Samtida medborgarfärdigheter samhällskunskapens strävan

Samhällskunskapsämnets syfte som det beskrivs i den danska skolans styrmedel är att ge eleverna ett antal kompetenser. Dessa kompetenser kan till stor del likställas med de generella kunskaper och färdigheter en individ anses behöva i dagens samhälle.

Detta syns tydligt om vi jämför skolämnets kriterier med teorier om det senmoderna samhällets ideal enligt den danske samhällskunskapsdidaktikern Torben Spanget Christensen i en artikel i tidskriften Nordidactica.

Färdigheter för den ideale medborgaren

Christensens artikel analyserar det danska samhällskunskapsämnet och det danska samhället. Som svensk är det lätt att se likheter med svenska förhållanden både i skolämnets nuvarande syfte och hur det växte fram under 1900-talet. Artikelns slutsatser har därför relevans för Sverige även om det förstås också finns flera historiska och nutida skillnader mellan länderna

Att skolan är en del av samhället och att mål och innehåll förändras i takt med samhället är inget kontroversiellt påstående i allmänhet och kanske allra minst för SO-ämnen. Men att samhällskunskap är så bundet till sin samtid att de färdigheter ämnet ska bidra med till eleverna är desamma som de vi allmänt tillskriver den ideale medborgaren i dagens samhälle är kanske inte lika självklart.

Senmoderna ideal

Det samhälle vi lever i idag brukar ibland kallas för senmodernt. Detta är en utveckling som sägs ta fart efter andra världskrigets slut och som har accelererat de senaste årtiondena.

Med hjälp av den brittiske professorn Anthony Giddens definition ges det senmoderna samhället i artikeln en karaktär där staten inte längre är den självklara auktoriteten i samhället. Staten har att förhålla sig till två både förbundna och motstående trender, nämligen globalisering och individualisering. Samhället och staten är i behov av självständiga och kunniga individer men som vill använda denna självständighet till ett aktivt deltagande med samhällets och världssamfundets gemensamma bästa som mål.

Genom att jämföra samhällskunskapsmål i danska läroplaner från 1950/1970-tal och idag med beskrivningar av senmoderna ideal hävdar Christensen att samhällskunskap enligt läroplanen har som syfte att utbilda individer som kan klara sig i dagens senmoderna samhälle.

Samhällskunskap i Danmark

Christensen visar att demokrati redan 1946 i en dansk lärobok beskrivs som beroende av självständiga medborgare som genom sitt beteende bär demokratin som en livsform. Detta är en klar brytning gentemot tidigare läroböcker. Spåren av senmoderna egenskaper som efterfrågas i samhällskunskap går alltså tämligen långt tillbaka men framgår ännu tydligare vid en analys av Samhällskunskap C i den danska gymnasieskolan 2010. Analysen sammanfattas i följande efterfrågade kompetenser:

• Att förbinda samhällsvetenskapligt vetande med samhällsutveckling och egna handlingsmöjligheter
• Demokratiskt deltagande i samhället
• Självständighet
• Samhällsvetenskaplig studiekompetens
• Reflektion och normativitet

Samhällskunskap och den senmoderna medborgaren

Det ideal som syns i samhällskunskapens mål eftersträvar en självstyrande individ som agerar i det gemensammas intresse tack vare kunskaper och insikter. Samhällskunskap ska ge kompetens att agera kritiskt och självständigt men också en vilja och kunskap att agera för det gemensammas bästa. Christensen avslutar med att dessa senmoderna egenskaper också syns i andra ämnen men åtminstone i Danmark tar sin utgångspunkt i samhällskunskap.

Text: Anders Broman

Källa:

Artikeln Samfundsfag – et senmoderne fag? Länk till annan webbplats.