnen finns kopplingar både till tidigare statliga granskningar av SO och till de nya kursplanernas intention.

Två övergripande områden har behandlats:

  • Ger undervisningen eleverna förutsättningar att utveckla ämnesspecifika förmågor i de samhällsorienterande ämnena inom ramen för SO-ämnenas centrala innehåll?
  • Är SO-undervisningen organiserad så att eleverna får en möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet?

När inspektion motiverar intresset för helhetsperspektivet görs det med referens till de allmänna inledande skrivningarna i läroplanen om samverkan mellan olika ämnen. Denna skrivning (2.2 i Lgr 11) avser alla ämnen.

Granskningens resultat

Det är en blandad bild som framträder av SO-undervisningen. Eleverna uppskattar delvis undervisningen i SO och tycker att ämnena är ”viktiga”. Eleverna tycker också att lärarna har en positiv syn på elevernas förmåga att lära sig. Men eleverna anger (i en enkät) att de i mindre omfattning får vara med och utvärdera och påverka undervisningen. Det finns också en relativt stor grupp elever som anser att de inte har studiero under SO-undervisningen.

När det gäller den ämnesspecifika undervisningen lyfts bristen på ett problematiserande förhållningssätt fram. Eleverna får alltför sällan träna sig i kritiskt tänkande och arbete med att kritiska granska information och källor. Det brister här i kopplingen mellan de ämnesspecifika förmågorna och det centrala innehållet. Eleverna bör enligt granskningen i högre grad jobba med uppgifter av analyserande karaktär. De ämnesspecifika förmågorna kan i högre grad kopplas till det centrala innehållet för att främja en mer reflekterande undervisning.

Elevernas erfarenheter används för lite

Undervisningen tycks också i alltför hög grad fokusera på faktakunskaper. Enligt rapporten stimuleras eleverna i för liten omfattning till att utveckla sitt tänkande. Med referens till pedagogen Hans-Åke Scherp konstateras att en betydande del av undervisning präglas av ”elevpassiv” helklassundervisning eller ”lärarpassiv” handledning. Elevernas erfarenhet är också något som enligt rapporten används i alltför liten grad i SO-undervisningen

Skolorna har också brister i organiseringen av den ämnesövergripande undervisningen. Det konstateras också att ämnesövergripande SO-undervisningen sällan sker, men det finns ofta vissa inslag av SO-övergripande moment.

Text: Johan Samuelsson

Källa:

Skolinspektionens rapport Undervisning i SO-ämnen år 7-9 Mycket kunskap men för lite kritiskt kunskapande Länk till annan webbplats.

Publicerad 22 oktober 2013.  Senast uppdaterad 29 januari 2021.