Multimodala delar missas i bedömning av text

I takt med att skolan digitaliseras väcks frågor om bedömning. Hur bedömer vi andra uttryckssätt än talad och skriven text, exempelvis inom svenskämnet? Både lärare och elever verkar vara osäkra på bedömning av bild och ljud.

Resultaten i Anna-Lena Godhes avhandling ”Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundry.” pekar på det.

– Det som kommer fram i studien när det gäller bedömning är att andra uttryckssätt än talad och skriven text knappast bedöms alls. Det finns starka traditioner inom skolan att förlita sig på i synnerhet skrivet språk vid bedömning, säger Anna-Lena Godhe.

Syftet med avhandlingsprojektet har varit att öka förståelsen om vad det innebär när elever på gymnasiet gör texter där flera olika uttryckssätt finns med, så kallade multimodala texter.

Tvetydiga uppgifter

– När fler och fler elever har tillgång till egna datorer i skolan så blir det också möjligt, och relativt enkelt, att skapa multimodala texter. Det är därför intressant att ta reda på både vad eleverna gör när de skapar dessa texter och hur texterna sen förhåller sig till skolans regelsystem där bedömning är en väsentlig del säger Anna-Lena Godhe.

Hon menar att det finns en risk för att de uppgifter eleverna får blir tvetydiga eftersom eleverna å ena sidan uppmanas att använda sig av andra uttryckssätt, men å andra sidan så bedöms de knappt.

- Min studie visar hur elever som lagt ner mycket tid och kraft på bild och ljud hade svårt att förstå bedömningen av dessa texter eftersom det de hade fokuserat på knappast fanns med i bedömningen. Både lärare och elever verkar vara osäkra på bedömning av bild och ljud.

Tekniken i sig räcker inte för att motivera

Varför är bedömning så intressant?

– Bedömning hamnade i fokus när jag var ute och samlade in material till studien eftersom eleverna började fråga om hur de multimodala texterna skulle bedömas och hur de relaterade till den kurs de gick i svenska, berättar Anna-Lena Godhe.

– Eleverna tyckte att det var roligt att göra multimodala texter, men om det inte var tydligt för dem hur de ingick och bedömdes i kursen så ifrågasatte de varför de skulle göra denna uppgift. Elevernas frågor gjorde det väldigt tydligt hur central bedömning är i skolan. Ofta säger man att IKT höjer elevernas motivation, men de här eleverna visade att tekniken i sig eller att de fick en ”rolig” uppgift inte var tillräckligt för att motivera dem inför en skoluppgift.

Inte mycket stöd i styrdokumenten

Anna-Lena Godhe visar även hur lite stöd styrdokumenten ger det multimodala textskapandet:
– De senaste styrdokumenten, åtminstone på gymnasienivå, fokuserar snarare mer på det talade och skrivna ordet och det blir därmed otydligt om bild och ljud kan, eller ska, vara en del av svenskämnet på gymnasiet. I kunskapskraven för den svenskkurs som alla gymnasister måste gå står det till exempel uttryckligen att eleverna ska skriva vissa slags texter. Andra uttryckssätt nämns inte eller att texterna kan innehålla flera uttryckssätt. Det är lite paradoxalt att textbegreppet verkar snävas in i styrdokumenten samtidigt som fler och fler elever får tillgång till datorer.

Vill utforska andra sätt att skriva

Men varför arbetar lärarna med multimodala texter om det inte står något i styrdokumenten om dem?

- Jag har inte fokuserat på lärarna i min studie så det kan jag egentligen inte säga något om utifrån min empiri, säger Anna-Lena Godhe. Vad man kan säga är att det i läroplanen för gymnasieskolan står att eleverna ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, men detta står i de övergripande målen, inte i kursplaner eller betygskriterier.

- Att eleverna i allt större utsträckning också har datorer gör ju att andra sätt att arbeta med text blir möjliga och då är det inte så konstigt att både lärare och elever vill utforska andra sätt än att skriva med papper och penna. Generellt så kan jag säga att de lärare jag besökte var intresserade av att lära sig mer om hur de kunde arbeta med multimodala texter och hur elever kunde skapa dessa. Både ett intresse och en vilja att hänga med och utgå från eleverna kan ha påverkat deras inställning.

Filmat på skapande och bedömningssamtal

I studien har Anna-Lena Godhe filmat elever när de skapar sina texter och även spelat in bedömningssamtal mellan elever och lärare. Några elever har även intervjuats om hur de såg på bedömningen av sin text.

- Jag analyserar vad elever och lärare säger och vad de gör medan de samtalar. Genom att studera samtalet om bedömning kan analysen fokuseras på hur bedömning görs i klassrummet. Vad pratar man om? Vad pratar man inte om? Vad tar eleverna till sig? Vad har de svårt att förstå i bedömningen?

Det är en tidskrävande metod, men som erbjuder en detaljrikedom:

- Metoden innebär att jag i detalj kan studera vad elever och lärare faktiskt gör och säger, både på lektioner och i samtal om betyg. Att ha en stor mängd filmmaterial kan samtidigt vara överväldigande och det kan vara svårt att veta vad man ska koncentrera sig på. Det är också väldigt tidskrävande att analysera filmmaterial i detalj. Därför är det få klassrum som jag studerat och det kan ju ses som en svaghet i metoden.

- Jag kan inte dra generella slutsatser utifrån det begränsade material jag har men jag kan peka ut vissa områden som verkar vara problematiska och också försöka förstå varför elever och lärare gör det de gör. Det kan jag göra genom att underbygga det jag kommit fram till med resultat från andra studier och också relatera klassrumsobservationer till strukturella faktorer som påverkar, såsom styrdokument och ämnestradition,

Diskussion om bedömning även med eleverna

Anna-Lena Godhe hoppas att resultaten kan leda till att man på skolor i ökad omfattning diskuterar hur man bedömer de multimodala texter som elever skapar. Att lärare diskuterar hur de multimodala texterna kan relateras till styrdokumenten och hur de kan bedöma exempelvis en argumenterande text där ljud, bild och tal ingår.

- Förhoppningsvis diskuteras detta också med eleverna. Många elever växer idag upp med film och andra multimodala texter som några av sina främsta informationskällor. De har säkert många tankar kring vad det innebär att argumentera med bilder och hur man kan göra det på olika sätt.

- Diskussioner kring digitala verktyg kretsar ofta kring själva tekniken, men mycket forskning visar på att det är hur tekniken används som är det väsentliga. Det är också viktigt att titta på de förutsättningar som ges i skolan och där är bedömning en viktig del

Finns ingen utarbetad metod

Hur kan lärare då arbeta med bedömning av multimodala texter?

- Vad jag vet finns det ingen utarbetad metod som visat sig fungera generellt när det gäller bedömningen av multimodala texter. Det finns en del förslag men inget som prövats på bredare front. Att diskutera hur en sådan bedömning skulle kunna gå till, både med kollegor och med elever, tror jag kan vara ett sätt att komma fram till hur man skulle kunna göra det.
– Om man sen prövar och utvärderar det så kan det bli en slags beprövad erfarenhet i verksamheten. Det viktiga tror jag är att problematiken kring att bedöma multimodala texter lyfts fram och diskuteras så att man inte faller tillbaka i det vanliga tänkandet vid bedömning och koncentrerar sig på det skrivna och talade ordet, avslutar Anna-Lena Godhe.

Text: Marie Leijon

Källa:

Avhandlingen Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundry. Länk till annan webbplats.