Helhetsperspektiv på nyanländas behov viktigt

Nyanlända elever förväntas snabbt övervinna traumatiska upplevelser av flyktingskap och anpassa sig till ett nytt samhälle. Helhetsperspektiv, samordning av mottagande och kartläggning av elevers erfarenheter samt övergång till den reguljära undervisningen är viktiga steg i att åstadkomma detta.

Boken "En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända elever" består av elva kapitel där tolv forskare och yrkesutövare (t.ex. skolutvecklare, lärare, specialpedagoger, socionomer) beskriver vikten av ett helhetsperspektiv när det gäller mottagande av och skolintroduktion för nyanlända elever.

Helhetsperspektivet innebär bl.a. att man behöver ha kännedom om och anpassa verksamheten till nyanlända elevers tidigare skolgång, livssituation och hälsostatus och involvera föräldrar och modersmålslärare i elevernas skolgång. Bokens redaktörer är Tore Otterup, universitetslektor i svenska som andra språk vid Göteborgs universitet, och Gilda Kästen-Ebeling, som har arbetat med mottagande och introduktion av nyanlända elever inom Göteborgs stad. 

Bokens centrala teman är bl.a. interkulturell pedagogik, föräldraperspektiv, hälso- och sociala frågor och lärarnas förväntningar på nyanlända elever. Ett återkommande tema i boken är även erfarenheter och organisering av ”Välkomsten”, Göteborgs stads modell för mottagande och introduktion av nyanlända elever.

Barnen behöver fasta strukturer och bli lyssnade på

”Välkomsten”, som användes i Göteborgs stad mellan 2003 och 2012, utgår från ett helhetsperspektiv. I första hand handlar det om samordning av nyanlända elevers utbildning, hälsa och fritid, framhåller Kästen-Ebeling. Att involvera föräldrar och modersmålslärare är ytterligare en viktig del av skolintroduktionen.

Inspirationen för helhetsperspektivet har man fått från STOP-modellen, förklarar Kästen-Ebeling. Modellen är en strukturerad pedagogisk metod för arbete med krigsdrabbade barn. Den utarbetades av barnläkaren Lars H. Gustafsson och barnpsykologen Agneta Lindkvist under 1980-talet. Varje bokstav i STOP står för en central komponent i arbetet med nyanlända elever:

• Struktur: Nyanlända elever behöver en tydlig struktur. Skolan är en regelbunden aktivitet som ger barn en identitet och gör omgivningen mer begriplig, förutsägbar och strukturerad.
• Tid att tala: Barn behöver få möta vuxna människor som har tid att lyssna och förstå deras livssituation. Lärare och annan personal kan bekräfta barnen och återskapa trygghet och tillit. På grund av traumatiska upplevelser och svårigheter att orientera sig i ett nytt land har föräldrar ofta inte kraft och kunskap att hjälpa barnen.
• Organiserade aktiviteter, inklusive fritidsaktiviteter, kan skapa engagemang hos barnen och hjälpa dem att orientera sig i och förstå en ny närmiljö och ett nytt samhälle.
• Parent support: Eftersom många nyanlända elevers vårdnadshavare har genomgått traumatiska upplevelser och har flyttat till ett nytt land behöver de olika former av stöd. Tidigare forskning visar att föräldrar och familjen är den allra viktigaste faktorn för barns välmående.

Utifrån STOP-modellen har man utformat Välkomstens tre delar för skolintroduktion för nyanlända elever. Samtliga delar består av STOP:s olika komponenter.

Samordna skolintroduktionens olika delar

”Välkomsten” innefattar tre sammanlänkade delar: mottagning och kartläggning, förberedelseklass och övergång till reguljär undervisning, påpekar Inger Bergendorff, som har gjort en uppföljning av ”Välkomsten”. Bergendorff är verksam vid Mottagningscenter för nyanlända flyktingfamiljer inom Växjö kommun. Hon framhåller att skolintroduktionsmodellens tre delar måste forma en obruten kedja så att den nyanlända eleven ska kunna få en välfungerande och effektiv introduktion till reguljär skolgång i Sverige.

Fasta rutiner för samtal, kartläggning och bemötande

Mottagande och kartläggning av nyanlände elever görs av ett arbetslag bestående av pedagoger och socionomer. Kartläggning utförs genom observationer och intervjuer vid olika sociala aktiviteter i vilka personal, nyanlända elever och vårdnadshavare deltar, menar Kästen-Ebeling. Skolintroduktionens första del pågår under 4-10 veckor. Målen är enligt Bergendorff att:

1. ge barnet och dess vårdnadshavare kunskaper om skola och dess värdegrund, närområde, myndigheter och familjeliv
2. kartlägga barnets kognitiva utveckling samt språk- och kunskapsutveckling,
3. undersöka barnets behov av särskilt stöd och medicinisk vård eller rehabilitering.

Kartläggningsprocess, samtalsrutiner och rutiner för bemötande av såväl nyanlända elever som deras vårdnadshavare ska vara välstrukturerade och förankrade bland samtliga personer som arbetar med nyanlända elever och deras vårdnadshavare. Underlaget som man får fram genom kartläggning ska sedan vara en grund för planering av del två av skolintroduktion för nyanlända elever, menar Bergendorff. 

Planera undervisning i förberedelseklass utifrån kartläggning

Underlaget från kartläggningen ska förmedlas vidare till skolpersonal i förberedelseklass och utgöra grunden för planering av fritidsaktiviteter, hälsofrämjande åtgärder och undervisning i svenska som andraspråk, modersmål och andra ämnen, poängterar Begrendorff. För att elever ska få en fördjupad förståelse för den svenska reguljära skolan och skapa relationer till elever utanför sin klass är det viktigt att de tidigt ”provar på” den svenska reguljära skolan.

Övergången till reguljär klass bör ske successivt

Den bästa övergången till reguljär skolgång sker successivt, menar Begrendorff och tillägger att nyanlända elever med fördel kan pröva sig fram i den reguljära klassen. Det kan ske genom deltagande i olika aktiviteter såsom temaarbeten, redovisning, studiebesök osv. De kan även börja reguljär skolgång partiellt – exempelvis genom att i reguljära klasser läsa ämnen som de behärskar väl och tycker om. Det som görs i reguljär klass kan med fördel för- och efterarbetas i förberedelseklassen, tillägger Begrendorff.

När elever börjar permanent i reguljär klass är det viktigt att de vid behov erbjuds studiehandledning på modersmål. På så sätt kan eleven lättare erövra svenska begrepp, bättre förstå ämnet och utveckla flerspråkighet.

Text: Vanja Lozic

Källa:

Kästen Ebeling, G. & Otterup, T. (red.) (2014). En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur.