Positivt samband mellan rörelse i skolan och lärande
Sambandet mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan har i flera rapporter och studier visat sig vara positivt. Daglig rörelse är viktigt för eleverna, men det behövs resurser för att underlätta arbetet. Det hälsofrämjande arbetet bör vara ett gemensamt ansvar för hela skolan. Detta visar två avhandlingar från de senaste åren.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Under de senaste åren har fysisk aktivitet i skolan diskuterats flitigt, både i den massmediala debatten om skolan och inom forskningen. 2018 fick Skolverket i uppdrag att lämna förslag på hur mer rörelse i skolan kan åstadkommas i grundskolan men även inom förskoleklass och fritidshem vid behov. Bakgrunden till detta har bland annat varit att det i läroplanerna för grundskolan, sameskolan och specialskolan eftersträvas att elever skall erbjudas fysisk aktivitet under hela skoldagen. Det är också mycket som tyder på att fysisk aktivitet bidrar på ett positivt sätt till elevers lärande och prestationer i skolan. Den massmediala debatten om fysisk aktivitet i skolan och uppdraget till Skolverket har föregåtts av publicering av intressant forskning.
Pernilla Hedström försvarade sin doktorsavhandling Hälsocoach i skolan – En utvärderande fallstudie av en hälsofrämjande intervention den 17 juni 2016, vid Göteborgs universitet. Hedström visar bland annat att skolbarn idag är betydligt mindre fysiskt aktiva, också i förhållande till internationella rekommendationer. Samtidigt vet vi att det krävs ett visst mått av fysisk aktivitet för att barn och unga skall kunna utveckla en god hälsa.
Hela skolans ansvar
Det hälsofrämjande arbetet i skolan kan inte bara vara en fråga för lärarna i ämnet idrott och hälsa, utan ett ansvar som bör ligga på hela skolan, menar Hedström. Det Pernilla Hedström kunde se i sin avhandling var bland annat att om en person, en hälsocoach, får ett särskilt uppdrag att planera och genomföra lekfulla aktiviteter som innebär fysisk rörelse i skolan går det att öka graden av fysisk aktivitet.
Projektet som Hedström studerat är en interventionsstudie där jämförelser mellan elever i årskurs fyra görs. Två klasser utgjorde interventionsgrupp, som ingick i hälsocoachprojektet, och som engagerade en hälsocoach med uppdrag att främja barnens dagliga fysiska aktivitet. Denna interventionsgrupp jämfördes med två andra klasser som inte ingick i hälsocoachprojektet, och som därmed inte använde sig av hälsocoach.
Resultatet visar att det är möjligt att få även elever som har hög frånvaro på lektioner i idrott och hälsa att bli intresserade av och engagera sig i aktiviteter som innebär fysisk rörelse. Elever som deltog i projektet med hälsocoach upplevde att rasterna hade blivit roligare och att de hade fått mer energi också till övriga ämnen. Samtidigt visar Hedström i sin avhandling att om implementeringen av hälsocoach i skolan skall kunna bli lyckosam så behövs mer än deltidstjänst.
Avhandlingen baseras på en enkätundersökning bland elever i årskurs fyra och deras vårdnadshavare samt en intervjuundersökning bland elever, lärare och hälsocoacher.
Starkt samband mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan
Jesper Fritz försvarade sin doktorsavhandling Physical Activity During Growth-Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance, vid Lunds universitet 2017. Som en del i avhandlingen studerar han sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg. Han utgår från data i det så kallade Bunkefloprojektet som pågick mellan 1999 och 2012 i Bunkeflo utanför Malmö. Projektet gick ut på att ge samtliga elever i årskurs 1-9 en lektion idrott om dagen.
Forskarna har haft möjlighet att följa denna grupp som nu är vuxen ålder för att studera olika aspekter, däribland hälsa. Flera rapporter från projektet har visat ett strakt positivt samband mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan. Genom att jämföra elever som fått en lektion idrott om dagen med elever som inte har fått detta, men som på andra sätt liknar undersökningsgruppen, har det varit möjligt att studera effekten av fysisk aktivitet.
Extra positivt för pojkar
Särskilt bland pojkar har det visat sig att den ökade mängden fysisk aktivitet bidrar positivt till betyget, men även till andelen som kom in på gymnasiet. Jesper Fritz menar att daglig rörelse är viktig för barnen, inte minst för deras fysiska utveckling och hälsa. I avhandlingen dras slutsatsen att interventionsprogram som syftar till att öka fysisk aktivitet långsiktigt reducerar risken för benfraktur, ökar muskelmassan, och höjer skolprestationerna särskilt bland pojkar.
Text: Daniel Bergh (daniel.bergh@kau.se)
Källor:
Fritz, J. (2017). Physical Activity During Growth – Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance. Lunds universitet, Faculty of Medicine Doctorial Dissertation Series 2017:3.
Uppdrag om mer rörelse i skolan (U2018/01430/S). Utbildningsdepartementet, 2018-03-21