Hälsofrämjande perspektiv i förskolan viktigt för hela livet

Små barn upplever välmående i situationer där de känner gemenskap och kan skapa tilltro till sina kunskaper och förmågor. Ett hälsofrämjande arbete i förskolan behöver därför ha fokus på interaktion och skapa en positiv atmosfär för lärandet.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Det finns mycket som tyder på att sådant som händer tidigt i livet också får betydelse senare i livet. Det är därför möjligt att tänka sig att insatser för att främja hälsa och undvika ohälsa eller behandla hälsoproblem i tidig ålder, kommer att reducera ohälsa senare i livet. Det är också tänkbart att detta kan komma att minska kostnaderna för ohälsa på nationell nivå. Detta sätt att resonera var utgångspunkten i en amerikansk studie från 2009.

Guyer med kolleger identifierade fyra olika hälsoproblem som innebär stora bekymmer för det enskilda barnet, och som kan komma att bestå genom hela livet. De fyra identifierade problemen är: passiv tobaksrökning, olyckor, fetma och psykisk ohälsa. Men om tidiga insatser görs så kan problemen förhindras eller åtminstone mildras, och detta skulle individen tjäna på hälsomässigt både ur ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Dessutom skulle sådana insatser också innebära tydliga samhällsekonomiska vinster, enligt studiens resultat.

Viktiga samband behöver studeras

I artikeln framkommer att det finns ett starkt behov av noggranna undersökningar som gör det möjligt att studera hur sambandet mellan tidiga hälsofrämjande insatser och hälsa genom hela livet ser ut. Detta är viktigt av flera olika skäl, inte minst eftersom kunskap om vilka typer av hälsofrämjande insatser som med viss säkerhet faktiskt fungerar och har effekt behövs innan sådana insatser kan rekommenderas i större skala. Samhället har så att säga inte råd att satsa på andra insatser än de som faktiskt fungerar.

I undersökningen framkommer också att det är vanligt att det inte investeras tillräckligt mycket resurser på hälsofrämjande arbete i förskolan och grundskolan. För Sveriges del verkar det nu lyckligtvis som att vinden har vänt något, vilket märks genom ökade satsningar i form av kommunala initiativ och genom riktade forskningsanslag.

Effekten av hälsofrämjande arbete i förskolan

I den nyligen publicerade undersökningen ”Happy when they arrive, happy when they go home” utreddes om det är möjligt att förbättra förskollärares kunskaper om att använda sig av hälsofrämjande arbete inriktat mot psykisk hälsa Resultaten visar att en specifik kurs i hälsofrämjande arbete för att öka förskollärares arbete med att förbättra förskolebarns psykiska hälsa också ökade förskollärarnas medvetenhet om psykisk hälsa, vilket i sin tur förbättrade deras arbete med barnen.

Kursen var uppbyggd på ett sådant sätt att deltagarna tog del av forskningsresultat om hälsofrämjande arbete i förskolan. Därefter diskuterades forskningen i mindre grupper vid sju möten. I ett första steg behandlades innebörden av centrala begrepp. I ett andra steg diskuterades hur dagliga aktiviteter kan struktureras för att främja barns psykiska hälsa. Fokus i diskussionerna var bland annat att skapa en positiv atmosfär för lärandet, lugn och ro, och på interaktion. I ett tredje steg betonades vikten av ett gott samarbete med föräldrar och förskollärarnas arbetssituation. Mellan mötena hade deltagarna i uppgift att konkret införa innehållet från de olika mötena i det dagliga arbetet.

Måste bli en naturlig del av förskolans vardag

Resultaten visar på tydliga förbättringar i arbetet med barnen. Förskollärarnas medvetenhet om psykisk hälsa fick alltså positiva återverkningar i det dagliga arbetet. För att kunna åstadkomma en förändring krävs att förskollärarna aktivt tänker och handlar i förhållande till vad som bidrar till bättre psykisk hälsa bland barnen. Detta måste göras till något naturligt i förskolans vardag.

Författarna menar att det handlar om kommunikation mellan barn, mellan barn och förskollärare, mellan förskollärare, och mellan förskollärare och föräldrar. Men det handlar också om att skapa möjligheter för barnen att få tillhöra en positiv gemenskap som präglas av kamratskap, där de får möjlighet att delta i lärofyllda aktiviteter, och där de kan skapa en tilltro till sina kunskaper och förmågor.

Vad underlättar och vad begränsar?

Att små barn upplever välmående i situationer när de ägnar sig åt social interaktion tillsammans med andra barn och med förskolepersonal visar även en norsk undersökning som nyligen publicerats.

Undersökningen baseras på observationer av 18 barn. En grundläggande tanke med undersökningen var att försöka ta reda på vad som underlättar respektive begränsar förskolebarns möjligheter att uppleva välmående i den dagliga verksamheten i förskolan.

Generellt kan sägas att det finns relativt mycket kunskap om hur barn i grundskolan upplever välmående i den pedagogiska verksamheten. Dock finns det nästan ingen forskning alls om förskolebarns upplevelser av detta. Därför är studien av Seland med flera mycket välkommen.

Sociala relationer och välmående hänger ihop

Undersökningen av Seland med flera visar också att barnen upplever välmående i situationer när de får möjlighet att koncentrera sig i leken, men även när de får utforska saker och ting på egen hand. Mönstret, att sociala relationer hänger samman med barns välmående är väl känt från andra tidigare studier vad gäller äldre barn, det saknas studier som empiriskt undersöker i vilka situationer små barn upplever detta.

I undersökningen visar författarna att förskolepersonal genom hur de kommunicerar med barnen kan skapa situationer som stimulerar barnens välmående bland annat i situationer när de har möjlighet att i interaktionen direkt återkoppla och svara på barnens beteende i den stund som de äger rum. Dessa situationer kännetecknas av nära, responsiva och varma relationer.

Men även situationer där barnen på egen hand utforskar sin omgivning kan bidra till välmåendet. Det är situationer då barnen är koncentrerade, ihärdiga, och är internt motiverade. Detta stämmer väl överens med begreppet involvering som författarna menar kan ingå som en viktig del i wellbeing-begreppet. Involvering beskrivs ofta som en känsla av trygghet och av att hantera en situation eller kunskap, vilket ofta sammankopplas med välmående. Dessutom uppstår i dessa situationer vad som brukar kallas ”flow”, alltså en fascination i aktiviteten då tid och plats glöms bort, en känsla som innehåller mycket positiv energi och tillfredsställelse.

Text: Daniel Bergh

Källor:

Den skandinaviska databasen med kvalitetssäkrad förskoleforskning, nb.ecec.org, innehåller många artiklar om barns hälsa och välmående. En sökning på kombinationen välmående och trivsel ger det här resultatet. Länk till annan webbplats.

Abstract till studien Early Childhood Health Promotion and Its Life Course Health Consequences. Länk till annan webbplats.

Artikeln Happy when they arrive, happy when they go home – focusing on promoting children’s mental health creates a sense of trust at preschools. Länk till annan webbplats.

Studien One- to three-year-old children’s experience of subjective wellbeing in day care. Länk till annan webbplats.

Publicerad 17 maj 2018.  Senast uppdaterad 07 oktober 2020.