Historiedidaktisk forskning möter klassrum i ny e-tidskrift

I flera länder finns det sedan länge tidskrifter där historiedidaktisk forskning möter lärares klassrumsvardag och där såväl forskare som yrkesverksamma lärare och lärarutbildare skriver artiklar.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Tidskriften SO-didaktik ett nytt svenskt initiativ. Det är en webbaserad tidskrift där de två första numren helt ägnas åt historiedidaktik. I slutet av artikeln finns en länksamling till tidskrifterna.

Att hitta mötesplatser för ämnesdidaktisk forskning och lärares vardag är ofta lättare sagt än gjort. Många gånger riskerar relevanta forskningsrön att fastna i akademierna och i bästa fall få genomslag i lärarutbildningar. Samtidigt är det lärares vardag som bildar underlag för forskningen.

I länder som Tyskland, Storbritannien, Kanada och USA har det – delvis som ett svar på behovet av sådana gemensamma arenor – länge funnits historiedidaktiska tidskrifter där konkreta, ämnesutvecklande klassrumsarbeten presenteras och diskuteras av lärare och forskare, ofta på lika villkor. Flera av dessa tidskrifter erbjuder också svenska läsare tillgång till intressanta idéer. Det land där den här typen av ämnesdidaktiska tidskrifter utvecklats mest är troligen Storbritannien där det förutom i historia utges motsvarigheter i många andra ämnen som geografi och religionskunskap.

En av de mesta aktiva aktörerna i Storbritannien är Historical Association, en förening som samlat historielärare på alla skolstadier (inklusive universitet och högskolor) i en gemensam organisation sedan 1912. Föreningen ger sammanlagt ut tre olika tidskrifter med omkring fyra nummer per år: Teaching Primary för motsvarigheten till låg- och mellanstadielärare, Teaching History för motsvarigheten till högstadie- och gymnasielärare och The Historian som främst riktar sig till högskolelärare. Vid sidan av dessa publikationer ger föreningen ut årsskrifter och forskningsöversikter, arrangerar kurser och deltar i samhällsdebatten om skolämnet historia.

Ämnesföreningars tidskrifter

I Sverige har den närmaste motsvarigheten länge varit Aktuellt om historia, en medlemstidning för Historielärarnas förening som utkommer med två, tre nummer per år. Dessutom ger föreningen ut en årsskrift. Vid sidan av historiedidaktiska uppsatser med praktiknära innehåll finns i båda dessa publikationer också viktiga översikter över nyutkommen vetenskaplig litteratur och debatt om ämnets status och framtid. Och på motsvarande sätt som i Storbritannien har också religionslärarna en egen tidskrift, Religion och livsfrågor, geografilärarna Geografiska notiser och Föreningen för lärare i samhällskunskap en webbplats.

Fokus på praktiknära forskning och ämnesutveckling

Som ett komplement till ämnesföreningarnas publikationer finns sedan våren 2016 SO-didaktik, en tidskrift som i likhet med de brittiska förlagorna särskilt fokuserar på mötet mellan forskare och lärare. En av den nya tidskriftens bärande tankar är att tidskriften ska erbjuda plats för forskare och lärare att skriva artiklar tillsammans, eller var och en för sig. Artiklar kan också skrivas av ett lärarlag som exempelvis redovisar ett projekt. Som en följd av de senare årens satsningar på att forskarutbilda lärare är det också allt fler som likt läkare kan stå med ena foten i akademin och den andra i sin praktik varför flera av den nya tidskriftens artiklar också är författade av skribenter med en sådan bakgrund.

