Internationella skolutbyten påverkar lärandet positivt
Lärande, personlighetsutveckling och ökad omvärldskunskap är några av effekterna i en mycket positiv bild av internationellt skolutbyte som Mikael Wingård tecknar i en lic-avhandling. Men den enskilde lärarens engagemang är avgörande för om det ska bli något samarbete.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Vilka är motiven som lärare och skolor har för att använda internationella skolutbyten i undervisningen? Kan det vara så att vissa ämnesområden lämpar sig särskilt väl för sådana utbyten och innefattar detta geografiämnets undervisning om miljö och hållbar utveckling? Detta har Mikael Wingård undersökt genom intervjuer med gymnasielärare i Sverige och Storbritannien.
Undersökningen tar sin utgångspunkt i att miljöfrågor, hållbar utveckling och internationellt samarbete är frågor som prioriteras såväl nationellt som internationellt. Inte minst syns detta i den svenska skolans styrdokument.
Lärarens engagemang avgörande
Detta borde tala för att det finns en förutsättning för att internationellt skolutbyte ska ses som meningsfullt just kring miljö och hållbar utveckling. Men även om det finns en sådan politiskt uttalad önskan menar Wingård att det är enskilda lärares engagemang och vilja som främst avgör om enskilda samarbeten uppstår. Därför är det relevant att undersöka vilka drivkrafter lärare som genomför internationella skolutbyten kring miljöfrågor har och vilka effekter de upplever av dessa utbyten. I undersökningen intervjuas nio svenska gymnasielärare och två brittiska lärare.
Antalet internationella samarbeten i den svenska skolan inom miljöundervisningen är, trots prioriteringen i den internationella debatten och det politiska tryck som borde finnas, enligt Wingård få. Kunskapen om vilka drivkrafter som företrädarna för dessa samarbeten uppvisar borde därför vara extra viktiga om vi vill ha fler internationella skolutbyten kring dessa frågor.
Många positiva effekter av utbytet
Arenan för lärande skiljer sig på många punkter åt vid de internationella skolutbyten som undersökts jämfört med den vanliga undervisningen och ger på så sätt upphov till flera positiva effekter. Tre av många exempel som lyfts fram är att elevernas personlighetsutveckling och lärande påverkas positivt, att elevernas omvärldskunskap ökar och elever får en vidgad världsbild samt att projekten ger insikter om varandras förhållanden och skapar förutsättningar för samarbete.
Wingård lyfter fram att projekten ger unika erfarenheter av internationellt samarbete öga mot öga och även unika kunskaper om faktiska miljöfrågor som inte kunde getts via traditionell undervisning.
Det är en närmast överväldigande positiv bild av effekterna av de internationella skolutbyten kring miljö och hållbar utveckling som undersökningens lärare för fram. Det gäller både ämneskunskaper och färdigheter som kan relateras till samhällsvetenskap och geografi men, ännu mer för den mer allmänna personliga utvecklingen hos eleverna.
Positiv syn på arbetssättet en drivkraft
Så vad kan då vara orsaken till att liknande projekt är ganska ovanliga? Enligt Wingårds lärare är det främst den krävande arbetsinsatsen som den enskilde läraren måste lägga ner som är det stora hindret. En arbetsinsats som knappast ryms inom den normala arbetstiden.
Lärarnas drivkrafter bakom att genomföra internationella skolutbyten ligger främst i en positiv syn på arbetssättet som följer med projekten och inte minst de möten mellan lärare och elever som ingår i utbytet.
Lärarna lyfter inte fram innehållet i kunskapsområdet i sig som en central drivkraft. Däremot menar de att det är centralt med ett konkret kunskapsinnehåll för att det internationella skolutbytet ska ge de önskade positiva effekterna. För undersökningens lärare är således valet av området miljö och hållbar utveckling snarast att se som ett lämpligt medel för att kunna uppnå de mål och önskade effekter som är deras drivkrafter bakom att genomföra internationella skolutbyten.
Text: Anders Broman
