Öppen attityd viktigt för lärande i grupp
Gruppdiskussioner hämmas när elever uttrycker sig på sätt som inte går att bygga vidare på. Sådana avbrott i diskussionen kan dock återupplivas av inlägg som har en öppen attityd. Det visar en studie av gymnasieelevers arbete med en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Arbete i grupp är ett vanligt inslag i skolans naturvetenskapliga undervisning. Detta gäller inte minst diskussioner om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Syftet är då att elever ska utveckla kritiskt tänkande och förmåga att besluta i komplexa frågor utan några tydliga rätta svar. Men det kräver att elever klarar av att hantera flera olika perspektiv samtidigt. Forskarna Mats Lindahl och Anne-Mari Folkesson vid Linnéuniversitetet har undersökt hur attityder och språkbruk påverkar när elever diskuterar i grupper om vargar i Sverige och biologisk mångfald.
Sluten attityd stoppar diskussioner
Det är lätt att tro att en diskussion blir bra bara för att eleverna är engagerade. Men resultaten visade att de attityder som eleverna hade när de gjorde inlägg i diskussionen var viktiga för kvaliteten på diskussionen. Forskarna skiljde på öppen och sluten attityd (”open-minded” och ”close-minded”). Genom att titta särskilt på tillfällen då diskussionen avstannade kunde forskarna se att detta oftast skedde direkt efter att en elev gjort ett uttalande med sluten attityd.
Det kunde till exempel vara att en elev uttryckte sin åsikt om vargar som ett faktum som inte går att säga emot. Det kunde också vara att säga vad som är moraliskt rätt eller fel på ett sätt som antyder att ingen mer diskussion behövs. I studien uttryckte till exempel en elev tanken att det är bäst att låta naturen sköta det hela, eftersom det är människan som skapat problemet.
Viktigt att båda faserna är tydliga
När elever uttalar sig med en sluten attityd bidrar de inte till att skapa förståelse för olika synsätt, en del av diskussionen som är mycket viktig. Diskussioner om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll bör därför ha en tydlig fas där eleverna kan utforska olika synsätt utan att ta ställning. Det är först i nästa fas, efter den utforskande fasen, som det är dags att formulera en ståndpunkt. Enligt Mats Lindahl kan ett problem i diskussioner i skolan vara att eleverna fokuserar så mycket på att ta ställning att de hoppar över den första fasen.
– Därför måste läraren vara tydlig med de olika faserna i arbetet och vad som förväntas av eleverna under dessa, menar Mats Lindahl.
Öppen inställning kan få igång diskussionen igen
När elever hade en öppen attityd i sina inlägg så kunde detta stimulera diskussionen, så att samtalet kunde fortsätta direkt efter inlägg med sluten attityd. En öppen attityd innebär att det som sägs är prövande och öppet för diskussion. Ett exempel från studien var när elever förde in nya aspekter eller gav ett helt nytt perspektiv som öppnade nya riktningar i diskussionen.
Vissa typer av inlägg var antingen avbrytande eller återupplivande beroende på attityden. Förslag på lösningar var återupplivande när de gavs med en öppen attityd och avbrytande när de gavs med sluten attityd. En öppen attityd kunde till exempel innebära att presentera ett möjligt alternativ till ett tidigare förslag på lösning. Att presentera en lösning med en sluten attityd innebär att eleven inte ger utrymme för motförslag till sitt förslag på lösning.
Viktigt visa att även åsikter kan diskuteras
Vissa typer av inlägg var alltid avbrytande och hängde nästan alltid samman med en sluten attityd. Till exempel var alla inspel som bestod av problem, åsikter, moral, och skämt avbrytande. Just moral och egna åsikter kan lätt tas som självskrivna av eleverna, enligt Mats Lindahl, som menar att läraren här har stora möjligheter att hjälpa eleverna. Det handlar bland annat om att ge mycket tid till den första fasen. Det kan även vara viktigt att demonstrera för eleverna hur åsikter och moral kan hanteras med en öppen attityd.
– Ett sätt är att beskriva en åsikt eller en moralisk ståndpunkt och visa hur man kan förstå dess logik och de värdeförskjutningar som görs, enligt Mats Lindahl.
I studien deltog 22 elever på samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet som arbetade med ett projekt i en kurs i naturkunskap. Projektet handlade om vargar i Sverige, och hur detta hänger ihop med biologisk mångfald och etiken kring utrotning av arter. Forskarna spelade in när eleverna i små grupper diskuterade sina åsikter om vargar i Sverige och hur de ställer sig till olika perspektiv. Inför diskussionen fick eleverna bland annat läsa två tidningsartiklar om att svenska vargstammen är kraftigt inavlad och att en möjlig lösning är att föra in vargar från Ryssland.
Text: Gunnar Höst
Källa:
Lindahl, M. G., & Folkesson, A. M. (2016). Attitudes and Language Use in Group Discussions on Socio-Scientific Issues. Eurasia Journal of Mathematics, Science & Technology Education, 12(2), 283-301.
