Kompetensutveckling gör teknikstött lärande hållbart
Behov av kompetensutveckling – på alla plan – blir synligt i Marcia Håkanssons Lindqvists avhandling om digitala teknologier och teknikstött lärande.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
– Om man lyckas skapa och göra teknikstött lärande hållbart genom kompetensutveckling, kan lärare får bättre kunskaper och förutsättningar för att använda digitala teknologier i klassrummet på ett mer genomtänkt sätt.
– Om skolledarna också får kompetensutveckling kan de leda och stötta elever och lärare i arbetet. Detta kan i sin tur leda till ökad likvärdighet vad gäller digitalkompetens för elever, mellan olika skolor och mellan olika klassrum inom samma skola, säger Marcia Håkanssons Lindqvist.
Hållbarhet kräver kompetensutveckling
Men skolan, elever, lärare och skolledare har varit upptagna med digitala medier och lärande ett bra tag – behövs verkligen fortsatt kompetensutveckling?
Ja, för att lärandet ska bli hållbart, menar Marcia Håkansson Lindqvist, som i sin avhandling följer ett 1:1 projekt under två år. Angreppssättet är brett och hon ställer frågor som: Hur påverkas skolans organisation? Vad tror skolledarna om den digitala utvecklingen och dess möjligheter att förändra skolan? Vad hoppas lärare och elever få ut av tekniken? Hur tänker de kring it och lärande och hur förändras synsätt och förväntningar när möjligheterna prövas i praktiken?
I avhandlingen undersöker hon hur det kan gå till i praktiken när digitala medier blir en del av den dagliga verksamheten i skolan. Ambitionen har varit att få en djupare och bredare bild av utvecklingsarbetet – därav tidsperspektivet och den breda ansatsen.
Behöver utveckla pedagogiska möjligheter
Två klasser i grundskolan och två i gymnasiet bidrar till avhandlingens material. Marcia Håkansson Lindqvist har genomfört enkäter, intervjuat lärare och elever i fokusgrupper, gjort observationer i klassrummen och intervjuat skolledare.
Resultatet visar att alla behöver kompetensutveckling. Eleverna är visserligen vana datoranvändare individuellt, men behöver utveckla sitt användande av medier som pedagogiska verktyg och arbetet tillsammans med andra elever.
– Lärarna i studien är inledningsvis optimistiska och efter sex månader har deras användande visserligen ökat, men de behöver – precis som eleverna – utveckla pedagogiska möjligheter, arbetsformer och samarbetet med sina kollegor, säger Marcia Håkansson Lindqvist.
Stötta, samordna och skapa möjligheter
För skolledarnas del handlar det framförallt om att stötta, samordna utvecklingsarbetet och skapa möjligheter för kollaborativa utvecklingsmiljöer i arbetet med digitala medier. Precis som lärarna behöver skolledare tid och resurser för ett sådant utvecklingsarbete och fokus bör ligga på hur man leder för 1:1 och användning av digitala teknologier, menar Marcia Håkansson Lindqvist.
I avhandlingen används modellen ”Ecology of Resources” som har utvecklats av Professor Rosemary Luckin vid London Knowledge Lab för att analysera materialet.
– Det är en modell som framförallt använts inom designområdet. Den som lär sig placeras i mitten och omges av olika resurser, t ex digitala verktyg och människor, kunskaper och färdigheter samt miljö. Mellan den som lär sig och resurserna kan det finnas faktorer som kan hindra åtkomsten till resurserna. Det kan vara negativa och positiva faktorer som påverkar. Genom att studera dessa faktorer, så kallade filters i modellen, kan man undersöka och identifiera hur man kan underlätta åtkomsten till resurserna. I avhandlingen har jag använt modellen utifrån de olika perspektiven (elev, lärare och skolledare) och över tid, avslutar Marcia Håkansson Lindqvist.
Text: Marie Leijon
