Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling
Idén om att det är viktigt för läraren att reflektera över sin praktik fortsätter att vara ett centralt inslag i lärares fortbildning och yrkesutveckling. Men nu uttrycker forskare allt större tveksamhet över om reflektion är tillräckligt för att öka kvaliteten i undervisningen.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Forskare menar att vi inte ska överge tanken om reflektion, men att den bör integreras med idén om kollegialt lärande.
Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen.
I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Istället förespråkar de en kollegial reflektionsprocess kring skolans behov, undervisningens mål, lärarnas undervisningspraktik och implementering av nya metoder.
Artikeln baseras på en översyn av tidigare forskning kring CPD med fokus på reflektion och kollegialt lärande samt på forskarnas egna erfarenheter av att jobba med skolutvecklingsfrågor.
Reflektion fortfarande alltför individuell
Forskningsöversikten visar på betydelsen av reflektion, som ju är en meningsskapande process, och att lära sig av sina egna erfarenheter. Genom att kritisk granska undervisningspraktiker skapar lärare en erfarenhetsbas för förändringsarbete. Reflektionsprocessen måste inbegripa medvetenhet om sociokulturella, ekonomiska och politiska faktorer som påverkar undervisningen, menar McArdle och Coutts.
Artikelförfattarna är dock kritiska till de sätt många skotska lärare reflekterar kring sin undervisning. Många lärare tenderar att betrakta reflektion som en intern angelägenhet, dvs. som en avgränsad och isolerad process som endast angår den enskilde läraren och inte hela lärarkollektivet.
Skolans klimat väsentligt
Även när andra lärare släpps in i en lärares undervisningsmiljö förblir reflektionerna och diskussionerna kring den observerade undervisningen alltför okritiska, menar McArdle och Coutts. De kommer inte längre än till beskrivningar av händelseförloppet. Det saknas ett analytiskt djup och ett kritiskt förhållningssätt. Det är sällan lärare presenterar åtgärdsförslag, konstaterar McArdle och Coutts.
Därför menar artikelförfattarna att skolor måste forma en gemensam, öppen och kommunikativ social- och intellektuell miljö, där lärarna gemensamt reflekterar kring olika delar av verksamheten, prövar nya undervisningsmodeller och driver utvecklingsarbete.
CPD är en social process
Lärarnas professionella identitet måste inbegripa lärandets sociala dimension och det faktum att lärare ingår i ett yrkeskollektiv, menar McArdle och Coutts. Eftersom lärare är verksamma i en gemensam organisation måste de fatta kollektiva beslut om riktlinjer för professionell yrkesutveckling, samverkansprocesser, utbyggande av lärandemiljön och förnyelsebehov.
Kollegiala reflektioner och granskningar av undervisningspraktiker, organisationsstrukturer och gemensamma åtgärdsinsatser ger en bra grund för professionell förnyelse, anser artikelförfattarna.
Viktigt utveckla kollegial identitet
Denna betoning på utveckling av en kollektiv identitet och således gemensamma värderingar och strategier för samverkan och reflektion, kräver ett gemensamt meningsskapande, understryker McArdle och Coutts. De menar att det gemensamma meningsskapandet bör grundas på följande principer:
- Det räcker inte bara med reflektion, lärarna måste också pröva nya undervisningspraktiker och föreslå åtgärder. Målet måste vara att reflekterandet och åtgärdsinsatserna huvudsakligen sker i samarbete med andra lärare.
- Lärarna behöver fundera på sin professionella yrkesroll och professionens utveckling, dvs. vad lärarprofessionen är i dagens samhälle, hur den har utvecklas under ens yrkesliv och hur man vill att den utvecklas i framtiden.
- Ett kritiskt förhållningssätt och att utmana sig själv och andra måste vara ett grundläggande element i reflektionsprocessen. Detta förutsätter att lärarkollegiet öppnar sin verksamhet för utomståendes insyn och granskning och ett utökat samarbete med andra institutioner.
- Man måste betrakta lärare som aktörer som kan skapa förutsättningar för och driva förändringsarbete. Lärare ska ses som en källa till förnyelse. Eftersom lärare ingår i en social kontext och ett arbetskollektiv krävs organisatoriska förutsättningar för samarbete och kritisk granskning.
- Det är viktigt att lärarna deltar i den offentliga debatten kring skolan.
Text: Vanja Lozic
