Konstruktionen av en svensklärare

Har det någon betydelse vilken svensklärare som konstrueras i våra utbildnings- och kursplaner, vilken typ av lärare som lärosätet därmed säger sig utbilda? Ja, det har det.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Annbritt Palo har studerat 42 utbildningsplaner och 261 kursplaner vid 22 universitet/högskolor år 2009. Det hon finner är sex olika typer av retoriska lärarkonstruktioner.

Vi har den akademiska, där fokus läggs på kritiskt och självständigt tänkande, med liten skillnad från kursplanerna i nordiska språk eller litteraturvetenskap. Den professionella med fokus på kunskap för lärargärningen. Den demokratiska där just ämnets demokratiska aspekter och uppgifter lyfts fram i förväntade läranderesultat. Den valbara och väljande lärarkonstruktionen där studentens möjligheter att själv utforma sin utbildning står i centrum. Den femte kategorin är den multikulturella, med tyngdpunkt på det heterogena klassrummet och interkulturalitet. Den sista är den funktionella lärarkonstruktionen, som kan sägas vara en hybrid av övriga.

Vision och konstruktion stöttar varandra

De svensklärarkonstruktioner som visar sig i utbildnings- och kursplaner är både vision och konstruktion. En vision som inte bärs upp av en konstruktion riskerar att bli hängande i luften och utan stabilitet – en önskedröm som aldrig ges möjlighet att realiseras. En konstruktion som inte fylls av en vision risker att bli en pappersprodukt.

Är man medveten om vilken typ av svensklärare man kan och vill utbilda – och vilka konsekvenser detta får för den utbildning man erbjuder – ja då får det konsekvenser: för självbilden, för utnyttjandet av de resurser som står till buds, för forskning, för nätverkande och i marknadsföring.

Och kanske framför allt får det konsekvenser för lärarstudenterna som får en hjälp att utveckla en svenskläraridentitet, vilket är en förutsättning för att reflektera över sin roll som svensklärare (att man ”är” något i förhållande till något som man inte är, vilket är en förutsättning för metareflektion över rollen).

Långsiktighet och målformulering

Palo har också gjort en jämförelse med utbildnings- och kursplaner från 2012, alltså efter utbildningsreform och ansökan om examensrätt. Den visar att de lärosäten som har en tydlig svensklärarkonstruktion, arbetar långsiktigt och i sina styrdokument har förmått formulera vad de vill med sin utbildning; de är vinnare och mindre benägna att påverkas av kanske mer tillfälliga skrivningar från statsmakternas sida.

Att avhandlingen dessutom är synnerligen välskriven gör inte saken sämre.

Text: Anders Sigrell

Källa:

Annbritt Palo Svenskläraren som vision och konstruktion. Luleå tekniska universitet 2013, 195 s.

Svenskläraren som vision och konstruktion Länk till annan webbplats.

Publicerad 11 juni 2013.  Senast uppdaterad 07 oktober 2020.