Skolledares betydelse och utmaningar har ökat under pandemin

Skolledarskapet har ökat i betydelse under covid 19-pandemin, som fortfarande pågår. Skolledare har spelat betydande roller i arbetet med att ställa om till digital och hybrid undervisning, men ny forskning visar också att skolledare axlar många andra utmaningar och att de identifierar bekymmersamma problem kring likvärdig utbildning under pandemin.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Tidskriften International Studies in Educational Administration har under 2020 och 2021 gett ut flera specialnummer som belyser skolledarskap under pandemin. I maj 2020 efterfrågade redaktören David Gurr artiklar som belyser utbildning och skolledarskap under pandemin, och i fyra specialnummer publicerades 60 bidrag från forskare från 29 länder. I den här artikeln sammanfattas några lärdomar som kan dras från forskning om skolledarskap under den pågående pandemin.

En global pandemi som medför olika gensvar

En vanlig strategi har varit att helt eller delvis stänga skolor, allt från några veckor till några månader, och ofta under stor osäkerhet med växlingar mellan stängning, öppning och stängning igen. Sammantaget har 57 länder valt att stänga skolor helt, 95 länder har haft skolor öppna med begränsningar och 26 länder har haft sina skolor öppna ungefär i vanlig ordning.

Mer än 600 miljoner barn har fått skolgången avbruten på grund av stängningar under pandemin. I rikare länder med välfinansierade skolsystem har omställning till digital undervisning varit en vanlig strategi som utförts på olika sätt. Vissa skolsystem har förlitat sig till att ställa om till distansundervisning, andra har skapat hybridlösningar medan några länder har haft det svårt att ställa om på grund av svag IT-infrastruktur, dålig elförsörjning, knappa ekonomiska resurser och skral teknik.

Skolledares ökade betydelse och skolors vidgade betydelse

Pandemin har krävt och kräver fortfarande snabba omställningar i skolsystem och skolor, till exempel från fysisk undervisning till hybridlösningar eller fullskalig distansundervisning. Flera forskare har belyst hur skolor ställt om undervisningen i rekordfart och allt fler forskare argumenterar för att den digitala utveckling vi sett kan bli bestående och möjliggöra nya sätt att bedriva utbildning på.

Förändringar och omställningar under pandemin har aktualiserat skolledares och skolledarskapets betydelse eftersom de inte varit möjliga att genomföra utan skolledarskap och en intensifierad samverkan mellan skolledare, föräldrar, lärare och andra personalgrupper. Det innebär att ledarskapet har utvecklats i många skolor och inte enbart bruk av digitala verktyg.

Ett flertal forskare betonar också att skolor fått en vidgad roll som kollektiv nyttighet i samhället. Pandemin har aktualiserat de viktiga funktioner som skolor har utöver att sörja för undervisning och lärande. Skolor har blivit till agenter för hälsa och näring, och dess sociala betydelse har blivit påtaglig när fysisk undervisning inte varit möjlig. Flera forskare ser tecken på en mer omsorgs- och serviceorienterad kommunikation inom skolor och med vårdnadshavare och närsamhälle som ett resultat av pandemin.

Pandemin hotar likvärdigheten och ökar skolledarnas arbetsbörda

Pandemin har väckt en viss stolthet vad gäller skolornas och skolledarnas förmåga att klara av denna utmaning. Hög frånvaro bland elever och medarbetare, osäkra bemanningsvillkor, ständiga förändringar i rekommendationer och restriktioner, intensifierad kommunikation, snabba beslut och akut problemlösning med mera, har dock lett till att skolledare rapporterar en omfattande arbetsbelastning och ökande trötthet.

Många skolledare rapporterar också en oro som kan knytas till en rättvise- och likvärdighetsproblematik, och den har inte enbart att göra med svårigheter med att bedöma elevers prestationer under de omställningar som gjorts. Många av de bidrag Gurr publicerade understryker farhågor eller tecken på att utbildning under pandemin drabbar de sämst lottade eleverna och de grupper som löper störst risk att inte klara utbildningen.

Forskarna pekar på hur skolledare känner oro och frustration på grund av att de elever som har störst behov av stöd tenderar att vara dem som far allra mest illa under pandemin. Ofta handlar detta om specialundervisning, särskilda anpassningar eller ordinära stödstrukturer som varit svåra att upprätta, och skolledare uttrycker oro för elevernas hälsa, välfärd och studieförhållanden i frånvaro av de stödstrukturer som skolan normalt tillhandahåller.

