Kunskaper och attityder viktiga i formativ bedömning

Att införa formativ bedömning är en utmaning och kan leda till vitt skilda bedömningspraktiker. Det är bakgrunden till att en grupp holländska forskare sammanställt forskningsresultat där viktiga faktorer har identifierats. De betonar att det inte räcker med att förändra procedurer utan att det kan krävas mer djupgående förändringar i undervisningen.

Forskargruppen väljer att särskilt inrikta sig på Bedömning för lärande, BFL, som innebär att arbeta med de följande fem nyckelstrategierna:

•    Tydliga mål,
•    Undervisning som ger kännetecken på lärande,
•    Formativ återkoppling,
•    Självbedömning,
•    Kamratbedömning.

Resultaten i den systematiska översikten baseras på 25 artiklar eller avhandlingar som berör olika aspekter med betydelse för införandet av BFL. Studierna är genomförda på både grundskola och gymnasieskola, men inte i yrkesämnen. De presenterar sina resultat med utgångspunkt i faktorer hos läraren, eleven, bedömningspraktiken och skol- och klassrumskontexten.

Kunniga lärare

Såväl ämneskunskaper som didaktiska kunskaper hos läraren är viktiga. Läraren måste ha förmåga att integrera strategierna i BFL med sina ämnesdidaktiska kunskaper. Det kan handla om att känna igen vanliga missuppfattningar hos elever, att ställa bra frågor och att ge relevant återkoppling.

Lärare behöver också goda kunskaper i bedömning. Det kan exempelvis vara att kunna tolka belägg för elevers lärande ”i farten” eller att kunna konstruera lämpliga bedömningsuppgifter. Andra viktiga förmågor som lyfts fram är att kunna initiera och leda klassrumssamtal som visar lärande och att behärska IKT-verktyg om sådana används för bedömning och återkoppling.

Lärarens attityder har betydelse

Även lärares attityder och undervisningsfilosofi har betydelse för införandet av BFL. När lärare uppfattar sitt uppdrag som att hen har ansvar för elevers lärande finns goda förutsättningar för BFL, till skillnad mot om lärare uppfattar uppdraget som att ”leverera” kursplaneinnehållet.

En konstruktivistisk kunskapssyn med fokus på lärandeprocessen och utveckling av självreglering hos eleven har också visat sig gynnsamt. Här betonas särskilt vikten av ett klimat där lärare och elever arbetar tillsammans och där social interaktion elever emellan och mellan lärare och elev är en central komponent.

Tillfälle att lära

Det var endast fyra av studierna som berörde faktorer som kunde hänföras till eleverna och handlade i huvudsak om elevernas förmåga att genomföra själv- och kamratbedömning. En aspekt som redovisas är att eleverna behöver öva på att använda sig av bedömningskriterier och även på att ta emot och använda sig av den återkoppling de får. När det gällde elevernas attityder så framkom forskningsstöd för att en aktiv roll i den egna lärandeprocessen stärker elevens autonomi och ansvarstagande för sitt lärande vilket har visat sig positivt. Inte helt överraskande visar forskningsresultat att olämpligt uppträdande från elever har negativ effekt på genomförandet av BFL.

Samstämmighet och återkoppling

När det gäller bedömningspraktiken så betonas framförallt återkopplingens kvalitet. Den bör vara saklig och konstruktiv genom att den visar på felaktigheter och innehåller förslag på hur eleven kan gå vidare. En informationsrik återkoppling stärker elevernas motivation och intresse.

Bedömningsuppgifternas kvalitet är också en faktor med betydelse för en formativ bedömningspraktik. Uppgifter som bygger på elevernas tidigare kunskaper fungerar väl, liksom uppgifter som upplevs som meningsfulla. Även öppna och autentiska uppgifter lyfts fram. Tydliga mål och kriterier och en god samstämmighet mellan undervisning och bedömning betonas, liksom användning av själv- och kamratbedömning för att stimulera eleverna att engagera sig i sin egen lärprocess.

Att ge tid för eleverna att arbeta med återkoppling och att undvika att i alltför hög utsträckning betona betygsättning i arbetet är andra faktorer som visat sig fördelaktiga vid implementering av formativ bedömning.

Förtroendefull skolkultur och stödmaterial

När det gäller de kontextuella faktorerna så har forskarna endast tagit med sådana faktorer som gäller internt i skolan och inte externa faktorer som skolsystem, betygssystem eller socioekonomiska variabler.

En central faktor är att hela skolan bör präglas av en formativ bedömningskultur. Samarbete, förtroende, ömsesidig respekt och syn på misstag som en möjlighet till lärande är delar av en sådan kultur och den bör omfatta både elever och lärare.

Skolledare har en viktig roll i skapandet av en skolövergripande BFL-kultur, liksom i att möjliggöra en långsiktig professionell utveckling för lärare. Här betonas särskilt vikten av samarbete kollegor emellan för att dryfta problem och dilemman som kan uppstå.

Kunskap, färdigheter och attityder

Lärarna behöver även stöd som är anpassat till en förändrad bedömningspraktik. Det kan handla om undervisningsmaterial men även om principer för återkopplingsstrategier och exempel på effektiva frågor i klassrumssamtalet. Forskarna lyfter också fram vikten av att läraren har tillräckligt med tid för undervisningsförberedelser.

Forskarna fann likartade resultat oavsett om studierna var genomförda på grund- eller gymnasieskola. De betonar i sin avslutning att ett hållbart införande av en förändring av det slag som BFL representerar kräver att förändringar sker både när det gäller kunskap som färdigheter och attityder. Det räcker inte med att förändra ytliga strukturer eller procedurer. De efterlyser mer forskning när det gäller elevens roll i den formativa bedömningen och fler stora, kvantitativa studier av implementering av BFL.

Text: Agneta Grönlund

Källa:

A systematic review of prerequisites for implementing assessment for learning in classroom practice.