När elever skapar multimodala texter och delar dessa med fler mottagare än läraren, kommunicerar de helt andra upplevelser och kunskaper än tidigare. Skolarbetet får en ny mening. Det visar Dan Åkerlund, lektor vid Karlstad Universitet, i avhandlingen ”Elever syns på nätet – multimodala texter och autentiska mottagare”.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
– Det blir extra tydligt att multimodala texter och nya mottagare för elevers arbete inte går att studera som helt olika aspekter av textproduktion – de hör ihop, säger Dan Åkerlund.
I studien har Dan Åkerlund undersökt hur elever i årskurserna 4-6 med hjälp av datorer och kameror skapat och kommunicerat så kallade multimodala texter – i det här fallet främst fotografier i kombination med skriven text.
– När eleverna bloggade fanns det för många en tydlig mottagare som inte var läraren, både utanför klassrummet i form av vänner och föräldrar, men också de andra klasskamraterna.
– Efter en tid så menade eleverna att bloggen också hade blivit ett ställe dit man gick för att se vad man sysslat med tidigare och för att se bilder från skogsutflykter och museibesök, ett slags portfolio och repetition.
Eleverna i studien hade även utbyte med elever i Tanzania via Skype. Här redovisade eleverna ofta olika arbeten för varandra:
– Efter redovisningarna var det fritt fram för eleverna att ställa frågor till varandra. Det handlade om fritidsintressen, favoriträtter, vädret, om det fanns en sjö eller ett hav i närheten där man kunde bada etc. Det här uppfattades nästan inte som skolarbete; det här var på riktigt. Lärarna blev inte dem man redovisade ett arbete för, de blev snarare medarbetare.
Bilden av mottagaren som genuint intresserad
Dan Åkerlund hoppas att avhandlingens resultat kan inspirera lärare att skapa uppgifter och arbetssätt där meningsfullheten står i centrum:
– Det blir nästan alltid meningsfullt för en elev att skriva och att skapa multimodala texter om eleven har en bild av en mottagare som är genuint intresserad av vad jag som elev har att berätta. Att kommunicera med jämnåriga är för nästan alla elever en av de viktigaste delarna i livet.
Intresset för området väcktes i Dan Åkerlunds egna erfarenheter och i ambitionen att i mer detalj förstå och beskriva hur förutsättningarna för lärande förändras i en digital skolmiljö:
– Jag har arbetat med medie- och IKT-undervisning i lärarfortbildning och lärarutbildning sedan i början av 1990-talet i Kalmar och från 2002 i Karlstad. Jag är också rätt ofta ute och föreläser och håller studiedagar för lärare. Ju fler lärare jag mött, både de som var skeptiska inför teknikutvecklingen och de som såg möjligheterna till att fler i framtiden ska kunna lära mer, desto nyfiknare blev jag. Jag ville helt enkelt själv få möjlighet att se både hur tekniken användes ute i klassrummen och hur elever såg på möjligheterna att skapa texter och att kommunicera dessa texter med andra i klassrummet och utanför skolans väggar.
Dan Åkerlund beskriver fem områden där de digitala medierna erbjuder skolan nya möjligheter.
Tiden är förbi då läraren är den enda meningsfulla mottagaren för textskapandet i skolan, menar Dan Åkerlund. Förutsättningarna för att elever ska kunna kommunicera och visa upp sitt skolarbete för andra än läraren ökar dramatiskt med införandet av datorer, pekplattor och kameror. Det måste lärare inse kraften i och utnyttja som en av de viktigaste egenskaperna hos den nya tekniken; på alla stadier och i alla ämnen:
– Om uppgifterna är att skapa exempelvis texter, bilder, fotografier, filmer, teaterpjäser, blogginlägg, presentationer för andra än läraren, blir läraren i elevens ögon en medproducent som man frågar om råd snarare än den som sitter inne med det rätta svaret.
Text: Marie Leijon
Publikationen ”Klassen i dialog med omvärlden”. Länk till annan webbplats.