Gränsöverskridande identiteter hos unga som flyttar mellan kulturer

Identitet och identifikationsprocesser är återkommande ämnen i utbildningssammanhang. Forskning om dessa begrepp visar bland annat att många ungdomar har svårt att identifiera sig inom en homogen grupp. Här finns en del lärdomar att dra för verksamma lärare från studier av ”Third Culture Kids”, ungdomar som lever i familjer med anställning på olika håll i världen under kortare eller längre perioder.

Identitet kan utan tvivel räknas som ett av nutidens grundbegrepp och förekommer ofta problematiserat i forskning utifrån olika perspektiv. Forskning om identitet och identitetsprocesser visar bland annat att dessa processer tycks vara avsevärt mer komplicerade och gränsöverskridande än vad vi tidigare anat. Följande text belyser identitetsarbete hos mobila barn och ungdomar eller ”Third Culture Kids”, det vill säga ungdomar som lever i familjer med anställning på olika håll i världen under kortare eller längre perioder. Diskussionen utgår från en artikel publicerad i Journal of Religious Education (2016) av Saija Benjamin och Arniika Kuusisto med titeln ‘Identity is experience—my experience is where I’m from’. Towards a wider understanding of worldview pluralism in educational settings”. Båda forskarna som står bakom arbetet är verksamma vid Helsingfors universitet, Finland.

”Third Culture Kids”- en växande grupp

I artikeln undersöker de båda forskarna ungas självförståelser eller identitetsprocesser genom att intervjua ungdomar i familjer som flyttat inom och utom Europa av arbetsrelaterade skäl. Ungdomarna flyttar med sina familjer och stannar vanligen 2-5 år på samma plats eller så länge utlandskontraktet gäller och flyttar därefter vidare till en ny plats eller tillbaka till hemlandet (Peterson & Plamondon, 2009; Hansson 2016). Denna grupp av internationella arbetstagare benämns i litteraturen vanligen ”expatriates” och rapporter gör gällande att gruppen uppgår till mer än 50 miljoner människor i världen (år 2013) vilket förväntas stiga till 57 miljoner år 2017. ”Expatriates” från Sverige uppskattas i en rapport från svenska SOM-institutet uppgå till ungefär 650. 000 svenskar. Av dessa har ungefär 75 % en medföljande familj (Hansson, 2016). Detta innebär att det finns en stor grupp barn och ungdomar som växer upp i olika, för dem mer eller mindre internationella miljöer och de måste lära sig att ofta hantera uppbrott, nya kulturella och språkliga sammanhang, liksom nya skolsystem. Barnen och ungdomarna får också om och om igen lära sig att skiljas från vänner och knyta an till nya (Peterson & Plamondon, 2009; Hansson 2016). Ibland används begreppet ”Third Culture Kid”– TCK – om dessa barn och ungdomar (Pollock & van Reken 2001).

Indelning i ”oss” och ”de andra”

Benjamin och Kuusisto visar i sin studie, hur barnen och ungdomarna som går i en internationell skola, skapar gränser mellan ”oss”- de mobila och ”de andra”- de som inte flyttar. Talet om ”oss” karaktäriseras av att man tillskriver sig egenskaper som öppenhet, acceptans och kulturell medvetenhet och det med en hög grad av stolthet. ”De andra”, de som inte flyttar beskrivs tvärtemot med egenskaper som isolerade, ignoranta och trångsynta. ”De lever i sin bubbla och förstår inte världen omkring sig”, säger en elev som tillhör gruppen som flyttar. En annan elev uttrycker sig om sin situation som flyttare: ”Människor som inte lever som vi lever, förstår inte. Dom är inte öppna för nya idéer”. Här ser vi hur gränser skapas utifrån vad som anses som normalt, vilket synes vara en allmänmänsklig verksamhet i alla sociala sammanhang.

Att befinna sin ”emellan” eller ”i båda” kulturerna

Studien av Benjamin och Kuusisto (2016) visar vidare, att flera av de elever som karaktäriseras som flyttare eller ”Third Culture Kids/TCK” har en känsla av att vara ”emellan” eller ”i båda” vad gäller nationalitet, etnicitet, religion och språk. Dessa elever känner sig därför inte sällan reducerade eller förminskade när de av lärare positioneras inom en homogen och sluten kategori. Ytterligare en känsla hos barnen/ungdomarna är lösryckthet eller att man lever utan förbindelser, särskilt om man bor på en plats där man inte förstår språket väl. Flera av ungdomarna kompenserar emellertid denna känsla genom berättelser som familjerna bär med sig, ofta över generationsgränser. Sådana berättelser, menar forskarna, skapar sammanhang och tillhörighet till en plats eller andra människor. Eleven Max i materialet utgör här ett illustrativt exempel. Max som är född på Nya Zeeland, känner en stark tillhörighet till Norge som han emellertid aldrig besökt, men som är födelselandet för hans pappa. Max har under sin uppväxt hört berättelser om Norge, framför allt av sin farmor. Norge har genom dessa berättelser blivit en mytisk plats för Max, rik på familjens historiska arv.

