Komplex lärarkunskap i formativ bedömningspraktik

Kunskaper om hur man ska framkalla, tolka och använda information om elevernas lärande för att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Förmåga att stärka elevernas engagemang och vilja att ta ansvar för sitt lärande. Den formativa bedömningspraktiken ställer höga krav på läraren.

– Mitt intresse för formativ bedömning väcktes när jag upplevde att jag med hjälp av formativ bedömning och begrepp från teorier om självreglerat lärande och motivation kunde sätta ord på min ”tysta” lärarkunskap, säger Charlotta Vingsle. Jag märkte också att formativa strategier och begrepp bidrog till att utveckla mina lärarkunskaper. I början upptäckte jag hur väl formativ bedömning fungerade främst när jag hjälpte enskilda elever i behov av särskilt stöd men så småningom utvecklade jag även min formativa bedömningspraktik på gruppnivå.

Hennes intresse för formativ bedömning har resulterat i licentiatavhandlingen Formative assessment: Teachers knowledge and skills to make it happen. Avhandlingen bygger på en studie av en lärares formativa bedömningspraktik under elevaktiva genomgångar i matematik. I studien identifieras de aktiviteter som läraren gör när hon genomför de tre faserna i den formativa bedömningen – samla in, tolka och använda information om hur eleverna förstår undervisningsinnehållet.

Lärarkunskapen utmanas

Charlotta valde att studera en matematiklärare som hon visste hade genomgått fortbildning i formativ bedömning och därefter förändrat sin undervisning. Hon menar att det var viktigt för henne att följa en autentisk undervisning. Undervisningen genomfördes i årskurs 5 och datainsamlingen pågick i två och en halv månad.

I studien beskrivs lärarens praktik med särskilt fokus på lärarens aktiviteter och de kunskaper och förmågor som läraren använde för att genomföra undervisningsaktiviteterna. Hon fann att läraren behöver ha kunskaper om hur hon skall framkalla, tolka och använda information om elevernas lärande för att anpassa undervisningen efter elevernas behov.

Beredda att lyssna på sina elever

Läraren behöver också ha förmåga att stärka elevernas engagemang och vilja att ta ansvar för sitt lärande och hon måste kunna hantera ny matematik och ha förmåga att fatta snabba beslut under pågående undervisning. Resultaten visar att den formativa bedömningspraktiken ställer höga krav på läraren.

– Trots att jag själv varit lärare i 15 år så hade jag inte förstått till fullo hur komplext lärares användning av olika kunskaper och förmågor samverkar i undervisningssituationen. När lärare verkligen försöker lyssna sig till och förstå vad och hur eleverna förstår, så utmanas de såväl i sina ämneskunskaper och pedagogiska ämneskunskaper som i generella pedagogiska kunskaper. Och inte bara det – de bör dessutom vara beredda på att lära sig av sina elever! Om man som lärare dessutom har en del erfarenheter av hur elever brukar tänka så är det lätt att inte lyssna klart på elevens förklaringar och därmed dra för snabba slutsatser, säger Charlotta.

Även eleverna är aktiva

I den formativa bedömningspraktiken är det inte enbart läraren som kan ha en aktiv roll. I studien beskrivs ett antal aktiviteter som läraren använde sig av regelbundet för att engagera eleverna på olika sätt. Elevers olika svar på en fråga utgjorde grunden för nästa fråga, elever istället för läraren förklarade begrepp för sina kamrater och de flesta frågor som läraren ställde krävde att alla elever tänkte då alla svarade på frågorna via små whiteboards.

Eleverna var dessutom organiserade i par så de hade alltid möjlighet att först prova sina argument på en kamrat innan de besvarade frågan inför hela klassen.

Studiens resultat kan vara av betydelse för att utbilda och stödja lärare som vill utveckla den formativa bedömningen då den ger oss en bild av vilka kunskaper och förmågor som används i en formativ klassrumspraktik.

Text: Agneta Grönlund

Källa:

Licentiatsavhandlingen Formative assessment: Teachers knowledge and skills to make it happen Länk till annan webbplats.