Inte enbart positiv effekt av källkritiskt verktyg

Internet är en viktig källa till hälsoinformation, vilket ställer krav på källkritik. En studie undersökte hur elever på gymnasiet resonerar om källor med och utan ett källkritiskt verktyg. Resultaten visar att verktyget gav stöd till elever i att bedöma vetenskaplighet, men ledde till att viktiga personliga och etiska perspektiv försvann.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

En av de vanligaste källorna till information om hälsa är internet. Informationen är dock ofta motstridig och mer eller mindre trovärdig, vilket kräver ett kritiskt förhållningssätt. Skolans undervisning i naturvetenskap är en viktig kontext där elever kan utveckla denna förmåga. Det finns dock inte så mycket forskning om hur elever gör när de resonerar kritiskt kring källor på nätet.

En grupp forskare vid Stockholms universitet har därför undersökt hur elever i årskurs 2 på naturvetenskapliga programmet använder källkritik när de resonerar om digital hälsoinformation. Under en del av studien fick eleverna använda en checklista som källkritiskt stöd. Resultaten visar att checklistan underlättade för eleverna och hjälpte dem att sortera ut trovärdig vetenskaplig information. Men forskarna såg också att det begränsade elevernas kritiska förhållningssätt.
– Urvalet av källor som kvalificerar som “trovärdiga” blir påtagligt snävt, vilket medför att betydelsefulla perspektiv och röster i hälsofrågor inte blir lika synliga i elevernas samtal, menar forskaren Jonna Wiblom.

Elever använder magkänsla för att hantera överflöd

Eleverna fick arbeta i grupper om två till sex personer, där de fick i uppgift att söka information på nätet och förhålla sig kritiskt till källorna. Totalt deltog 128 elever i fyra klasser i studien, som gjordes under åtta lektioner i en biologikurs. Eleverna fick välja ett hälsoområde som intresserade dem, såsom cancer, antibiotikaresistens eller ätstörningar. Informationen som de fann skulle de sedan använda som underlag för diskussioner i klassen.

De fick börja med att söka information utan något stöd. Efter två lektioner introducerade lärarna en checklista för utvärdering av hälsoinformation på nätet. Forskarna analyserade sedan video- och ljudinspelningar från elevernas grupparbeten. Genom att jämföra hur eleverna resonerade med och utan checklista kunde de se vad checklistan bidrog med. De hittade fyra olika teman, varav två teman förekom främst när eleverna arbetade utan checklista.

Ett tema handlade om att eleverna upplevde det som svårt att navigera i det överflöd av information som finns på nätet. Eleverna hanterade det bland annat genom att använda sin magkänsla för att avgöra att vissa källor var trovärdiga i sig medan andra inte var det. Därmed verkade eleverna anse att det inte krävdes någon motivering till bedömningen.

Det andra temat handlade om hur eleverna resonerade kring trovärdighet. Detta handlade ofta om vilka syften som de såg hos avsändaren till informationen, men även elevernas egna syften. Eleverna satte ofta stor tilltro till auktoriteter som universitet och myndigheter. Vissa uttryckte det som att det är onödigt att ifrågasätta sådana källor. Eleverna vägde även in sina egna syften i bedömningen. Om de till exempel var ute efter att få veta personers erfarenheter av något så kunde anonyma chattrådar anses trovärdiga.

Checklista ger stöd för att bedöma vetenskaplighet

Under lektionerna efter att lärarna introducerade checklistan var det främst två andra teman som förekom i elevernas diskussioner. Ett av dem speglade att användningen av checklistan ledde till att alla källor ifrågasattes systematiskt. Inklusive sådana auktoriteter som tidigare inte ansågs behöva motiveras. Eleverna visade även en förmåga att kombinera olika kriterier på trovärdighet och att resonera kring brister hos i övrigt tillförlitliga källor. Samstämmighet inom en källa var en egenskap som de flesta grupper tyckte ökade trovärdigheten.

Det sista temat handlade om kvaliteten på informationen. Det innebar att eleverna fokuserade informationssökningen på att hitta korrekta fakta. Eleverna gjorde sina bedömningar på flera olika sätt, till exempel genom att ta reda på om informationen baseras på forskning. De använde också källornas läsbarhet och tydlighet i sin bedömning om informationen från en källa är trovärdig. Samtidigt fick informationen inte vara för enkel. Eleverna ansåg att vetenskapliga begrepp var ett kriterium för trovärdighet även om det gör informationen mindre läsbar.

Forskarna såg också att den oöverskådliga mängden information gav problem även när eleverna använde checklistan. Den verkade alltså inte kunna hjälpa eleverna med det, något som pekar på att mer forskning krävs, menar Jonna Wiblom.
– Det blir också en viktig aspekt att ta hänsyn till i undervisning där elever ställs inför informationssökning om komplexa frågor.

Ett av flera ramverk för källkritik

Den checklista som användes i studien kallas GATOR. Det är en av många olika ramverk och checklistor för källkritik. GATOR innehåller fem olika aspekter av att tänka kritiskt kring ett hälsomässigt budskap (översatt från artikeln):

  • G – Genuin (Genuine) - Handlar om avsändarens autenticitet. Vilka mål, syften och uppdrag har sajten? Ger sajten ett falskt autentiskt intryck genom vilseledande logotyper etc.?
  • A – Korrekt (Accurate) - Handlar om huruvida informationen är korrekt. Är informationen fri från felaktigheter? Är informationen uppdaterad?
  • T – Trovärdig (Trustworthy) - Handlar om informationens pålitlighet och giltighet. Är informationen referentgranskad? Anges referenser? Vad är författarnas bakgrund och tillhörighet (t.ex. ett universitet)?
  • O – Ursprung (Origin) - Handlar om producenten eller ursprungskälla till informationen. Är förstahandskällan pålitlig? Vem har hand om sajten? Går det att kontakta administratören för sajten för klargöranden?
  • R – Läsbarhet (Readability) - Handlar om läsarens möjligheter att förstå och hantera informationen. Presenteras informationen klart och koncist? Är den för tekniskt avancerad eller för enkel?

Viktiga aspekter riskerar att gå förlorade

Enligt Jonna Wiblom kan den här typen av verktyg för källkritik ha en viktig roll i den naturvetenskapliga undervisningen. Det var tydligt att checklistan hjälpte eleverna att bedöma vetenskaplig trovärdighet hos källorna. Det kan hjälpa eleverna att se att inte bara innehållet utan även avsändaren behöver ifrågasättas. Men samtidigt kan det leda till att viktiga aspekter såsom personliga erfarenheter och etiska perspektiv utesluts från elevernas resonemang om hälsofrågor. Det tyder på vikten av att eleverna får möjlighet att själva vara med och diskutera om vad som ligger i begreppet trovärdighet.
– Sådana förhandlingar behöver ske i relation till frågornas karaktär, hur naturvetenskaplig kunskap produceras och inte minst i relation till elevernas egna syften med informationssökningen, menar Jonna Wiblom.

Text: Gunnar Höst

Källa:

Wiblom, J., Rundgren, C. J., & Andrée, M. (2019). Developing students’ critical reasoning about online health information: a capabilities approach Länk till annan webbplats.. Research in Science Education, 49(6), 1759-1782.

Publicerad 29 maj 2020.  Senast uppdaterad 07 oktober 2020.

Relaterat