Varsamhet behövs i kategorisering av barn och unga

Många barn och ungdomar rör sig idag över nationella, religiösa och språkliga gränser, vilket också kan ske upprepade gånger. Den grupp ungdomar som benämns ”Third Culture Kids /TKC”, utgör givetvis en liten och särskild kategori i världens omfattande migrationsrörelser. Dessa barns och ungdomars bakgrund är vanligen resursstark, de kommer inte från fattigdom, krig och förödelse, utan flyttar på grund av familjens, ofta relativt goda arbetsvillkor. Trots det finns det en del lärdomar att uppmärksamma från studier av ”Third Culture Kids”, inte minst för verksamma lärare, anser Benjamin och Kuusisto (2016). Hit hör kunskaper om barns och ungdomars identitetsprocesser, där varsamhet och klokskap krävs för att inte positionera och dela in några elever över huvud taget i slutna och essentiella sociala kategorier. Barn och ungdomar bör således inte mekaniskt ses som representanter för en viss nation, kultur eller religion i utbildningsmiljöer, eftersom de kan sakna personlig erfarenhet, mening och kunskap om denna. Det vill säga att en elev som har en identitet i sitt pass som Egyptier, kan ha lite erfarenhet av att leva i Egypten och därmed kunskap om livsstilar där.

Att skapa ett interkulturellt förhållningssätt

Internationella skolor, som ungdomarna i denna studie studerar vid, eftersträvar och betonar vanligen ett globalt medborgarskap och global medvetenhet (Tamatea 2007). Dessa värden är ofta starkt integrerade i undervisningsinnehåll och metoder och påverkar lärande och identitetsprocesser hos de ”mobila” eller kringflyttande ungdomarna. Även annan forskning pekar på att barn som har erfarenheter från olika nationella och kulturella sammanhang ofta tillägnar sig förstärkta eller utökade världsbilder (Gal & King-Calnek 2014).

Hur ett interkulturellt förhållningssätt med en global medvetenhet kan skapas och upprätthållas behöver diskuteras och reflekteras också inom svensk skola, där alltfler elever är ”flyttare”, även om de inte är det i en ”Third Culture Kid” mening. Världen förändras och utmanar normer för hur man kan tala om barn och ungas tillhörighet till nationer, etniciteter, språk och religion.

Slutligen bidrar artikeln med ett perspektiv på hur olika talet om olika grupper av ”mobila barn” kan vara. Diskursen om ”Third Culture Kid” gestaltas på ett avsevärt annorlunda sätt än talet om de många barn och ungdomar som nu söker asyl vid Europas gränsstationer. Men, är inte allesammans ”mobila barn”? Deras livschanser är emellertid förödande olika.

Text: Kerstin von Brömssen

Källor:

Benjamin, Saija & Kuusisto, Arniika (2016) ‘Identity is experience – my experience is where I’m from’. Towards a wider understanding of worldview pluralism in educational settings. Journal of Religious Education, published online 19, May, 2016.

Gal, D. G. & King-Calnek, J. (2014) A glimpse into the making of global minds. In D. Hobson & I. Silova (Eds.), Globalizing minds. Rhetoric and realities in international schools, s. 115-136. Charlotte: Information Age.

Hansson, J. (2016) Migrationsprocessers betydelse för barn och ungas levnadsvillkor, identitet och framtidsmöjligheter i Sverige och Europa. Examinationsuppgift 4, Barn- och migration (BUM), Högskolan Väst (Opublicerat material).

Peterson, B. & Plamondon, L. (2009). Third culture kids and the consequences of international sojourns on authoritarianism, acculturative balance, and positive affect.Journal of Research in Personality, 43, s. 755-763.

Pollock, D.C. & van Reken, R. E. (2001) Third Culture Kids. Boston: Nicholas Brealey Publishing.

Schreiter, R. (2011) Cosmopolitanism, Hybrid Identities, and Religion. Exchange, 40(1), s. 19 – 34.

Tamatea, L. (2007) Paradoxical inscriptions of global subjects. Critical discourse analysis of international schools’ websites in the Asia-Pacific Region. Critical Studies in Education, 49(2), 157-170.