Rektors roll avgörande för att skapa inkluderande skolor

Rektorns förmåga att skapa sociala relationer och bygga en gemenskap i skolan är viktig för att skapa skolor som både är inkluderande och effektiva. Det är resultatet av en amerikansk fallstudie.

Utgångspunkten för studien som David Hoppey och James McLeskey gjort i Florida, USA, är det faktum att tester och prover alltmer kommit att färga skolvardagen. Kraven på att skolor ska vara effektiva i den meningen att eleverna presterar bra på tester och prover har ökat.

Med inkluderande skolor avser Hoppey och McLeskey skolor där elever i svårigheter i större utsträckning finns i det vanliga klassrummet snarare än i olika former av särlösningar. I fokus för studien står en skola som lyckats bra i båda dessa avseenden, Hawk´s Nest Elementary. Framför allt har forskarna intresserat sig för hur rektorn arbetar eftersom de menar att det behövs forskning som analyserar hur rektorer ska arbeta för att skolor ska bli effektiva och inkluderande.

Lyssnar och visar tillit till lärarnas kompetens

Som ett övergripande tema för att beskriva rektorns arbete används hans egen formulering ”lubricating the human factory” vilket ungefär betyder att den mänskliga fabriken ska underhållas.

Det är tre övergripande strategier som urskiljs. För det första handlar det om att bry sig om lärarna på ett personligt sätt. Det handlar om att visa tillit till lärarnas kompetens, att lyssna till lärarnas idéer, önskningar och problem samt om att vara rättvis.

För det andra får rektorn delvis skydda personalen från det yttre tryck som skolor idag är utsatta för, inte minst i USA, där det handlar om att visa upp goda provresultat. För det tredje handlar det om att hjälpa lärarna att utvecklas genom fortbildning och genom att låta dem utvecklas som ledare. De resultat som man får fram i studien menar Hoppie och McLeskey stöds av mycket annan forskning om skolledning.

Professionellt ansvar och samarbete lyfts fram

Studien är intressant såtillvida att det verkligen behövs forskning om hur skolledare ska arbeta för att skapa en gemenskap i skolan så att både elevers lärande och sociala delaktighet gynnas. Det är också intressant att de faktorer som lyfts fram som betydelsefulla för att lyckas till stora delar går emot det som är fokus i den amerikanska skolpolitiken.

Något hårdraget kan man säga att det som lyfts fram är betydelsen av professionellt ansvar och samarbete och av att skapa gemenskaper. I den amerikanska utbildningspolitiken har i stället konkurrens och yttre kontroll betonats.

Hoppey och McLeskey diskuterar själva några problem med studien, framför allt de begränsningar som ligger i att den är en fallstudie av en rektors arbete. Ett problem som de delar med andra studier av ”inkludering” är att det inte är helt klart vad de menar med begreppet. Det presenterar heller inga data som visar att eleverna känner sig inkluderade. Ett annat problem som de delar med mycket kvalitativ forskning är hur deras slutsatser genereras från de data som samlats in.

Text: Claes Nilholm

Källa:

Hoppey, D. och McLeskey, J. (2013). A case study of principal leadership in an effective inclusive school. The Journal of Special Education, 46(4), 245-256.