En mer formativ bedömningspraktik, en ökad tydlighet med målen och mer pedagogiska diskussioner på skolorna är några av de resultat som framkommer i utvärderingen av Bedömning för Lärande i Borås kommun. Utvärderingen konstaterar också att lärarna upplever att arbetsbelastningen har ökat.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Sedan 2008 har Borås kommun genomfört ett projekt där alla kommunens skolor har implementerat Bedömning för Lärande, BFL. En så storskalig satsning är relativt ovanlig även internationellt sett och i artikeln Evaluating a large-scale implementation of Assessment for Learning in Sweden ges en nyanserad bild av resultatet.
Projektet har sin vetenskapliga grund i forskning om formativ bedömning. I artikeln klargör författarna att begreppet Bedömning för lärande, BFL, handlar om den undervisnings- och lärandeprocess som grundas i forskning om formativ bedömning.
De vägledande principerna för projektet var att det skulle baseras på utbildningsvetenskaplig forskning och att lärarnas professionella utveckling skulle vara kopplad till den vardagliga klassrumspraktiken. Lärarna fick utbildning om formativ bedömning med utgångspunkt i de följande fem strategierna:
Som ett medel för genomförandet användes Teacher learning communities, TLC. En grundtanke med TLC är att lärare ska få tid och möjlighet att reflektera, dela idéer och stödja varandra i lärandeprocessen. De ses också som ett sätt att engagera lärare i frågan om vad de behöver kunna. Tidigare forskning har visat att TLC är användbart för professionell utveckling, särskilt när det gäller att förändra djupt rotade praktiker. En viktig faktor är att utveckla ett gruppklimat som är både stödjande och utmanande, något som tidigare forskning visat inte är helt enkelt.
I Borås organiserades grupperna ämnesvis med 8-12 lärare i varje grupp. Särskilda samtalsledare utbildades för att organisera och leda arbetet i grupperna. Grupperna träffades regelbundet, var fjärde vecka, för att utbyta erfarenheter om genomförandet av BFL i undervisningen
Utvärderingen genomfördes på de fem gymnasieskolor som först startade projektet. De data som utvärderingen baseras på är de 27 gruppledarnas skriftliga utvärderingar. De ombads beskriva de skillnader de hade uppmärksammat i lärarnas bedömningspraktik jämfört med innan projektet startade. Dessutom användes enkäter som alla lärare och elever på gymnasieskolorna fick besvara, samt nationell statistik från SIRIS om betygsmedelvärde på de fem skolorna. I enkäterna undersöktes vilka Bfl-praktiker som användes.
En begränsning i utvärderingen är att den baseras på uppfattningar om hur Bfl-praktiken har förändrats, inga studier har gjorts i klassrummen för att se vad som verkligen hänt. Det var också en låg svarsfrekvens på lärarenkäten vilket, enligt forskarna, möjligen kan bidra till att den bild som ges kan vara väl optimistisk. De antar då att de mest engagerade lärarna svarar på enkäten medan de mindre entusiastiska möjligen kan ha avstått.
Utifrån gruppledarnas utvärderingar kunde forskarna dela in de förändringar som skett i fyra kategorier:
De förändringar som kunde ses var i första hand lärarorienterade, det var lärarna som förändrade återkopplingen så att den blev mer framåtsyftande Detta kan ha bidragit till en ökad arbetsbelastning. Däremot såg forskarna inga förändringar i riktning emot att elevernas involvering i bedömningsprocessen ökat. En förklaring kan vara att det finns ett motstånd hos eleverna mot att delta i bedömningsarbetet i form av exempelvis kamratbedömning.
Den BFL-praktik som användes minst enligt både lärare och elever var just kamratbedömning. En viktig aspekt av den formativa bedömningen är den fostran mot självreglering som elevernas aktiva deltagande i bedömningspraktiken kan bidra till att stärka. Detta tycks dock inte ha skett i någon högre utsträckning utan det var framför allt lärarna som förändrade sin bedömningspraktik, men utan att involvera eleverna mer än tidigare.
När det gällde betygsmedelvärden så konstaterades en ökning under undersökningsperioden men den visade stor variation mellan skolor och det var framför allt en av skolorna som stod för hela ökningen av betygsmedelvärdet.
Text: Agneta Grönlund
Jönsson, A., Lundahl, C. & Holmberg, A. (2015). Evaluating a large-scale implementation of Assessment for Learning in Sweden. Assessment in Education: Principle, Policy & Practice, Vol 22, No 1, 104-121.