Kartläggning i förskoleklass sker på bekostnad av undervisning

2019 infördes obligatoriska kartläggningsmaterial för lärare att använda i förskoleklass i syfte att tidigt kunna identifiera vilka sexåringar som riskerar att inte uppfylla bedömningskriterierna i årskurs 1 och 3. Nu visar forskning att materialen har hjälpt lärare att identifiera elever som är i behov av stödinsatser. Samtidigt har tiden som lagts på kartläggning skett på bekostnad av undervisning.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Förskoleklass som skolform har haft en händelserik utveckling de senaste åren. I grundskolans läroplan fick förskoleklass en egen del 2016 för att sedan övergå till att bli en obligatorisk skolform 2018, vilket i praktiken gjorde svenska grundskolan tioårig. Ytterligare en förändring skedde 2019 då de obligatoriska kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken introducerades.

Meningen med införandet av kartläggningar i förskoleklass var att det skulle göras som en integrerad del i den vanliga undervisningen. Syftet med att kartlägga språklig medvetenhet samt matematiskt tänkande hos sexåringar är att tidigt kunna identifiera elever som visar indikation på eller befaras inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i årskurs 1 och 3. Genom det ska lärare också kunna få syn på elever som har särskilda utmaningar och därmed kan vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Enligt grundskolans läroplan ska förskoleklassen ”ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier som senare kommer att gälla i den aktuella obligatoriska skolformen”.

Nya villkor för lärare och elever

Studien, Early assessments in the Swedish preschool class: Coexisting logics, genomförd av forskaren Helena Ackesjö vid Linnéuniversitetet i Kalmar visar att införandet av kartläggningsmaterialet förändrat villkoren för lärare, elever och undervisningen i förskoleklass. Enligt studien har fokus i undervisningen i förskoleklass förskjutits från att betona lek och utvecklande av sociala förmågor till att betona kunskap och lärande. Ett exempel på det är just införandet av kartläggningsmaterialen inom språk och matematik.

Argument från politiskt håll som förs fram är att tidig kartläggning i förskoleklass kan höja elevers kunskapsnivå och ge bättre förutsättningar att därefter kunna nå de kriterier för bedömning som finns i årskurs 1 och 3. Om det finns indikationer på att en elev redan i förskoleklass inte kommer nå dessa mål ska åtgärder sättas in skyndsamt och utformas efter varje elevs behov.

Fyller sitt syfte

I Ackesjös studie har lärares arbete med kartläggningar i förskoleklass undersökts i realiteten. Studien bygger på underlag insamlat från tolv lärare i förskoleklass som följts genom observationer av kartläggningssituationer samt informella samtal. Sammantaget visade resultaten från studien på både positiva och negativa följder av införandet av kartläggningsmaterialet.

Flera av lärarna i studien uppger att användandet av kartläggningsmaterialet har uppfyllt sitt syfte och synliggjort elevernas kunskaper inom språk och matematik. Användandet av kartläggningsmaterialen gav lärarna indikation på om eleverna behövde stöd i sitt lärande och de fick hjälp att avgöra vilken typ av fortsatt stöd eleven behövde.

Tar tid från undervisning

I studien framkom emellertid inte bara positiva aspekter utan även en del utmaningar med lärares kartläggningspraktik i förskoleklass. Ett resultat av studien var att genomförandet av kartläggningsmaterialen tog mer tid att genomföra med alla elever än de beräknade fåtal timmar som skolorna initialt antagit skulle räcka. Sammantaget innebar genomförandet av kartläggningsmaterialen att lärarna behövde genomföra flera gruppuppgifter i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande under mer eller mindre hela höstterminen.

Lärarna genomförde övningarna i mindre grupper av elever medan övriga elever lämnades ensamma långa perioder för att leka på egen hand utanför klassrummet eller på skolgården. Genomförandet av kartläggningsmaterialen har enligt Ackesjö därför skett på bekostnad av undervisning då varje elev genom denna hantering fått mindre lärarledd undervisningstid än om läraren kunnat vara mer närvarande i helklass.

Få ges stödinsatser

Ett annat resultat från studien visade att det var relativt få av eleverna i studien som efter lärarnas kartläggning ansågs vara i behov av stödinsatser. De elever som lärarna emellertid ansågs vara i behov av stöd fick inte alltid det då det på skolorna ofta var en resursfråga. Företrädesvis gavs stödinsatser till elever i högre årskurser än till eleverna i förskoleklass. Flera av lärarna i studien uppgav att varken de som lärare eller deras elever fått stöd från speciallärare eller specialpedagog. Ackesjö drar då slutsatsen att trots att kartläggningsmaterialen potentiellt kan identifiera elevers behov av stödinsatser sätts ändå sådana sällan in.

Ackesjö menar att införandet av kartläggningsmaterialet har inneburit att fokus ökat på summativ bedömning av elever, det vill säga att i detta fall summera elevernas kunskaper och förmågor genom kartläggning. Samtidigt har det lett till minskat fokus på formativ bedömning i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling framåt. Arbetet har också till viss del bidragit till att skapa mer passiva och frånvarande lärare i förskoleklass.

Sammantaget drar Ackesjö slutsatsen att genomförandet av kartläggningsmaterialen i förskoleklass tycks ha lett till mer tid på kartläggning i mindre grupper och därmed mindre total undervisningstid till eleverna i förskoleklass. Till det ställer Ackesjö den kritiska frågan hur välinvesterad tiden som läggs på kartläggning i förskoleklass egentligen är.

Text: Johan Forsell, Linköpings universitet

Källor:

Ackesjö, H. (2021). Early assessments in the Swedish preschool class: Coexisting logics. CEPRA-Striben, (27), 38–49. https://doi.org/10.17896/UCN.cepra.n27.417

Kartläggning i förskoleklass på Skolverket.se

Publicerad 05 juli 2022.