Lärare bör ge mer utrymme för tystnad

Tystnad i skolan kan betyda olika saker i olika sammanhang. I undervisningen är det läraren som bestämmer om den är önskvärd eller inte. Eva Alerbys forskning visar att lärare behöver reflektera mer över tystnad i skola och undervisning, och använda sitt omdöme för att avgöra när tystnaden ska ges utrymme och när den behöver brytas.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

En välkänd studie av Mary Budd Rowe från 1974 undersöker hur lång tid lärare ger elever att svara på frågor. Studien kommer fram till att lärare i genomsnitt ger elever en sekund att svara innan de tar till orda igen. Frågan är vad som hade hänt om de lärarna hade låtit tystnaden vara lite längre. Hade andra röster hörts i klassrummet? Och varför börjar lärarna tala så snabbt igen?

I en artikel i Policy Futures in Education samt i boken Silence within and beyond educational settings hävdar Eva Alerby, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet, att det är vanligt att lärare är rädda för tystnad. Hon uppmanar lärarna att ge tystnaden mer plats i skolan. Det kan ske genom att värna om stilla platser i skolan men också genom att lägga upp undervisningen på ett sätt som ger utrymme för tystnad.

Tystnad uppfattas olika

I artikeln ”Places for silence and stillness in schools of today: A matter for educational policy” utgår Alerby från sin studie av en tyst plats, the Peace Area, på en skolgård i Australien. Eleverna som hon intervjuat om platsen uttrycker hur betydelsefullt det är för dem att kunna dra sig tillbaka till Peace Area. Där kan de slappna av med sina vänner eller vara ensamma med sina tankar. Utifrån insikten om hur viktig den tysta platsen är för eleverna fördjupar sig Alerby i tystnad i skolan ur ett större perspektiv. Hon diskuterar tystnadens funktioner i skolan, men också hur tystnad kan förstås och upplevas.

En viktig poäng i Alerbys texter är att tystnad kan förstås på olika sätt och att den uppfattas olika beroende på person och sammanhang. Tystnad kan, som i fallet med de intervjuade eleverna, upplevas som skön och produktiv men den kan också upplevas som obehaglig och ovälkommen. Alerby menar att lärare behöver vara uppmärksamma på om tystnad värderas positivt eller negativt i skola och undervisning. De behöver också använda sitt omdöme för att avgöra när tystnaden ska ges utrymme och när den behöver brytas.

Lärare har makten över tystnad i undervisningen

Alerbys texter visar att tystnad är kopplad till makt. I en undervisningssituation är det läraren som bestämmer när tystnaden är önskvärd och när den inte är det. Tystnad kan vara en pedagogisk strategi: genom den kan läraren till exempel signalera att hen vill ha elevernas uppmärksamhet, visa ogillande eller lugna ner en stökig situation. Lärare kan använda tystnad för att visa sin dominans över eleverna.

Läraren vill ibland att eleverna ska vara helt tysta och ibland att de ska tala. Eleverna behöver lära sig när tystnad är önskvärd och när den är oönskad eller till och med skadlig. I vissa undervisningssituationer är det bara läraren som får tala, i andra situationer är det viktigt att eleverna är verbala genom att diskutera och svara på frågor.

Ett sätt att utforska maktstrukturer i undervisningen är att undersöka vem som är tyst och vem som får tala. Vem är inkluderad i den talande gemenskapen och vem är tystad och därför utesluten? Elever kan till exempel vara tysta av rädsla för att bli förlöjligade om de talar.

Tystnad ger förutsättningar för lärande

Men tystnad betyder inte alltid att någon är tystad. Tystnad är i sig varken bra eller dålig, hur den ska värderas får avgöras från fall till fall. Alerby hävdar att det är viktigt för de verksamma i skolan att inte bara ge utrymme för tystnad. De behöver också lyssna på tystnaden och reflektera över vad den innebär.

En viktig och positiv funktion som tystnaden har i skolan är att den ger förutsättningar för lärande genom att möjliggöra reflektion och eftertanke. Alerby kopplar också tystnad till välmående. Att kunna söka upp stilla platser gör att både elever och lärare orkar mer under skoldagen. De positiva effekterna av tystnad är uppenbara i Alerbys studie av Peace Area på skolgården i Australien.

Tystnad gynnar elever som inte är så verbala

Verbala elever gynnas i skolan eftersom den bedömning som görs bygger på muntliga och skriftliga uttryck. Mer tystnad i undervisningen skulle enligt Alerbys resonemang lyfta fler elever. Den som är tyst behöver inte vara tyst inne huvudet – Alerby skiljer på inre tystnad och yttre tystnad. Att en elev är tyst innebär inte att hen inte har något att säga.

Alerby menar att elever som inte är så verbala behöver andras tystnad för att komma till tals. Olika elever behöver olika mycket tystnad för att formulera sig. Fler elever ges möjlighet att uttrycka sig om läraren varierar längden på tysta pauser i undervisningen.

Det kan finnas ett budskap i tystnaden

I boken Silence within and beyond educational settings argumenterar Alerby för att uteblivna svar i en enkät, precis som utebliven respons i undervisningen, kan ha något att säga. Innebörden i tystnaden kan till exempel vara att eleven inte förväntar sig att bli lyssnad på eller tagen på allvar. Om läraren lyssnar på tystnaden och funderar över vad den innebär så kan sådana budskap bli tydliga.

Men det kan vara svårt att avgöra vad tystnaden innebär. Alerby tar feedback i skolan som exempel. Utebliven respons på till exempel en muntlig presentation kan ge en osäkerhet hos eleven: var det inte tillräckligt bra, sade jag fel? Men att responsen dröjer kan också innebära att presentationen gav upphov till reflektion och eftertanke. Ofta avslöjar detaljer i kroppsspråk och mimik hur tystnaden ska tolkas.

Våga lyssna på tystnaden i skolan!

Rädsla för tystnad är vanligt hos lärare. En anledning till att lärare blir stressade i kontakten med tysta elever kan vara att skolans bedömning av elever bygger på muntliga och skriftliga uttrycksformer. Men tystnad är inte enbart positiv eller negativ i sig – den kan vara båda. Ibland är tystnaden en förutsättning för lärande och välmående, ibland är den ett resultat av förtryck. Eva Alerby uppmanar lärare att reflektera mer över tystnad i skolan: Ges den utrymme? Vad innebär den? Hur upplevs den?

Läraren som fyller tiden med tal och i snitt ger sina elever en sekund att svara på frågor behöver ibland vara tyst. Dels för att möjliggöra reflektion, dels för att tysta personer behöver tystnad för att uttrycka sig.

Text: Katarina Blennow