Likheter i ordförråd är avgörande för inlärning av nytt språk

Att det brukar vara lättare att lära sig ytterligare ett språk när man redan kan två eller fler är en allmän uppfattning som visar sig vara en sanning med modifikation. Hur mycket lättare det blir verkar framförallt bero på hur lika språken är. Om ordförrådet har många likheter är fördelarna större än när språken är grammatiskt lika.

Inom flerspråkighetsfältet är det en allmän uppfattning att individer som redan behärskar två eller fler språk har ett försprång när de ska lära sig ytterligare ett språk. Vissa forskare har dock hävdat att det inte finns en allmän fördel. Snarare att hur lätt eller svårt det är alltid beror på hur lika de tidigare inlärda språken är det språk som man avser att lära sig (målspråket).

En forskningsgrupp kring Raphael Berthele (Universitet Fribourg, Schweiz) undersökte detta påstående och rapporterade på EuroSLA, den största årliga europeiska konferensen inom andraspråksinlärningsfältet, resultaten av en undersökning som utfördes på skolor i den tysktalande delen av Schweiz. Målspråket var franska, som här lärs ut som det andra främmande språket efter engelska.

Studien utmärker sig genom sin storskalighet. I studien deltog mer än 3 500 grundskoleelever från årskurs 6 och årskurs 8. Elevernas testades hur väl de kunde tala, skriva, läsa och förstå franska. Mer än 50 olika modersmål var inblandade.

Lexikal likhet avgörande

Men när kan man egentligen säga att två språk är lika varandra? För att undersöka detta kartlades i studien elevernas mer än 50 olika modersmål. Dels bestämde man med hjälp av ordlistor hur lika de olika modersmålens ordförråd var franska (lexikalisk likhet) och dels hur lika språken var när det gäller morfologisk komplexitet (strukturell likhet). Språken kunde alltså variera i likhet till varandra på dessa två parametrar.

Resultaten visade att särskilt den lexikala likheten, är avgörande. Det är den och inte den strukturella likheten som bäst förklarar hur väl eleverna kunde tala, skriva, läsa eller förstå franska, när man hade kontrollerat för andra variabler som man vet påverkar andraspråksinlärningen. Slutsatsen av studien är att det gäller att vara mer specifik när man talar om fördelar av två- eller flerspråkighet när det gäller språkinlärning och användning av ett ytterligare språk. Likhet mellan språken spelar roll och här särskilt den lexikala likheten.

Samvarierande variabler

Men vilka andra variabler kontrollerades och vilken roll spelade de? Också här visade studien intressanta resultat:

• Ju högre antal undervisningstimmar (exponering) eleverna hade fått i franska desto bättre var resultaten i hörförståelse, skriftlig och muntlig språkfärdighet. Skillnaden var dock inte lika tydligt när det gällde läsförståelsen.
• Ju högre motivation eleverna hade desto bättre resultat hade de. Allmänt var eleverna dock inte särskilt starkt motiverade. Bara ungefär en tredjedel angav att de gärna lärde sig franska. Trots den låga motivationen var en stor majoritet av eleverna inte särskilt stressade av undervisningen. Enbart en fjärdedel av eleverna angav att de upplevde franskundervisningen som jobbig.
• Högre socioekonomisk status korrelerade med höga språkfärdigheter. Ju mer böcker det fanns i föräldrarnas hushåll, ju högre slutexamen föräldrarna hade och ju mer materiella tillgångar det fanns i familjen, desto bättre kunde eleverna franska.
• Också elevernas kön var avgörande. Flickorna i studien var bättre än pojkarna i allt utom muntlig färdighet. Skillnaden mellan pojkar och flickor ökade dessutom över tid. Skillnader i årskurs 8 var större än i årskurs 6.
• Däremot gjorde migrationsbakgrund (båda föräldrar födda utanför Schweiz) ingen skillnad. Det fanns ingen signifikant korrelation mellan den och språkfärdigheten i franska.

Text: Susan Sayehli

Källor:

Studien rapporteras i sin helhet på webbsidan Plattform für Bildung in der Zentralschweiz. Om resultaten av de specifika analyserna kring språkens likhet kan man läsa mer i EuroSLA 27 programme booklet. Länk till annan webbplats.

Den europeiska andraspråksföreningen (European Second language association, aka EuroSLA) har en aktiv Facebookgrupp Länk till annan webbplats. och en webbsida Länk till annan webbplats. om man vill informera sig mer om föreningen.