Ramar underlättar för faktabaserat skrivande
Skrivforskningen har alltid varit oense om hur stark stödstruktur en lärare ska erbjuda sina elever när de skriver texter av olika slag. I två artiklar i tidskriften Acta Didactica Norge visar dock norska forskare på en stor mängd fördelar med att använda en s.k. skrivram som stöd för elevens skrivande av framför allt faktabaserad text.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Faktatexter av olika slag är en allmänt sett svårbemästrad text, och samtidigt ökar kravet på att skriva sådana texter ovillkorligen ju högre upp i utbildningssystemet en elev kommer.
Skrivramar – vad är det och hjälper det?
I artikeln ”Skriveramme som stötte i arbeidet med fagskriving? Studie av 8. klasse elevers tekstskaping i samfunnsfag”, gör Anne Kristine Øgreid (2016) en småskalig undersökning av hur s.k. skrivramar tas emot av eleverna i en årskurs 8 i ämnet samhällskunskap där de ska skriva faktabaserade texter. Hon redogör för en del tidigare forskning om arbete med dels modelltexter – dvs. färdiga texter som mönsterbildande för elevernas skrivande av nya texter – dels med en specifik skrivram som kallas för femavsnittsmetoden.
Femavsnittsmetoden introducerar eleverna till hur en faktabaserad, utredande texts övergripande struktur ser ut. Faktabaserade texters början, mitt och slut skiljer sig markant från skönlitteraturens kronologiska strukturella princip. Kraven på eleven vad gäller många typer av faktatexter innebär istället att eleverna måste strukturera texten med hjälp av ett inledande problematiserande avsnitt som sedan ska följas upp av en någorlunda objektiv utredningsdel (som kan ha olika avsnitt), och sedan avslutas med en tydlig slutsats.
Steg 1 i femavsnittsmetoden kallas ”inledning”, steg 2-4 betecknas ”avsnitt” (tre stycken) och steg 5 heter ”avslutning”. Undervisningen om de olika avsnitten omfattar sedan t.ex. olika signalord. Några sådana, som kan hjälpa till att inleda avsnitten 1-3, är s.k. startfraser, dvs. fraser som ”för det första”, ”för det andra” och ”slutligen”. På dessa startfraser ska sedan s.k. temasatser följa, som är innehållssatser kopplade till det ämnesområde man för tillfället skriver om.
Fyra kategorier av användning av skrivramen
Øgreid redogör för att eleverna använder skrivramen på olika sätt. Fyra grupper utkristalliserar sig:
- Elever som integrerat ramen helt och alltså inte låter den framträda explicit i sin text,
- Elever som använder ramen men som skriver ut den explicit i form av exempelvis rubriker som ”inledning” och ”avslutning”,
- Elever som skriver saker som går utanför ramen, t.ex. tar upp saker som egentligen är oväsentligt för den frågeställning som skrivramens inledningsparti ska omfatta,
- Elever som inte alls använder ramen och då i negativ bemärkelse – texten håller inte måttet gentemot de bedömningskriterier som gäller för texterna, och fyller inte heller den funktion som texten skulle ha i sammanhanget, dvs. utreda ett problem och komma fram till en slutsats.
I Øgreids undersökning placerar sig flest elever i kategori 1 och totalt sett hamnar 13 av 19 inom kategorierna 1-3, vilka alltså alla innebär att eleverna i någon form använt sig av skrivramen.
Slutsatsen för Øgreid är att skrivramar av det här slaget kan hjälpa många elever i skrivandet av olika skolämnens faktabaserade texter som till skillnad från berättelser alltså, inte struktureras efter en kronologisk princip, utan efter mer abstrakt tematik som t.ex. orsaker till eller resultat av processer. Den svenska gymnasieskolans skrivande av s.k. PM torde vara ett tillämpligt fall.
Projekt med gemensam skrivram för lärare och elever
Användandet av skrivramar belyses i ytterligare en artikel i vilken Elevebakk & Jøsok (2017) undersöker vad som händer när både elever och lärare på gymnasiet i olika skolämnen, som SO, NO och svenska, (dvs. norsk), använder en och samma skrivram i ett skrivpedagogiskt kompetensutvecklingsprojekt. I projektet samverkar olika ämneslärare under ledning av en processledning (jfr. handledarrollen i det svenska Läslyftet). Skrivramen ser ut enligt figur 1 (fri översättning från norska).
Inledning | Avsnitt 1: Väcka läsarens intresse/aktualisera/presentera tema och problemställning |
---|---|
Huvuddel | Avsnitt 2-4: Alla avsnitt ska bestå av: En temasats: ett påstående eller en synpunkt/åsikt. Kommentarsatser: förklaringar, argument och exempel som underbygger temasatsen En konkluderande sats: knyter poängen till texten som helhet |
Avslutning | Avsnitt 5: Summering av de viktigaste punkterna |
Struktur för eleverna och textmedvetenhet hos lärarna
Artikeln redogör sedan i detalj för hur lärare och elever reagerar på arbetet med den för alla ämnen gemensamma skrivramen. Några elever reagerar negativt och känner sig styrda och upplever det som enformigt att använda samma ram i alla ämnen. De flesta reagerar dock positivt och känner sig stärkta i sitt skrivande av ämnestexter. Även lärarna i stort menar att eleverna har fått till stånd bättre texter med bättre struktur både på text- och avsnittsnivå. Vissa lärare reagerar delvis negativt och menar att skrivandet tar fokus och tid från själva ämnesinnehållet. Men artikelförfattaren reflekterar över detta och tänker sig att det förstås beror på vad man räknar till ämnesinnehållet – ämnets sätt att skriva text räknar somliga teorier som en stor del av själva ämnet i sig.
Ytterligare en fördel med projektet är att man menar sig ha skapat en grund för ett språk om texterna som kan användas i textsamtal av olika slag – ramen finns där ju för alla att förhålla sig till i sådana samtal – samtal som tidigare skrivforskning pekat ut som en högst väsentlig del av skrivundervisningen. En annan positiv slutsats är att lärarna fick något gemensamt att förhålla sig till när det gäller texter, och norskläraren slapp därmed vara så ensam i sitt uppdrag om att undervisa om texter.
Slutligen ger artikeln en bra bild dels av hur ämneslärare på gymnasiet eller högstadiet kan arbeta tillsammans för att skaffa sig gemensamma referensramar vad gäller texter för både lärarna själva och eleverna, dels av en modell för kompetenshöjande insatser.
Text: Mikael Nordenfors
Källor:
Elvebakk, Lisbeth & Evy Jøsok (2017). ”Et bra prosjekt som har gjort meg til en bedre skriver” – arbeid med skrivestrategier i videregående skole. Acta Didactica Norge. Vol. 11. Nr. 1. Art. 8.
Øgreid, Anne Kristine (2016). Skriveramme som støtte i arbeidet med fagskrivning? Studie av 8. klasse elevers tekstskaping i samfunnsfag. Acta Didactica Norge. Vol. 10. Nr. 1. Art. 3.
Acta Didactica Norge kan laddas ned här. Länk till annan webbplats.