Nyhetsanvändning bidrar till olika typer av förståelse

Nyheter har en framskjuten roll i undervisningen i samhällskunskap. Nyheter används på olika sätt beroende på om de är integrerade i ett kunskapsområde eller om nyheterna i sig själva är utgångspunkten för undervisningen. I det första fallet står kunskapsmålet i centrum, i det senare är de ett verktyg för att nå skolans fostransmål.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Lärares förståelse av ämnet samhällskunskap är komplext och lärares undervisning i samma ämne är också komplext. I flera fall syns detta genom att de mål som lärare lyfter fram som centrala i intervjuer inte riktigt återspeglas i det som framkommer i själva undervisningen. Undervisningen tenderar att fokusera på bedömningsbara mål medan de mer långsiktiga och visionära målen då ofta får stå tillbaka.

Men det förekommer också, även om det är mer sällsynt, att undervisningen i praktiken riktar sig gentemot mål av övergripande karaktär, som att kunna agera i samhället på ett sätt som läraren inte uttryckt i intervjun.

Båda dessa typer av bristande överensstämmelse mellan mål uttryckta i lärares tal och lärares undervisning syns i undervisning där nyheter används. Detta framkommer i Roger Olssons avhandling Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne.

Tradition av undervisningsområden

Olssons avhandling bygger på en undersökning där fyra lärare i samhällskunskap i gymnasiet både intervjuats och följts i undervisningssituationer. Sammanlagt är det cirka 12 timmar intervjuer och 60 timmar undervisning som analyserats.

Avhandlingen innehåller tre delar. I den första delstudien undersöks vilka undervisningsområden som prioriteras. Med en viss reservation för att slutsatsen bygger på delar av fyra lärares totala undervisning konstaterar Olsson att prioriteringen är tämligen samstämmig och till stor del överensstämmer med tidigare forskning. I de fyra lärarnas undervisningsämne är områdena internationell politik, statsskick, nationalekonomi samt EU dominerande.

Av de akademiska discipliner som kan knytas till skolämnet samhällskunskap är det alltså statsvetenskap och nationalekonomi som får störst plats hos Olssons lärare. Han menar att denna samstämmighet tyder på en stark ämnestradition som till viss del motsäger bilden av samhällskunskap som ett splittrat ämne som ibland uttryckts i annan forskning

Förutom de olika kunskapsområdena var det också tydligt att lärarna använder nyheter i undervisningen i en omfattning som var något överraskande.

Fostrans- och kunskapsmål samverkar

I den andra delstudien används intervjuerna för att ta fram varje lärares sammantagna bild av ämnet samhällskunskap, det Olsson kallar för ämnesförståelse. Samtliga fyra lärare anses av Olsson ha en komplex ämnesförståelse. De kombinerar politiska och moraliska mål med kunskapsmål relaterade till de samhällsvetenskapliga disciplinerna. Detta kan också uttryckas som att de kombinerar skolans fostrans- och kunskapsmål. Ingen av lärarna uttrycker en motsättning mellan dessa två mål utan menar istället att de kompletterar varandra. Olsson menar att detta är särskilt intressant i relation till tidigare läroplansstudier som ofta pekar på dessa två mål som närmast dikotoma.

Nyheternas stora användningsområde

Avhandlingens tredje delstudie fokuserar på lärarnas nyhetsanvändning. Som framgick i delstudie ett var detta ett vanligt undervisningsinnehåll hos de fyra lärarna och därför menar Olsson att det är relevant att analysera hur lärarnas tal om ämnet samhällskunskap, deras ämnesförståelse, överensstämmer med undervisning där nyheter används. För det första konstateras att nyheterna används på två olika sätt, dels i nyhetsintegrering där ett kunskapsområde är utgångspunkten, dels i nyhetsbevakning där nyheterna i sig är utgångspunkten.

För undervisning baserat på kunskapsområden hade lärarna generellt i tämligen stor omfattning relaterat detta till fostransmål med politisk och moralisk relevans. Det var dock inte särskilt vanligt, även om undantag fanns, att fostransmålen framkom när nyheter användes integrerat i denna undervisning.

Skolans fostransmål blir tydligare

Men när nyheterna i sig är det centrala, det Olsson kallar nyhetsbevakning, verkar det som lärarna känner sig friare att föra värdeladdade diskussioner och även själva påpeka politiska och moraliska ståndpunkter. Detta tydligare användande av lärarnas ämnesförståelse kring fostransmål i faktisk undervisning gällde visserligen främst för två av undersökningens lärare, men var så framträdande att det är en viktig slutsats. Det är också värt att poängtera att de två lärarna som använde fostransmålet i nyhetsbevakningen visserligen uttryckt detta mål som viktigt i allmänna ordalag men inte när de pratade specifikt om nyhetsbevakning.

Sammantaget kring hur nyheter används i samhällskunskapsundervisningen menar Olsson att hans studie visar att nyheter har en framskjuten roll i ämnets undervisning. Nyheterna kan användas på olika sätt som didaktiskt verktyg för att nå olika kunskapsmål. De har också en tydlig relevans för att kunna nå fostransmålen men då verkar detta ofta ske utan att lärarna själva ser denna koppling.

Text: Anders Broman

Källa:

Roger Olsson: (2016) Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne – Prioriteringar och nyhetsanvändning hos fyra gymnasielärare, Karlstad: Karlstad University Studies 2016:9.                  

Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne. Länk till annan webbplats.

Publicerad 03 maj 2016.  Senast uppdaterad 19 maj 2021.