Hur påverkas elever av tidiga betyg och nationella prov?
Betyg och nationella prov infördes för årskurs 6 som en del av skolreformerna runt 2011. Ny forskning visar att en bieffekt av reformerna är försämrat välmående bland elever. Reformerna har också i olika grad förändrat undervisning om naturvetenskap. Till exempel varierar förberedelserna inför de nationella proven mellan skolor, vilket skulle kunna inverka på likvärdigheten.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
I samband med reformprogrammet som startade 2011 infördes betyg och nationella prov i naturvetenskap för årskurs 6. Syftet med reformerna var att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten. Många forskare har därefter undersökt hur reformerna genomförts i praktiken och vilka effekter det gett.
En ny studie visar till exempel att införandet av betyg i årskurs 6 har lett till försämrat välmående hos elever. Forskare är även intresserade av de specifika effekter som reformerna med nationella prov och tidiga betyg har fått för såväl elever som lärare inom naturvetenskap. Resultaten visar till exempel att skolor förbereder elever inför de nationella proven i olika utsträckning, och att det finns stora variationer i hur lärare ändrat sin undervisning.
Ökad stress med betyg i årskurs 6
I en studie med runt 13 000 deltagare visar forskaren Björn Högberg och kollegor från Umeå universitet att införandet av betyg i årskurs 6 har lett till ökad stress och försämrad akademisk självkänsla kopplat till skolan hos elever (se artikeln ”Consequences of school grading systems on adolescent health”). Vidare kom de fram till att flickor har påverkats mer negativt än pojkar när det gäller allmän nöjdhet med livet. Forskarna tolkar det dock inte som att betygen i sig ligger bakom. Snarare menar de att det beror på kombinationen av betyg, vilka upplevs som viktiga av eleverna, och ett ökat fokus på testning under året.
För att kunna ta reda på reformernas effekt delade forskarna ut en enkät före och en efter införandet av betyg och nationellt prov i årskurs 6. Vid varje tillfälle fick elever i årskurs 5, 7 och 9 svara på enkäten. De elever som gick i årskurs 7 vid det senare enkättillfället var de enda i studien som hade fått betyg i årskurs 6. En förändring i hur elever i årskurs 7 svarar skulle alltså kunna förklaras av att dessa elever fått betyg i årskurs 6. För att vara säkra på att det inte var en allmän trend jämförde forskarna resultatet från årskurs 7 med årskurs 5 och 9.
Nationella prov förbereds olika
De nationella proven ska ge en rättvisande bild av hur väl läroplanens mål uppfylls av skolorna, samtidigt som de ska ge lärare stöd i att sätta likvärdiga betyg. Håkan Löfgren med kollegor från Linköpings universitet och Karlstads universitet har i artikeln “Pupils’ enactments of a policy for equivalence” undersökt hur elever i årskurs 6 berättar om förberedelserna inför nationella prov i naturvetenskap. De intervjuade elever i grupper om 2-5 elever. Totalt deltog 150 elever på elva skolor i studien.
Resultaten visar på tre olika sätt att hantera förberedelserna. Dessa skiljer sig åt i hur skolorna förberedde eleverna, hur elever förberedde sig själva samt hur ansvaret för förberedelser fördelades. Vissa skolor arbetade strukturerat med att förbereda eleverna för det nationella provet medan andra skolor agerade mer oklart eller inte alls. Beroende på hur skolan tog sig an förberedelserna fick eleverna olika roller i processen, och olika upplevelser av de nationella proven.
Skillnad i förberedelser kan inverka på likvärdighet
För elever på skolor som erbjöd få eller inga förberedelser låg det på eleverna att förbereda sig själva. Till exempel kunde de av sin lärare få länkar till tidigare nationella prov som de kunde förbereda sig med. Eleverna fick därmed välja mellan att antingen själva ta ansvar för sina förberedelser eller att inte förbereda sig alls. Flera elever uttryckte oro och nervositet. I skolor där det var oklart var ansvaret för förberedelser låg uppstod många olika roller för eleverna. En del elever uttryckte frustration över att vilja förbereda sig men inte veta hur. Andra uttryckte att de blev mer nervösa inför testet av att inte kunna förbereda sig. Åter andra uppskattade möjligheten att slippa förbereda sig.
I de skolor som hade noggranna förberedelser agerade eleverna säkert. Ibland intog de även rollen som medverkande i att lista ut hur testen och dess frågor var uppbyggda. Forskarna såg att de elever som fått mycket förberedelser verkade lugna och kände sig redo för provet. Även om resultaten från studien inte går att generalisera så skulle skillnader i hur de nationella proven förbereds kunna bidra till skillnader i likvärdighet mellan olika skolor. Enligt forskarna är en viktig lärdom att reformers inverkan på likvärdighet beror på hur de tolkas lokalt.
Reformer kan förändra lärares undervisningsvanor
Utöver själva provet så inverkar reformerna på elever även genom att lärare ändrar sin undervisning. Malena Lidar och kollegor från Uppsala universitet har undersökt hur 16 lärare förändrat sina undervisningsvanor i naturvetenskap efter att nationella prov och betyg infördes i årskurs 6. I artikeln ”The transformation of teaching habits in relation to the introduction of grading and national testing in science education in Sweden” presenterar de tre olika sätt som lärare reagerar på reformerna. Forskarna såg ett mönster där lärares syn på vad som är god undervisning hängde samman med hur de reagerade på reformerna.
Vissa lärare fick sina undervisningsvanor förstärkta. Det var framför allt de lärare vars ideal är att undervisning i naturvetenskap ska ge elever kunskap om viktiga begrepp, teorier, metoder och resonemang inom ämnet. Studien ger exempel på en lärare som menar att det nationella provet bekräftar såväl hennes undervisning som hennes sätt att bedöma. Hon ser också att det ger henne stöd i att utveckla sin undervisning vidare. Den enda nackdel hon ser är att eleverna blir stressade av provet.
Andra lärare ändrade sina vanor som svar på reformerna, medan ytterligare andra inte såg något behov av att ändra sin undervisning. Dessa reaktioner var vanligare bland lärare med en syn på undervisning där elever ses som aktiva i att skapa sina egna upplevelser av undervisningen. Enligt detta ideal bör undervisningen utgå från elevernas upplevelser av världen, och lägger vikt vid att låta elever utforska världen och samarbeta. Ett exempel i studien berättar om en lärare som känner att hon borde jobba mer med systematiska undersökningar på grund av de nationella proven. Hon ser visserligen att proven ger stöd i hur detta kan göras, men tycker egentligen att barnen är för unga för den typen av arbete.
I studien deltog 16 lärare som forskarna intervjuade vid tre tillfällen vardera, med ett år mellan varje intervju. Den första intervjun gjordes i samband med att nationellt prov i naturvetenskap för årskurs 6 infördes. Vid sista tillfället hade provet blivit frivilligt för skolor (det togs sedan bort helt året efter). Genom att göra intervjuer över flera år kunde forskarna förstå hur lärarna utvecklade sitt förhållningssätt till de nationella proven.
Text: Gunnar Höst
