Klassrumsbedömning i matematik

Om läraren visar intresse för elevens visade kunnande i stället för att ge beröm eller kritik, ligger bedömningen i att elevens bidrag till kommunikationen i matematik är något att bygga den fortsatta kommunikationen på.

Det är en av slutsatserna i Lisa Björklund Boistrups avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study.

Hur ser ditt forskningsområde och dina frågeställningar ut?

– Avhandlingen handlar om klassrumsbedömning i matematik. Det är en aspekt som påverkar elevers engagemang och lärande i matematik. Bedömning har i min studie vida gränser. Exempel på vad som kan ingå i klassrumsbedömning är diagnoser, dokumentation genom till exempel portföljer samt klassrumskommunikation i det dagliga skolarbetet.

– Syftet med studien är att analysera och förstå bedömningshandlingar i kommunikationen i matematikklassrum. Detta görs i termer av vilka möjligheter som finns för elevers aktiva agens (engagemang) och lärande. Forskningsfrågorna är dessa:

1. Hur äger bedömningshandlingar relaterade till feedback rum i kommunikationen mellan lärare och elev i matematikklassrum? Vilka möjligheter kan kopplas till elevers aktiva agens?
2. Vilka fokus har bedömningshandlingarna i matematikklassrummet och vilka möjligheter kan kopplas till elevers lärande?
3. Vilka roller spelar olika semiotiska resurser (till exempel gester, bilder, prat) i bedömningshandlingarna och vilka möjligheter kan kopplas till elevers aktiva agens och lärande?
4. Vilka bedömningsdiskurser (kulturer) i matematikklassrum kan uttolkas utifrån de tre ovanstående frågorna. Dessutom, vilka institutionella spår kan identifieras i relation till de uttolkade diskurserna och vilka möjligheter för elevers aktiva agens och lärande kan identifieras?

Vilka teoretiska utgångspunkter har du?

– Det teoretiska perspektiv som de tre första frågorna är kopplade till är socialsemiotik (Halliday, 2004; Van Leeuwen, 2005). Den fjärde forskningsfrågan grundas i Foucaults diskursbegrepp (t.ex. 2002).

– Jag har inte kunnat hitta någon svensk forskningsstudie där kommunikationen mellan lärare och elev i matematikklassrum har analyserats med ett uttalat bedömningsintresse. Med avseende på detta bidrar denna studie till en förståelse av klassrumsbedömning i matematik i Sverige. Det var inte heller möjligt att finna forskningsbeskrivningar, internationella studier inräknade, som kombinerar bedömningshandlingar, bedömningsfokus i matematikklassrummet och de roller som semiotiska resurser (symboler, gester, prat och liknande) spelar, vilket görs i min avhandling.

Vilka centrala resultat är extra intressanta i relation tidigare forskning!

– Det centrala resultatet är de bedömningsdiskurser som har gått att uttolka i de besökta matematiklassrummen. I vissa diskurser är elevernas möjlighet till engagemang och lärande begränsade. En av dessa diskurser har jag kallat "Gör det fort och gör det rätt". Här är det mest läraren som är aktiv med feedback och det är sällan som elevens synpunkter efterfrågas. Fokus i bedömningen ligger ofta på ett reflektionslöst görande. Det kan till exempel handla enbart om svaret på en uppgift stämmer med facit. Genom tidigare forskning kan detta kopplas till en tradition inom matematikundervisningen att det är så det "ska" gå till på ”matten”.

– I andra diskurser som presenteras i avhandlingen är elevernas möjlighet till engagemang och lärande i matematik större. I en av dessa,"Resonemang tar tid", sker feedback i båda riktningarna mellan lärare och elev. Det förekommer ofta att elevens visade kunnande i matematik tydliggörs av läraren eller av eleven själv. Ibland kopplas elevens kunnande också till uppställda mål. I denna diskurs är tystnader vanliga och möjligheten (för både lärare och elev) att vara tyst påverkar bedömningens matematiska fokus positivt. I de matematikklassrum som jag besökte förekom alltid minst två av de fyra diskurserna under mina besök.

Vad betyder dina resultat praktiskt för lärarna?

De uttolkade diskurserna kan utgöra viktiga redskap för reflektion och diskussion om bedömning i matematikklassrum bland lärare och bland beslutsfattare på olika nivåer. Detta framhölls också av lärarna i studien i de diskussioner vi hade i slutet av forskningsprocessen.

Källa:

Avhandlingen Assessment Discourses in Mathematics Classrooms Länk till annan webbplats.