Ifrågasatta prov

Inom engelsk och amerikansk forskning har en stark kritik utvecklats i förhållande till nationella test, så kallad high-stakestests. Man diskuterar också hur den politiska styrningen av skolan kan stärkas via nationella prov och test.

I Sverige det tidigare gjorts studier om hur nationella prov på gymnasiet inverkar på undervisningen. Nu kommer också studier om provens betydelse för undervisningen i de lägre årskurserna.

Johannes Lunneblad och Maj Asplund Karlsson har studerat prov i årskurs fem medan Eric Borgström och Daroon Yassin forskar om de nationella proven i årskurs tre.

Lunneblad och Asplund Karlsson diskuterar proven i artikel "En prövningens tid. Om det nationella provet i svenska i år 5" i Pedagogisk forskning i Sverige, nr 2/3 2010.

Författarna visar hur de nationella testerna införs med hjälp av retorik från politiska aktörer som tar fasta på att det är viktigt att finna underlag för likvärdig bedömning och hitta möjligheter att kvalitetssäkra skolors måluppfyllelse.

Lunneblad och Asplund Carlsson finner att en liknande retorik har använts i Sverige. De menar dock att proven ofta används för att mäta individuella elevers kunskaper, att de starkt påverkar undervisningen och att resultaten används för att rangordna skolor. Artikeln är starkt kritisk till användningen av nationella prov, bland annat för att skapar en föreställning om att det finns en objektiv kunskap som går att mäta. Författarna ser att situationen i Sverige har sin motsvarighet i andra länder. Med referens till brittisk forskning visar de på likheter mellan Sverige och England avseende nationella prov av olika slag.

Styr de nationella proven undervisningen?

Även Borgström och Yassin studerar som nämnts de nationella proven. Artikeln "Tioåringar skriver nationella prov" i Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten i rapport från Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning 2009 beaktar de den brittiska forskning som Lunneblad och Asplund Carlsson utgår från.

Men Borgström och Yassin problematiserar styrningen av undervisningen när de närstuderar förberedelser och genomförande av nationellt prov i år 3 vid två skolor i Sverige under vårterminen 2009. De analyserar de uppgifter som mäter hur elever kan skriva berättande texter med tydlig handling, hur lärarna introducerar och förarbetar proven och hur eleverna skriver berättande texter.

Viktiga frågor i den brittiska forskningsdebatten är om de nationella proven styr undervisning och i så fall på vilket sätt och vilka textlösningar som premieras i bedömningen. Det som framkommer i deras första resultat, de disputerar 2012 och 2013, är att uppgiften, att skriva berättande texter med tydlig handling, kan tolkas på flera olika sätt av både lärare och elever. De har använt genrepedagogik som redskap för att analysera elevtexter och de diskuterar också lärarnas instruktioner utifrån detta perspektiv.

Nationella prov kan inte mäta allt

Borgström och Yassin menar att provets syn på skriftlig förmåga är smalare än den variation som elevernas texter uppvisar, särskilt när det gäller hur begreppet berätta definieras och förstås. Diskuteras begreppet berättande från fler discipliner kompliceras bilden ytterligare.

De menar att proven har ett värde för att diskutera hur berättande texter kan skrivas och bedömningen kan användas för att fördjupa frågor i undervisningen om skrivande. Nationella prov har ett värde om de används tillsammans med andra sorters prov, men de vänder sig mot uppfattningen att nationella prov (high-stakes testing) kan både bedöma elevers utveckling och utvärdera skolors kvalitet och måluppfyllelse.

Vi behöver en utöka repertoar för att diskutera vad vi bedömer och hur vi gör detta i skolan, skriver Borgström och Yassin. I slutet av artikeln citeras Robin Alexander som varit redaktör för en antologi från 2010 Children, their World, their Education. Final report and recommendations of the Cambridge Primary Review från Routledge. Alexander varnar för en övertro på testningar, dvs. stora nationella provsituationer. De tjänar ett syfte men "Testing is just one kind of assessment among several" (Borgström och Yassin 2010).+

Källa:

Lunneblad och Asplund Carlsson är publicerad i i Pedagogisk forskning i Sverige, nr 2/3 2010. Tidningen går att beställa från Stockholms universitets förlag.