Från mellanstadiet till gymnasiet

Till skillnad från de brittiska tidskrifterna (och ämnesföreningarnas tidskrifter) är den nya tidskriften som framgår av namnet dock mindre specialiserad. Tidskriften vänder sig alltså inte enbart till historielärare utan även till lärare i de andra SO-ämnena. En annan olikhet är att tidskriften endast ges ut digitalt, via nätplattformen ISSUU där man kan läsa eller ladda ned den utan kostnad i pdf-format. Ytterligare en olikhet är värd att lyfta fram: tidskriften vänder sig till lärare från mellanstadiet till gymnasiet – kanske kan också artiklar som handlar om lågstadiets SO-undervisning komma att rymmas i ett senare skede.

Därmed vinner tidskriften ett större utbildningsmässigt sammanhang där historieundervisning (och i kommande nummer, undervisning i andra SO-ämnen) kan betraktas i ett längre perspektiv. Bredden märks också på författarnas bakgrund. I de två första numren är nio av sjutton skribenter historielärare (antingen på högstadiet eller på gymnasiet) två är verksamma både som historiedidaktiska forskare och gymnasielärare, två är historiedidaktiska forskare och fyra historiker.

Interkulturalitet och migration som första teman

De två första numren ägnas alltså helt åt historiedidaktik. Det första numret hade interkulturell historieundervisning som tema. I gymnasieläraren Anna Walchs artikel Hela världens världskrig - en språkutvecklande och komplex historia kan vi följa hennes arbete med att göra första världskriget till en för eleverna mer relevant historia i en förberedelseklass.

I samma nummer kan vi bland mycket annat också ta del av historikern Maria Sjöbergs reflektioner om nödvändigheten att göra historieundervisning på alla stadier mer global. Just sådana möjligheter i mellanstadiets och högstadiets undervisning konkretiseras i en avslutande artikel skriven av Per Eliasson, professor i historia vid Malmö högskola och en av kursplaneförfattarna.

Det senaste numret utkom under hösten 2016 och hade ett angränsande tema, migration. Här kan vi exempelvis läsa högstadieläraren Annika Rosenius analys av en lektionsserie om sex lektioner där lokalhistoriska frågor kopplas till migration i en åttondeklass. Migrationshistorikern Mattias Tydén medverkar med en artikel med den talande rubriken Migrationer är historiens dynamik. Ett tredje exempel är gymnasielektorn och historiedidaktiken Patrik Johanssons tankeväckande betraktelse om betydelsen av materiella fynd i historieundervisningen.

Nya skribenter efterlyses

SO-didaktik har en påkostad layout i fyrfärg och består av ett femtiotal sidor med omkring tio artiklar per nummer. Det är en ideell förening som driver tidskriften med ekonomiska bidrag från Stockholms universitet och Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Tanken är dock inte att tidskriften ska bli ett huvudstadsfenomen. Redaktionsgruppen arbetar aktivt för att få in fler intressenter och välkomnar också nya skribenter att delta i de kommande numren. Särskilt efterlyses texter som uppmärksammar avgränsade, ämnesutvecklande projekt. Det behöver alltså inte handla om stora, terminslånga studier. Erfarenheter från en eller ett par lektioner kan, som många av skribenterna i de två första numren visar, räcka som underlag för en artikel.

Text: Hans Olofsson

Källor:

Tidskriften SO-didaktik och kringmaterial Länk till annan webbplats.

Länk till SO-didaktik, en tidskrift som inriktar sig på undervisning i de fyra ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap, på tidskriftens egen webbplats Länk till annan webbplats.

Historielärarnas förenings webbplats Länk till annan webbplats.

Hos Brittiska Historical Association finns gratis pdf-filer för gratis nedladdning Länk till annan webbplats.

Praxis Geschichte är en tysk förlagsutgiven tidskrift med tonvikt på ”historiskt tänkande” Länk till annan webbplats.

Den amerikanska Teaching History har artiklar och videomaterial som är gratis att ladda ner Länk till annan webbplats.

Kanadensiska Historical Thinking har teoretiskt förankrade texter kring sex historiska ”tankebegrepp". Länk till annan webbplats.

Publicerad 25 januari 2017.  Senast uppdaterad 31 mars 2022.