Programmeringsundervisning behöver didaktisk diskussion

– Lärare gör så gott de kan då de ska undervisa i programmering. Men det finns en likformighet i undervisningen och lärare förväntas fortbilda sig själva, söka ny kunskap och pröva sig fram på egen hand.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Lennart Rolandsson har i avhandlingen ”Programmed or Not: A study about programming teachers’ beliefs and intentions in relation to curriculum" studerat lärares föreställningar och avsikter med programmeringsämnet i gymnasieskolan och kursplaneutveckling inom området över tid.

De didaktiska frågorna viktiga

Lennart Rolandsson efterlyser en ämnesdidaktisk diskussion om och fortbildning i programmering:

– Som det är nu finns det skäl att tro att undervisningen i programmering bygger på den didaktiska kunskapen som utvecklades på 1960-talet inom teknisk och administrativ ADB. Det behövs med andra ord en ämnesdidaktisk diskussion.

Att lära ut avancerat tekniskt innehåll kräver genomtänkta metoder, menar Lennart Rolandsson. Precis som i andra skolämnen behöver man även inom datakunskapen ställa de grundläggande didaktiska frågorna om hur man undervisar, för vem och varför:

– Programmering är krävande och kunskapsmässigt bitvis svårt. Läraren har därför ett stort ansvar och bör ges förutsättningar under sin utbildning och fortbildning.

Vag koppling mellan teori och praktik

Marknaden erbjuder ett antal olika miljöer, plattformar, språk, robotar och interaktiva utvecklingsmiljöer som marknadsförs som ett lätt sätt att lösa problematiken. Lennart Rolandsson tror inte de kan ersätta lärarnas behov av ämnesdidaktik.

– Mötet mellan lärare och nytt ämnesinnehåll är därför av stort intresse och här behöver skolan anta ett kritiskt perspektiv, säger Lennart Rolandsson.

Studien visar även, utifrån lärarnas beskrivningar, att kopplingen mellan teori och praktik inom ämnet är vag och att den praktiska delen ges mest utrymme:

– Lärare inom ämnet uttalar mycket tydligt att teoretisk kunskap bara kan undervisas om eleverna har tillräckligt mycket praktisk erfarenheter, vilket resulterat i ett ämne som undervisas mestadels praktiskt. Jag tror att sådan undervisning är ett tecken på hur ämnet inte fått en ämnesdidaktisk tyngd.

– Det finns teoretisk kunskap inom datavetenskap som kan läras ut med enkla medel och material. Programmering kan dessutom också undervisas utifrån andra perspektiv som exempelvis konst, musik och dans.

Misstro till pedagogikens betydelse

Avhandlingen, som bygger på fyra artiklar, innehåller läroplansanalys, en teoretisk del och en del som fokuserar på lärares föreställningar kring ämnets och undervisningens förutsättningar. Denna del utgår från en seminarieserie under 2009-2011 där 20-50 lärare deltog i respektive seminarium. I samband med seminarierna fick lärare frågor om sina erfarenheter och didaktiska överväganden i programmeringsundervisningen.

I studien ger lärare uttryck för en klassrumsselektion i ämnet programmering. Enligt de deltagande lärarna kan programmering främst passa elever som har vissa analytiska och logiska förmågor. Dessutom uppvisar många lärare en misstro till pedagogikens betydelse för elevers lärande av programmering.

– En inställning som speglar en kunskapssyn där ett fåtal är lämpliga. I ett land byggt på demokratiska värderingar borde ämnet programmering, enligt mig, presenteras för så många som möjligt, säger Lennart Rolandsson.

Kunskap ger möjlighet att kritiskt granska

I avhandlingen har Lennart Rolandsson även identifierat ett tillfälle i skolans historia mellan 1976-1983 då programmering för första gången erbjöds i gymnasiet.

– Det intressanta med detta exempel är att kursplanen i datakunskap baserades på lärarnas erfarenheter. På den tiden var ämnet nytt. I dag har vi en liknande situation. Det finns idéer om att programmering ska undervisas i skolan för alla elever. Då bör vi dra lärdom av historien.

Varför är det då viktigt att ha kunskap i programmering?

– Den som saknar kunskap om hur teknik fungerar saknar också möjligheter att kritiskt granska och ifrågasätta mycket av dagens teknik. Om vi utgår ifrån att framtida produkter ställer krav på dig som användare där du förväntas välja och ifrågasätta hur till exempel en dator, en mobiltelefon, en bil eller kläder används, behöver du kunskaper om IT. Med andra ord, här har vi ett demokratiskt argument som skolan borde svara mot.

– Alla kan inte bli programmerare, men den som förstår tekniken kan lättare navigera i samhället jämfört med den som inte erbjudits möjligheten att lära sig om kod och programmering.

– Vårt samhälle bygger på kod och många kan därför uppleva ett digitalt utanförskap utan en djupare förståelse för hur man programmerar, säger Lennart Rolandsson.

Text: Marie Leijon

Källa:

Avhandlingen Programmed or Not A study about programming teachers’ beliefs and intentions in relation to curriculum Länk till annan webbplats.

Publicerad 27 maj 2015.  Senast uppdaterad 08 oktober 2020.