Klass spelar roll för hur pojkar använder digitala medier
Klass bidrar till att forma hur pojkar i gymnasieåldern använder digitala medier exempelvis när det gäller informationssökning, nyhetskonsumtion, datorspel och publicering av olika slags egenproducerat innehåll.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
I Martin Danielssons avhandling ”Digitala distinktioner: klass och kontinuitet i unga mäns vardagliga mediepraktiker” undersöks hur ungdomar med olika klassbakgrund och utbildningsinriktning införlivar digitala medier i sina vardagsliv. I studien, som är en avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap, intervjuas 34 pojkar i åldrarna 16-19 år på gymnasiet. Materialet har samlats in på olika gymnasieskolor dels i Göteborg, dels i en mindre landsbygdskommun.
– Med tanke på att internettillgången bland unga svenskar idag är i det närmaste allomfattande är det på sätt och vis anmärkningsvärt att pojkarnas internetrelaterade förhållningssätt och användningsmönster tycks vara så tydligt strukturerade längs med sociala skiljelinjer, säger Martin Danielsson.
– I teknisk mening har pojkarna, oavsett klass, samma informationstillgång och samma möjligheter att knyta kontakter och göra sin röst hörd, men ändå är det tydligt att de är olika benägna att tillvarata dessa möjligheter beroende på deras klassbakgrund.
Handlar inte bara tillgång till teknik
Enligt Martin Danielsson visar resultatet att betydelsen av klass inte kan reduceras till en fråga om tillgång till teknisk utrustning och färdighet att använda internet. Det handlar också om seglivade skillnader i smak, vanor och praktiker.
Tidigare studier har visat att klass formar unga människors användning av internet, men den består i huvudsak av statistiska kartläggningar och de svenska studierna på området är lätträknade. I avhandlingen försöker Martin Danielsson blottlägga de vardagligt inbäddade mekanismer och processer som ligger till grund för de klasskillnader som konstaterats i den tidigare forskningen.
Ifrågasätter teknikromantiska idéer
Martin Danielsson kritiserar även populära föreställningar om digital teknik som en socialt utjämnande kraft, om dagens unga som en ”digital generation”, och om att klass inte längre skulle ha någon större betydelse för människors livsstilar och livschanser.
– Sociologen Pierre Bourdieus teorier om hur klassrelationer reproduceras har gjort det möjligt – för att inte säga nödvändigt – att ifrågasätta de utbredda teknikromantiska idéerna om hur digitala medier kommer att skapa en mer öppen och jämlik värld, liksom de närbesläktade föreställningarna om dagens unga som en ”digital generation” eller som ”digitala infödingar”, säger Martin Danielsson.
Integrerad del av pojkarnas vardagsliv
- Bruket av digitala medier måste förstås som en integrerad del av pojkarnas hela vardagsliv. Det äger inte rum i ett socialt och historiskt vakuum. Därmed följer också klasskillnaderna i pojkarnas relation till de digitala medierna ett välbekant mönster: De som kommer från högutbildade familjer orienterar mot digitala mediepraktiker som kan ge fördelar i den vidare utbildnings- och yrkeskarriär de tänker sig, medan pojkarna vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå istället dras till praktiker som snarare står i strid med den dominerande skolkulturen.
– Det är möjligt att lärare och andra inom skolväsendet kan använda resultaten för att reflektera kring sitt dagliga arbete med ungdomar och syna de egna föreställningarna om och förhållningssätten till digital teknik, inte minst som en del av den pedagogiska verksamheten, avslutar Martin Danielsson, som är verksam vid Högskolan i Halmstad.
Text: Marie Leijon
