Innehåll viktigare än verktyg för elevernas motivation

När elever ska beskriva vad som motiverar dem i skolans lärmiljö, som numera ofta är digital, gör de ingen skillnad på digitala och analoga resurser. I stället fokuserar de på innehåll. En varierad undervisning, meningsfulla uppgifter och bedömning som är konstruktiv och framåtsyftande, är det som motiverar elever mest.

 

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

 Jan Blomgren har i avhandlingen ”Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö” undersökt vilka faktorer i lärmiljön som en grupp elever beskriver som främjande eller hämmande vad gäller motivation. Vilken betydelse för deras motivation och skolarbetets genomförande har digitala resurser?

– En av de vanligaste elevfrågorna i klassrummet är ”Varför ska jag lära mig det här?”, säger Jan Blomgren. Frågan har ännu större aktualitet nu i och med den utmaning skolan ställs inför i och med digitaliseringen av lärmiljön.

Delar inte upp i digitalt och analogt

Avhandlingens material består av gruppintervjuer med elever och enkäter inhämtat från cirka 200 elever i årskurs 9 vid tre fristående skolor i tre olika kommuner där alla elever och lärare har tillgång till en egen personlig bärbar dator.

– Det är just detta att eleverna inte delar upp i analogt eller digitalt som är intressant i relation till just motivation och mål med lärandet, säger Jan Blomgren.

– Det digitala är underordnat, allt är en lärmiljö för eleverna i studien. De ser på digitala resurser som ett medel, precis som analoga processer, till exempel att prata med läraren, är ett medel att nå ett mål, det vill säga det som driver deras motivation.

Större frihet att organisera skolarbetet

När eleverna ändå specifikt får frågan vilken roll de digitala resurserna spelar uppger de att den bärbara datorn bidrar till större personlig frihet att själv organisera och utföra skolarbetet.

– De digitala resurserna bidrar lite förenklat till att det är lättare att vara elev och sköta skolarbetet lite mer efter eget huvud, säger Jan Blomgren och menar att det är ett intressant resultat om man relaterar digitala resurser till elevinflytande.

Studien visar hur de digitala resurserna fungerar som stöd för eleverna att utveckla strategier för sitt lärande, något som stärker tilltron till att kunna genomföra skolarbetet.

Digital eller analog återkoppling lika viktig

Majoriteten av eleverna i studien anger att de vill nå personligt viktiga mål, det vill säga lära sig så mycket som möjligt i ett livslångt perspektiv. Den andra typen av mål är mer prestations- och tävlingsinriktade och handlar om att via höga betyg visa att man är duktigare än klasskamraterna. I strävan efter att uppnå dessa mål kan alltså de digitala resurserna bidra, enligt eleverna.

– Eleverna beskriver exakt hur de vill ha det – en tät och nära relation med läraren som snabbt återkopplar och hjälper dem formulera mål och komma vidare. Här gör eleverna ingen skillnad på om återkopplingen sker digitalt eller analogt, alla former för respons är viktiga enligt studiens elever.

Vill ha mer variation i datoranvändningen

Men eleverna efterfrågar också mer variation när det gäller datoranvändningen i undervisningen. Resultatet visar att digitala resurser är fortfarande relativt outnyttjade i flera skolämnen, säger Jan Blomgren.

Centralt för eleverna är också den upplevda effekten av att skolarbetet blir lättare att genomföra generellt. Även här har digitala resurser betydelse:

– Enligt eleverna främjar digitaliseringen deras motivation generellt i skolarbetet. De digitala resurserna ses som så självklara att de har svårt att föreställa sig en skolvardag utan dem. En majoritet av eleverna anger att deras betyg förbättrats och att de lär sig mer tack vare de digitala resurserna.

Jan Blomgren har arbetat som lärare sedan 1980 och har varvat sin lärartjänst med utvecklingsuppdrag och kompetensutveckling. Han planerar samverkansprojekt med högskola och universitet där erfarenheter från avhandlingen används för att göra fler studier där metoder och mätinstrument anpassas till svensk utbildningskontext och det digitala sammanhang som gäller för 2016.

Text: Marie Leijon

Källa:

Avhandlingen Den svårfångade motivationen Länk till annan webbplats.

Publicerad 15 december 2016.  Senast uppdaterad 31 mars 2022.