Skrivehjulet underlättar både textbedömning och elevsamtal

Skrivehjulet är en norsk skrivpedagogisk modell för lärare som vill arbeta formativt med elevtexter. Två norska forskare har följt en grupp lärare som använder Skrivehjulet, och kan nu se en tydlig förändring.

I början stannade lärarnas textsamtal med eleverna ofta vid detaljer. Men nu när lärarna börjat bli varma i kläderna växlar de lättare mellan detaljer och helhet – något som gynnar både samtalet med eleverna och bedömningen av texternas kvalitet.

Med stöd av den skrivpedagogiska modellen Skrivehjulet och en uppsättning kriterier – s.k. förväntningsnormer – får lärarna hjälp att både bedöma elevtexternas kvaliteter och samtala om texterna med eleverna. Kriterierna påminner om de svenska kunskapskraven, och visar vilka kvaliteter en text ska ha för att nå upp till en viss nivå för ett visst skolår.

Lättare att både bedöma och prata om texterna

Skrivehjulet tar fasta på skrivande som handling och som skrivpedagogisk, teoretisk helhet. Den utvecklade kriterieuppställningen fokuserar däremot på delaspekter av texter, närmare bestämt på aspekterna kommunikation, ämnesinnehåll, struktur, ordval, meningsbyggnad och stil, stavning och ordbildning samt interpunktion. I början använde lärarna kvalitetskriterierna som en ledstång för textsamtalen med eleverna. Lärarna hade svårt för att släppa taget om kriterierna, och kommenterade mest textens ytliga nivåer.

Men när lärarna hade arbetat med metoden ett tag förändrades deras sätt att prata om texter. Lärarna hade utvecklat sin förmåga att kombinera de olika kriterierna, och fick en mer flexibel syn på vad en text är. Samtalen hade gått från att i början ha varit ganska statiskt bundna till kriterierna i sig, till att bli friare och ge uttryck för en mer flexibel helhetssyn, som också stod i relation till elevernas skrivprocess.

Förbättrad textkompetens och kommunikationsförmåga

Skrivehjulet är en del av ett större forskningsprojekt – Normprojektet – vars syfte är att utveckla lärarnas egen textkompetens. Projektet har både handlat om att förändra undervisningen om texter och om att träna upp lärarnas förmåga att identifiera och kvalitetsbedöma olika delar av elevernas texter utifrån Skrivehjulet respektive förväntningsnormerna.

Lärarna har också uppmuntrats att prata om kriterierna med hjälp av ett språkvetenskapligt fackspråk, för bland annat grammatik och struktur. Utgångspunkten har varit att lärarna behöver en stark textkompetens för att de ska kunna undervisa och bedöma texter både konsekvent och ändamålsenligt.

Textkompetensen kan förbättra undervisningen

Lärares användning av kriterieuppställningar av olika slag, t.ex. bedömningsmatriser baserade på kunskapskrav, har fått en del kritik i Sverige under senare år. Kritikerna har varnat för att bland annat matriser bidrar till att utveckla en slags ”baklängespedagogik”. För om lärarna sätter kunskapskraven i första rummet när de planerar och genomför undervisningen, riskerar undervisningen att bli både fragmentiserad och statisk.

Samtidigt finns det många som menar att matriser är effektiva redskap för lärande. Anhängarna finns till exempel bland forskare och lärare som arbetar inom det som går under samlingsbeteckningen bedömning för lärande (BFL).

De norska forskarna visar nu på en diplomatisk väg förbi den polariserade debatten i Sverige. Med de norska resultaten i ryggen kan kriterier och matriser istället betraktas som ett steg på väg mot en mer komplex form av kunnande. När detaljerna smälter samman kan de växa till helheter som gynnar både lärare och elever.

Även eleverna kan ju ha nytta av matriser och ett gemensamt fackspråk när de lär sig att reflektera över sina egna texter. Paradoxalt nog ger de norska forskarna således stöd för att säga att matriser ska avskaffas. Men samtidigt visar deras resultat att det verkar bättre att tänka att man avskaffar dem först när de använts som ett redskap till hjälp för att utveckla ett mer flexibelt helhetstänkande.

Vilka är forskarna?

Forskarna Synnøve Matre och Randi Solheim har studerat hur lärare bedömer och samtalar om elevtexter, och vilket stöd de haft av såväl Skrivehjulet som kriterierna för textkvalitet. Forskarna försöker få syn på hur det fackspråk som lärarna håller på att lära sig ser ut och hur de använder det när de hänvisar till elevtexterna. Dessutom ger de en bild av hur lärarna samarbetar och samspelar med eleverna under textsamtalet.

Forskarna följde tre lärargrupper vid två olika tillfällen. Den första materialinsamlingen skedde ungefär i mitten av projektet och den andra i slutet. När det andra samtalet inföll hade lärarna fått riktad ”träning” i att hantera projektets fackspråk och övat på det i totalt ett och ett halvt års tid.

Inspiration från sociologi och lingvistik

Forskarna har utgått från bland andra Basil Bernsteins och Per Linells teorier och forskning om kunskap och interaktion. Båda menar att interaktion och kunskapsöverföring är en form av förhandling om betydelser, snarare än ren överföring. Att samtala innebär enligt dem en dubbel rekontextualisering. Det innebär att vi först väljer ord för något vi förstått, och sedan använder det ordet för att få en annan människa att förstå samma sak. Först då händer det som vi till vardags kallar för att vi har förstått varandra.

I lärarnas samtal vill forskarna få syn på den här dubbla rekontextualiseringen, när lärarna förhandlar om sitt eget språk och elevernas, för det är förstås viktigt att försöka få syn på vilka betydelser var och en läser in i ett begrepp, och hur de betydelserna förhandlas fram/om. Förhoppningsvis leder projektet till att lärarna på sikt också kommer överens med sina elever om vad begreppen betyder, dvs. till att även eleverna utvecklar ett effektivt metaspråk om texter.

Text: Mikael Nordenfors

Källor:

Opening dialogic spaces. Länk till annan webbplats.

Carlgren, Ingrid (2015). Tänk om… (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola). Skola och samhälle.

Carlgren, Ingrid (2016) Undervisning och läroplanernas janusansikte. Skola och samhälle.

SOU 2017:35. Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. Slutbetänkande av 2015 års skolkommission. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Wolters Kluwer.