Pojkar är mindre medvetna om hållbarhet än flickor

Flickor är ofta mer medvetna om hållbarhet än pojkar, och skillnaden är större för äldre elever än för yngre. Skillnaderna är även större på skolor som är certifierade inom lärande för hållbar utveckling. Allra störst är skillnaden inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling, visar en studie.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Lärande för hållbar utveckling innefattar ofta att ta olika perspektiv och hantera intressekonflikter som kan uppstå i frågor som rör hållbarhet. Detta kan leda till diskussioner där normer och värderingar kopplat till komplexa frågor blir viktiga.

En rapport från Skolinspektionen om arbete med kontroversiella frågor på högstadiet i biologi och samhällskunskap beskriver att pojkar inte alltid tar sådana diskussioner på allvar. De kan till exempel skoja bort svåra frågor om abort.

Liknande iakttagelser rapporteras i en rapport om skolors arbete med lärande för hållbar utveckling på högstadiet, där Skolinspektionen lyfter fram att pojkar ofta är mindre engagerade i hållbar utveckling jämfört med flickor.

I en artikel från 2017 har Daniel Olsson och Niklas Gericke vid Karlstads universitet undersökt skillnader mellan flickors och pojkars medvetenhet om hållbarhetsfrågor. Resultaten från forskningen kan fördjupa förståelsen av Skolinspektionens observationer.

Flickor mer medvetna om hållbarhet än pojkar

Elever i årskurs 6 och 9, samt år 3 på gymnasiet fick svara på den enkät som användes i studien. Totalt deltog 2 413 elever på 51 skolor i studien. Hälften av skolorna var certifierade för undervisning om hållbarhet, till exempel via Grön flagg.

Eleverna fick svara på den aktuella enkäten genom att ange i vilken utsträckning de höll med om 50 olika påståenden om hållbar utveckling. Enkäten innehöll påståenden om miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling, och för varje dimension fanns påståenden som mätte kunskap, attityd och beteende.

Forskarna gjorde statistiska analyser av svaren för att ta reda på om det finns skillnader mellan flickors och pojkars medvetenhet om hållbar utveckling. Resultatet visade att flickorna i studien som grupp hade en högre medvetenhet om hållbarhet än pojkarna.

Det är känt sedan tidigare att pojkar ofta har mindre kunskap om och intresse för den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling än flickor. Resultatet bekräftades av studien, som även visade en skillnad inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Skillnaden är till och med större inom den sociala dimensionen än inom den miljömässiga.

Ett undantag från mönstret med könsskillnader var medvetenheten om den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling hos eleverna i grundskolan. Det visade sig att pojkar och flickor i årskurs 6 och 9 överlag har ungefär samma medvetenhet om denna dimension.

Större skillnader mellan pojkar och flickor i högre åldrar

När forskarna jämförde resultaten för olika åldrar såg de att skillnaden mellan flickor och pojkar är större för de äldre eleverna än för de yngre. Även om studiens upplägg innebar att de jämförde mellan elever i olika åldrar, snarare än att följa en grupp elever genom deras skolgång, så menar forskarna att resultatet troligen återspeglar hur elevers medvetenhet utvecklas över tid.

Det är svårt att veta vad detta beror på, men forskarna menar att skolans undervisning kan vara en bidragande orsak. Ett resultat som tyder på det var att forskarna såg en skillnad mellan skolor som har utmärkelse och certifiering för undervisning om hållbarhet (Skolverkets utmärkelse och grön flagg-märkning) och de skolor som inte har det. Skillnaden i medvetenhet om hållbar utveckling mellan flickor och pojkar visade sig vara större på skolor med utmärkning och certifiering.

En möjlig förklaring till detta är enligt forskarna att de certifierade skolorna visserligen fokuserar på hållbar utveckling i undervisningen, men att de ofta gör det utifrån en normativ tradition. Detta innebär att genom undervisningen förmedla och uppmuntra önskvärda värderingar och beteenden, snarare än att ge eleverna möjlighet att själva ställa olika perspektiv mot varandra.

Forskarna menar att sådan undervisning kan gynna flickor, eftersom de som grupp tenderar att uppvisa positiva attityder till miljö, solidaritet och jämlikhet i högre utsträckning än pojkar.

Det är viktigt att inkludera pojkar i lärande för hållbar utveckling

Skolinspektionen menar i rapporten om skolors arbete med lärande för hållbar utveckling, precis som Olsson och Gericke, att det kan finnas en tendens att det i en del klassrum förmedlas en tydlig norm om vad som är rätt och fel när det gäller hållbar utveckling.

Genom ett sådant förhållningssätt finns det risk att kunskapsutvecklingen påverkas eftersom en viktig aspekt av lärande för hållbar utveckling är att träna sig på att inta olika perspektiv och resonera om intresse- och målkonflikter. Enligt rapportens författare kan det i en del fall göra undervisningen exkluderande för pojkar.

Det är en utmaning för lärare att stödja elevers utveckling av kunskap om och vilja att bidra till en hållbar utveckling samtidigt som de ges möjlighet att utforska olika perspektiv.

Här kan det enligt Skolinspektionens rapport om skolors arbete med lärande för hållbar utveckling finnas anledning att reflektera över om könsbundna normer begränsar elevers engagemang i hållbar utveckling, och vilka perspektiv som lyfts fram i undervisningen för hållbar utveckling.

Text: Gunnar Höst, Linköpings universitet