Lärares attityder är avgörande för elever med Asperger

Lärare med nyare lärarutbildning fokuserar mer på att anpassa skolmiljö och undervisning än att lägga fokus på funktionshindret när de undervisar elever med Aspergers syndrom. För lärare med äldre dominerar ett medicinskt förhållningssätt. Det är ett par av resultaten i en avhandling om attityder till Asperger och inkludering.

En övergripande slutsats i Ann-Charlotte Lintons avhandling, i enlighet med tidigare studier, är att det saknas en gemensam målsättning kring inkludering. Linton skriver att elever med Asperger visserligen har tillträde till undervisningen i skolorna men resultaten visar samtidigt på att det bland skolans personal finns en ovilja att ”inkludera” elever med Asperger. Oviljan innebär att elever med Asperger inte får en skolsituation där de kan vara fullt inkluderade. Skolan följer bara delvis styrdokument och policy när det gäller denna elevgrupp. Ann-Charlotte Lintons slutsats är att det finns ett stort behov av fortbildningsinsatser för att nå full inkludering av elever med Asperger.

Ann-Charlotte Linton har studerat sociala representationer hos skolpersonal med fokus på elever med Asperger syndrom och inkludering. Hon har också undersökt attityder till inkludering, där elever med Asperger ingår tillsammans med andra elever. Vid dessa attitydstudier, i delstudie fyra, har Linton undersökt vilka faktorer som är relaterade till positiva attityder. Bland faktorerna fanns kön; lärarnas ålder, antal undervisningsår, stadium som lärarna undervisade vid, egenbedömd kunskap, erfarenhet och specifik fortbildning.

Attityder studerades med webbaserad enkät

Ann-Charlotte Linton ingår in en forskargrupp som tillsammans har publicerat flera forskningsartiklar. Avhandlingen bygger på fyra delstudier där artiklarna från dessa delstudier utgör avhandlingen. Forskargruppens arbete utgår från ett antagande som Linton beskriver. Antagandet är att skolpersonalens föreställningar, om Asperger och inkludering, ligger till grund för hur de sedan agerar i skolans praktik. På samma sätt har dessa föreställningar betydelse för hur eleverna bemöts. Föreställningarna undersöks genom användning av ’teorin om sociala representationer’.

I avhandlingsstudierna har en webbaserad enkät använts. Deltagarna (lärare, rektorer, elevvårdspersonal) har förutom bakgrundsfrågor (kön, typ av lärarutbildning etc.) fått lämna associationer. De har fått instruktioner att skriva ner spontana svar (associationer) utifrån en stimulusfras som de fick läsa. De skulle uttrycka det de först kom att tänka på. För varje deltagare fanns möjlighet att lämna fem associationer för vardera begreppen:

• ”elev med Asperger-diagnos” och
• ”inkludering av elever med Asperger-diagnos”.

Deltagarna fick också ange om associationerna var positiva, neutral respektive negativa. Slutligen fick de rangordna (1-5) hur viktiga de lämnade associationerna var i förhållande till varandra för varje begrepp. Sammanlagt registrerade Linton 2 103 associationer. Dessa lämnades av 170 lärare, 27 rektorer och 39 personer som arbetar i elevvårdsteam. Resultat redovisas i fyra delstudier.

Det är långt kvar till full inkludering

Linton drar huvudsakligen följande slutsatser utifrån resultaten i de fyra delstudierna:

1. Det krävs mycket arbete för att nå en situation där elever med Aspergers syndrom är fullt inkluderade. Lärares, rektorers och elevvårdspersonalens inställning och arbetssätt överensstämmer inte med målet full inkludering
2. Lärarna i undersökningen är mer positiva till ”inkludering” av elever med Asperger än vad elevvårdspersonal och rektorer är
3. Det finns ett behov av utbildningsprogram som bättre förbereder lärare för utmaningen att arbeta inkluderande med alla elever
4. Tanken med inkludering kan behöva anpassas eftersom lärare i allmänhet är positivt inställda till elever med Asperger samtidigt som resultaten visar på ovilja mot inkludering bland en del
5. Förändringar sker även om det går långsamt. Lärare med nyare lärarutbildning är mer benägna att anpassa skolmiljön än lärare med äldre lärarutbildning. Det visar att en modern lärarutbildning är fördelaktig för att få en anpassning av skolmiljön som fungerar bättre för elever med Asperger
6. Könsskillnaderna pekar på att manliga lärare har mer fokus på anpassning av skolmiljön och att kvinnliga lärare snarare fokuserar på elevernas brister utan att förändra undervisningen
7. Skolans olika yrkesgrupper behöver samverka kring utveckling om inkludering så det utvecklas ett gemensam delat ansvar
8. Det saknas en gemensam delad målsättning kring inkludering bland personal i skolan

Gemensam syn på elever med Asperger

Den första delstudien visade att de 170 lärarna hade en förhållandevis gemensam social representation av elever med Asperger syndrom. Resultatbilden liknade Wings triad som består av tre områden där elever med Asperger beskrivs ha svårigheter; social interaktion, intellektuell profil och specialintresse.

Resultaten i de fyra delstudierna relateras till begreppet ”full inkludering”. Linton beskriver hur begreppet har fått olika betydelser och användning. Dess ursprungliga betydelse var att segregerade placeringar inte används. Det har också använts på sätt där placeringen i sig inte är så betydelsefull. Det framgår inte i avhandlingen hur detta begrepp ska förstås när resultaten behandlas i diskussionskapitlet.

Text: Johan Malmqvist

Källa:

To include or not to include.