Många elever med autismdiagnos når inte målen

En stor andel elever med autism inom grundskolan når inte kunskapsmålen. Föräldrar anser att skolans personal saknar kunskap om autism och att anpassningen av undervisning och pedagogiskt stöd är otillräcklig. Det gäller särskilt för flickor med autism. Det kan leda till elevers ökade frånvaro, sämre kunskaper och misslyckanden.

I samband med införandet av en ny skollag 2010, förändrades reglerna för skolplacering av elever med autism. Tidigare hade elever med autism och Aspergers syndrom rätt att gå i särskola. För elever med autism är särskolans verksamhet i dag begränsad till de elever som också har en utvecklingsstörning. Det innebär att en stor andel av elever med en autismdiagnos förväntas nå utbildningens mål inom den reguljära skolverksamheten.

Fokus på föräldrars perspektiv

För att undersöka föräldrars perspektiv på sitt barns skolgång, genomfördes en enkätstudie där de fick möjlighet att ge sin syn på skolfrånvaro, måluppfyllelse, utmaningar, krav och hinder i barnets utbildning. Studien bygger på enkätsvar från 1 799 föräldrar till barn mellan 6 och 21 år som fått diagnosen autism. Professor Mona Holmqvist vid Malmö universitet ansvarade för webenkäten, i samarbete med Autism- och Aspergerförbundet. I övrigt är det universitetslektor Lotta Anderson som har genomfört studien.

Majoriteten av barnen, cirka 75 procent, gick i den reguljära grundskolan, medan en mindre del, cirka 18 procent, tillhörde grundsärskolan. Därutöver fanns några specifika alternativ som exempelvis resursskolor.

Orsak till frånvaro skiljer sig mellan skolformer

Analysen visar på ett tydligt samband mellan skolform och orsaker till elevers frånvaro. Enligt föräldrarnas svar är det främst sjukdom som är skälet till barnens frånvaro i grundsärskolan. Det gäller framförallt upp till årskurs 6 där ca 84 procent av frånvaron bedömdes bero på sjukdom. Motsvarande andel för elever med autism inom grundskolan upp till årskurs 6 var cirka 48 procent, vilket innebär att det där finns andra anledningar till att mer än hälften av eleverna stannar hemma.

Fler flickor frånvarande utan att vara sjuka

Resultatet visar dock att annan frånvaro än sjukfrånvaro ökar för elever med autism under de högre årskurserna även i grundsärskolan. I grundskolan är det mindre skillnader mellan lägre och högre årskurser när det gäller orsaker till att elever med autism inte deltar i undervisningen. Oavsett skolform är det totalt fler flickor med autism än pojkar som är frånvarande utan att vara sjuka. Skillnaderna är statistiskt signifikanta när det gäller kortvariga frånvaroperioder, medan skillnader mellan könen är mindre när det handlar om sammanhängande frånvaro som är längre än fyra veckor.

Andra orsaker till frånvaro

Frånvaro som inte beror på sjukdom, har enligt föräldrarna främst sin grund i skolans bristande

• kompetens när det gäller autism,
• anpassning av lärandemiljön,
• stöd i lärandesituationer och
• stöd i socialt samspel.

Andra orsaker som föräldrar nämner är exempelvis stress, känsla av misslyckande i mötet med utmaningar, oro och sömnproblem. Mobbning anges i mindre utsträckning som ett skäl till frånvaro. Det resultatet skiljer sig något från en internationell studie som Anderson hänvisar till, där konflikter mellan elever och mobbning tvärtom beskrivs som ett vanligt skäl till skolfrånvaro.

Elevers måluppfyllelse oroar

Av det totala antalet elever med autism når i genomsnitt hälften målen för svenska, engelska och matematik, enligt studien. Skillnaderna mellan pojkar och flickor är små. Enkäten var utformad så att resultat inte kan redovisas för vart och ett av ämnena. Föräldrarnas svar avser alltså alla tre ämnena sammantaget. Observeras ska också att betygsättningen inom grundsärskolan inte kan jämföras med grundskolans. Trots detta kvarstår det faktum att en stor andel elever med autism inom grundskolan inte når upp till kunskapsmålen. Det får i sin tur oroande konsekvenser för elevernas framtida möjligheter till studier och arbete.

Stora skillnader mellan könen i skolans anpassningar

Drygt hälften av föräldrarna uppger att deras barn får stöd genom anpassad undervisning. De vanligaste åtgärderna som nämns är i fallande ordning:

• anpassad undervisning/pedagogik
• stöd av speciallärare eller specialpedagog
• anpassat undervisningsmaterial
• tillgång till resursperson
• anpassad studiegång
• särskild undervisningsgrupp
• resursskola
• enskild undervisning eller hemundervisning.

Det framkommer stora skillnader mellan könen när det gäller anpassning av undervisningen. Cirka tre fjärdedelar av de elever som får stöd genom anpassad undervisning är pojkar. Tydliga scheman, muntliga prov, tillgång till olika hjälpmedel och stöd av speciallärare gagnar elevernas lärande bäst, enligt föräldrarna.

Oavsett vilken typ av stöd det rör sig om, visar resultatet att andelen pojkar som får stöd är större än andelen flickor. Av dem som exempelvis får tillgång till en resursperson är cirka 81 procent pojkar, och av dem som får enskild undervisning/hemundervisning är andelen pojkar ungefär lika stor.

Pojkar mår bättre i skolan

Som helhet tycks flertalet föräldrar anse att deras barn mår bra i sin skolsituation. Svaren avslöjar dock att det är elever med autism inom grundsärskolan som uppges må bättre, jämfört med motsvarande grupp inom grundskolan. Mindre elevgrupper, högre lärartäthet och större kompetens inom autismområdet kan vara förklaringen.

Oavsett skolform finns det betydande skillnader mellan pojkar och flickor även i det här avseendet. En större andel av pojkarna (cirka 80 procent) utvecklas och trivs bra i skolan jämfört med motsvarande skattningar som görs av flickornas föräldrar (cirka 22 procent). Anderson konstaterar utifrån sin egen studie, men också med stöd av tidigare forskning, att inte minst flickornas skolsituation och mentala hälsa behöver uppmärksammas. Författaren betonar vikten av att öka lärares kunskaper om hur undervisning bäst kan organiseras för att möta de varierande behov och förutsättningar som elever med autism har.

Text: Gunvie Möllås

Källa:

Anderson, Lotta (2020). Schooling for Pupils with Autism Spectrum Disorder: Parents´ Perspectives Länk till annan webbplats.. Journal of Autism and Developmental Disorders.