Hållbarhetsarbete utvecklar barns kritiska förmåga

Istället för att presentera färdiga svar bör förskollärare bedriva en undervisning som främjar barns förmåga att genomföra undersökningar, ställa olika perspektiv mot varandra och diskutera normer och moraliska dilemman. Sådan undervisning främjar barns handlingskompetens.

Forskning visar att förskollärare är oroliga över att undervisningsbegreppet introduceras i förskolan. De tror att de förväntas bedriva en distanserad och katederliknande undervisning utan lek och omsorg, menar Maria Hedefalk, lektor vid Uppsala universitet.

Tala om undervisning även i förskolan

Hedefalk poängterar att det är viktigt att tala om undervisning i förskolan eftersom Skollagen använder begreppet även för förskolan. I Skollagen definieras undervisning som sådana målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden – till exempel hållbar utveckling.

I sammanläggningsavhandlingen ”Förskola för hållbar utveckling” studerar Hedefalk undervisningsinnehåll och undervisningssätt på fyra avdelningar på två olika förskolor. Det empiriska materialet består av fältanteckningar och videoinspelningar. I analysen riktas särskild uppmärksamhet mot interaktioner mellan barn och förskollärare vid undervisning som handlar om hållbar utveckling. Avhandlingen består av fyra artiklar.

Undervisning om, i och för hållbar utveckling

En vanligt förekommande hållning till arbetet med hållbar utveckling är inspirerad av de miljödidaktiska om-, i- och för-perspektiven. Undervisning om miljön handlar om att barn lär sig fakta om naturen. Undervisning i miljön innebär att barn får uppleva naturen och naturfenomenen. Undervisning för miljön innebär att barn lär sig agera för hållbar utveckling.

Lärare som arbetar på det här sättet med hållbar utveckling har både objektiv fakta i fokus och försöker få barnen att handla på ett fördefinierat ”rätt sätt”. Med andra ord arbetar förskolelärarna även med barnens attityder och handlingar.

Hållbarhetens dimensioner i konflikt med varandra

Vid sidan om den ekologiska dimensionen innefattar en vidgad definition av begreppet hållbar utveckling även en ekonomisk och en social dimension, menar Hedefalk. Den sociala dimensionen handlar om människors beroende av och påverkan på varandra, om jämlikhet, rättvisa, jämställdhet och ett demokratiskt förhållningssätt, understryker Hedefalk.

Den ekonomiska dimensionen har en hushållande aspekt i fokus: att vara rädd om de resurser vi har, både mänskliga och naturella. Men den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling innefattar även satsningar på ekonomisk utveckling.

Därmed kan exempelvis den ekologiska eller den sociala dimensionen av hållbar utveckling komma i konflikt med satsningar på ekonomisk utveckling. Det är just detta som öppnar för diskussioner om olika perspektiv och intressekonflikter. Hur påverkas exempelvis människor i andra världsdelar av vår konsumtion och vilka dimensioner av hållbar utveckling ska få en privilegierad position i våra handlingar och beslut?

Synliggör för att utveckla handlingskompetens

Genom att förskollärare uppmärksammar olika perspektiv och intressekonflikter kan barnen se att det finns olika sätt att tolka problem och att lösningar kan se olika ut, beroende på vilka perspektiv man värderar högst.

Det handlar om handlingskompetens, som innebär förmågan att diskutera och kritisk värdera olika alternativ och ta välinformerade och självständiga beslut. Handlingskompetens utvecklas när barn får möjlighet att ställa olika perspektiv och intressen mot varandra och när de möter olika ståndpunkter och normer. Det är också viktigt att barnen får möjlighet att ta ställning i moraliska dilemman och kritiskt granska handlingar utifrån olika värdeperspektiv, konstaterar Hedefalk.

På en förskola valde man till exempel att diskutera hur man ska förhålla sig till djur i allmänhet och myggor i synnerhet. Är det rimligt att bevara alla djurarter? Ska vissa djurarter dödas eller bara hållas borta från människor? Barnen i gruppen var överens om att myggor är ett problem men hur man sedan ska handskas med problemet är en fråga för diskussion utifrån fakta och moraliska överväganden.

Moraliska dilemman utvecklar handlingskompetens

Hedefalk ger några konkreta förslag på undervisningssituationer som utvecklar barns handlingskompetens:

• Att lära barnen en mängd fakta om miljöpåverkan räcker inte. Snarare bör ett problem med miljöpåverkan vara i fokus för undervisningen. Genom att fokusera på och försöka hitta lösningar på en problemformulering kan barn och elever förstå bakomliggande konflikter och intressen som har orsakat miljöpåverkan.
• Barnen behöver ges möjlighet att utifrån olika fakta göra val och kritisk reflektera över olika sätt att handla och tänka.
• När barn får möjlighet att ta ställning i moraliska dilemman ökar chansen att barnen i gruppen kommer fram till olika förslag på lösningar och de får då möjlighet att kritisk värdera de olika förslagen.
• Motstridiga röster behöver uttalas. Om alla är överens finns inget att ställa mot något annat. Det går alltså inte att agera kritiskt om endast ett perspektiv finns till hands.
• Förskollärare behöver skapa ett lärandeklimat där barnen kan känna sig trygga och där de vågar uttrycka avvikande ståndpunkter.
• Det finns en tradition i förskolan att ”gripa stunden”, att undervisa ”här och nu”. Men det är också viktigt att inte alltid följa med i barnens intresse som uppstår i stunden. Det finns ett värde i att hålla kvar dem i det innehåll och de mål som förskolläraren har valt att fokusera på.

Text: Vanja Lozic

Källa:

Avhandlingen Förskola för hållbar utveckling: förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för håll