Svenska rektorers syn på pandemins utmaningar

Björn Ahlström med kollegor från Umeå universitet deltog i ett av ovan nämnda specialnummer med en studie om svenska rektorers erfarenheter av distansundervisning, omställningar och pandemins utmaningar. En enkät skickades till 680 rektorer, primärt inom grund- och gymnasieskolan, och fler än hälften svarade.

Forskarna lyfte fram att svenska rektorer ägnade stor tid åt att hantera elevers, medarbetares och föräldrars oro och ängslan utöver den arbetsbelastning som ökad frånvaro medför (vissa skolor har haft halva personalgruppen frånvarande). Rektorerna har hanterat allt från en allmän oro till föräldrar som vägrar låta sina barn gå till skolan, och föräldrar som måste ha barnen i skolan trots att de inte vill.

De svenska rektorerna menar att de har behövt utveckla en förmåga att leda och leva i konstant osäkerhet till den grad att de ger uttryck för att osäkerhet, snabba omställningar och instabilitet har blivit till det nya normaltillstånd som man märkligt nog har anpassat sig till.

Även svenska rektorer ger uttryck för att pandemin har aktualiserat problem kring rättvis och likvärdig utbildning. De förväntar sig ökade skillnader i resultat mellan elevgrupper och att de som löper störst risk att exkluderas i skolan också kommer att göra det.

Men de ser också tecken på en ny sorts exkludering i skolan som visar sig i två växande klyftor. Mellan de elever som behöver skolans ordinarie stödstruktur för att studera och de som klarar studier på egen hand, och mellan de elever som kan studera via online-lösningar och de som av olika skäl inte har tillgång till sådana.

Forskarna rapporterar att pandemin har krävt en betydligt högre dos av ledarskap än vad som var fallet innan pandemin, och att detta aktualiserar behov av tillit mellan skolledare, lärare, elever och föräldrar när det gäller styrning, ledning och vardagligt arbete.

Pandemins avtryck i skolledares yrkesutövning och utbildning

Flera forskare försöker också förutspå vilka avtryck pandemin kommer att göra i skolledares yrkesutövning och utbildning. En del menar att förändringar knutna till digital arbetsmiljö, undervisning och kompetens kommer att sätta spår. Andra menar att moraliska aspekter och värdebaserat ledarskap kommer att öka i betydelse i ljuset av att skolans många vitala funktioner och roller i närsamhället har aktualiserats, samtidigt som brister i rättvisa och likvärdighet har accentuerats.

Ett flertal forskare argumenterar för att mer kollaborativa arbetsformer kommer att utvecklas i våra skolor och att allt fler personer kommer att involveras i skolornas ledningsfunktioner och fördelade ledarskap.

Alma Harris och Michelle Jones är två forskare som argumenterat för att pandemin reser frågor om skolledares professionella kunnande och utbildning. De menar att det finns skäl att betona skolledarskapets kontextberoende och kontextkänslighet i relation till skolornas plats, närsamhälle och målgrupper, och att erkänna skolors samverkan med och beroende av närsamhället. De menar också att skolledares hälsa och förmåga att ta hand om sig själva ökar i betydelse, men också områden som distribuerat ledarskap, krishantering och förändringsledning.

Vad ledarskap under pandemin till slut gör för avtryck kan vi endast sia om. Vi vet dock att rektorer och andra skolledare har stor betydelse för skolornas förmåga till omställningar och alla elevers rätt till utbildning efter sina förutsättningar under den pandemi som svenska skolledare redan har börjat se som ett nytt normaltillstånd.

Text: Niclas Rönnström

Källor:

Ahlström, B., Leo, U., Norqvist, L. och Poromaa Isling, P. (2020) School Leadership as (Un)usual. Insights From Principals in Sweden. I International Studies in Educational Administration, 48:2, 35-41

International Studies in Educational Administration, Vol. 49, No. 1, 2021.

International Studies in Educational Administration, Vol. 48, No. 1-3, 2020.

Harris, A och Jones, M. (2020) Covid 19 – school leadership in disruptive times. In School Leadership and Management, 40:4, 243-247.

Publicerad 22 december 2021.