Känslor är viktiga för skolledares beslutsfattande

Vilken betydelse har känslorna för skolledares beslutsfattande? Den frågan ställer sig forskaren Yinying Wang, som menar att känslor kompletterar de kognitiva aspekterna av beslutsfattande. Genom ökad medvetenhet om känslornas betydelse i olika faser kan ledarskapet utvecklas.

I artikeln uppmärksammas hur det går att förstå känslor och deras betydelse i relation till skolledarskap. Där presenteras också ett ramverk med fyra delar, för att förstå känslornas betydelse i skolledares beslutsfattande.

Känslor som genvägar i beslutsfattande

Känslornas betydelse har, enligt Wang, varit föremål för uppmärksamhet ända sedan Platon, som menade att de var destruktiva. Ju närmare nutid vi kommer desto mer forskningsgrundade ställningstaganden finns. Allt mer bygger denna forskning också på kunskaper om hjärnan. Ett viktigt resultat handlar om att känslor inte finns placerade i en begränsad del av hjärnan, utan flera. Det är också viktigt att skilja mellan olika slags känslor – i artikeln identifieras delar som ”emotions, feelings och mood”.

Fokus i artikeln läggs på emotioner, som triggas av externa stimuli. Emotioner är subjektiva och kan avge såväl fysiska som beteendemässiga responser. I förhållande till beslutsfattande är det viktiga att denna slags känslor är snabbare än tanken. Därmed kan känslor betraktas som genvägar för effektivt beslutsfattande. Wang beskriver en elefantförarmetafor, där de känslostyrda processerna är elefanten, medan föraren är de kognitiva processerna. Det blir med denna metafor förarens uppgift att tjäna elefanten.

Känslor som hjälp att navigera i sociala relationer

Med utgångspunkt i att ledarskap kan förstås som en social process identifieras betydelsen av känslor i relation till kommunikation och motivation. När det gäller kommunikation beskrivs hur 42 små muskler som finns i ansiktet används och spelar roll för det som identifieras som ’social emotions’ (till exempel empati, skuld, avund) och att dessa kan förstås utifrån att de uppstår i sociala relationer. Genom känslornas sociala funktion kan de hjälpa till att navigera och koordinera sociala relationer. Även motivation har en social dimension, där ilska, rädsla med mera leder till olika reaktioner.

Det betyder sammantaget att ledarskapsaspekter som till exempel ett transformativt ledarskap, tillit och self efficacy inrymmer emotionella komponenter. Med transformativt ledarskap menas att ledaren får med sig medarbetarna i en djupare förståelse av vad som behöver utvecklas. Self efficacy handlar om individens tilltro till sig själv att klara av en handling i en särskild situation. Frågan för denna artikel är hur känslor kan kopplas till beslutsfattande.

Så kan vi förstå känslornas betydelse för beslutsfattande

Författaren har fyra förslag, som också kopplas till olika faser i beslutsprocessen:

1. Att beslut betraktas som bestående av interaktion mellan känslor och kognition

Emotioner öppnar eller begränsar uppmärksamheten och därmed blir det väsentligt att känslor kan användas för validering av alternativ (till exempel risk, sociala preferenser och tid) och för valet mellan olika alternativ. Det är inte endast de kognitiva dimensionerna som finns med i val av faktiskt alternativ. Även magkänsla med mera spelar roll.

2. Känslor har en genomgripande och förutsägbar roll i beslutsögonblicket

Här skiljer författaren mellan förutsägbara effekter i relation till preferenser för risker (arga män tar till exempel större risker), sociala preferenser (betydelsen av exempelvis empati för vilken beslutsväg som väljs) och tidspreferens (kortsiktiga eller långsiktiga belöningar, där många väljer här och nu).

3. Individuella olikheter och organisationers kontext spelar roll

Olika individer har olika egenskaper och benägenhet att vara positiva (optimistiska, entusiastiska med mera) eller negativa (arga, rädda, oroliga etcetera). Skolledarens förmåga att utstråla positiva känslor spelar roll för vilken kollektiv entusiasm som bildas i organisationen. Här lyfts särskilt organisatorisk rättvisa och emotionell smitta (till exempel att utbrändhet lätt smittar bland personalen). Författaren uppmärksammar också betydelsen av känslor i relation till makterövring och maktutövning och identifierar en maktparadox, i det att känslorna verkar skifta när väl makten är erövrad.

4. Beteenderesponser efter beslut triggar fler känslor och påverkar nästa beslutscykel

Även vilka känslor som uppstår efter ett beslut spelar roll. Vanliga är till exempel ånger, skuld och skam. Det har betydelse hur dessa hanteras.

Sammantaget menar författaren att känslor inte är något som stör och kidnappar rationella beslutsprocesser. De är snarare väsentliga delar inför, under och efter beslutsfattande. Därmed kan också ramverket bidra till att förstå komplexiteten i beslutsfattande.

En konsekvens av detta blir att forskningen behöver identifiera hur ledare balanserar mellan datadrivet beslutsfattande och användning av känslor. Det blir också viktigt för skolledare att ha god självkännedom om sin egna emotioner, hur de yttrar sig och hur de kan regleras. Det gäller att använda rätt känslor vid rätt tillfälle. För detta behöver de också tränas i rektorsutbildning. Risken finns annars att de endast utövar ett begränsat ledarskap.

Text: Pia Skott, Stockholms universitet

Källa:

Wang, Y. (2020). What Is the Role of Emotions in Educational Leaders’ Decision Making? Proposing an Organizing Framework. Educational Administration Quarterly, 1 – 31.