Multimodal teori stärker elevers meningsskapande

Dagens elever är vana vid att läsa och skriva texter som kombinerar olika uttrycksformer, men saknar verktyg att diskutera och analysera dem. Med multimodal teoribildning utveckla sitt meningsskapande och kritiska tänkande kring olika uttrycksformers funktioner.

Detta menar Petra Magnusson i sin avhandling Meningsskapandets möjligheter. Hon har bl.a. har observerat, intervjuat och filmat elevers och lärares arbete med skrivna och multimodala texter i två klasser på samhällsvetenskapliga programmet. Med multimodala texter avses hur andra resurser än tal och skrift används för att skapa betydelse, till exempel bilder och ljud. Avhandlingen rymmer tre delstudier och syftet är att utifrån multimodal teoribildning undersöka och begreppsliggöra elevers meningsskapande i gymnasieskolan.

Behov av analysverktyg

Den första studien tar upp hur tre gymnasielärare arbetar med textuppgifter och textsamtal i elevernas läsning av sakprosa. Textuppgifterna förändras när lärarna bearbetar dem enligt en modell som utgår från en ickehierarkisk syn på meningsskapande. Modellen rymmer fyra faser som samverkar: erfarenhetsanknytning, strukturerad undervisning, ifrågasättande och kunskapsanvändning. Uppgifterna får genom modellen bl.a. en tydligare utgångspunkt i elevernas erfarenheter och den gör att eleverna utvecklar en självständighet och metakognitivitet i arbetet med olika texter. dels uppmanar till jämförelser med andra texter, t.ex. multimodala texter.

Petra Magnussons slutsats är att modellen är ett av flera verktyg i lärarnas arbete med läsutveckling som tillsammans kan utveckla elevernas meningsskapande.

Saknar metaspråk för att analysera texter

I den andra studien är fokus på elevernas arbete med en novell, en blogg, ett reportage, en novellfilm och en bild. Resultatet visar att merparten av eleverna saknar ett metaspråk för att kunna analysera texterna och tala om hur de multimodala texterna är betydelsebärande.

– Det som överraskade mig mest var att eleverna hade blivit undervisade i en miljö liknande den i den första undersökningen men att de inte använde de lärdomarna som aktiv kunskap, säger Petra Magnusson.

Båda undersökningarna visar på behovet av att lärarna kontinuerligt använder modeller som stöttar elevernas multimodala meningsskapande och som ger eleverna adekvata analysverktyg.

Möjligheterna med multimodal teoribildning

Den tredje undersökningen riktar uppmärksamheten mot hur multimodalitet framställs i styrdokumenten, främst GY11. De innehåller flera öppningar mot en vidgad syn på meningsskapande, men det saknas en tydlig begreppsapparat.

Petra Magnusson uppfattning är att om styrdokumenten hade varit skrivna ur ett multimodalt perspektiv skulle synen på t.ex. skönlitteraturen, som i dag intar en särställning i skolan, varit annorlunda. Utgår man från multimodal teoribildning betyder det att skönlitteratur blir ett av många sätt att förmedla berättelser. Enligt Petra Magnusson öppnar ett sådant perspektiv upp för ett mer ickehierarkiskt meningsskapande.

– Jag menar att textanalys som tar hänsyn till hur visuella och skriftspråkliga resurser samverkar kan utveckla arbetet i skolan. Dagens styrdokument innehåller, trots att det saknas en uttalad begreppsapparat, formuleringar som möjliggör en multimodal tolkning som skulle kunna utvecklas vidare. Om läraren har en syn på meningsskapandet som tar hänsyn till olika uttryckssätts potential oavsett om det är tidning, bok eller film, blir arbetet med att utveckla elevernas meningsskapande mer greppbart och möjligt att ta sig an, avslutar Petra Magnusson.

Text: Christoffer Dahl

Källor:

Petra Magnusson (2014). Meningsskapandets möjligheter: multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Diss. Malmö högskola: Malmö Studies in Educational Sciences no 74.

Olin-Scheller, Christina (2006). Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasielevers textvärldar. Diss. Karlstad: Karlstad University Studies.