Slöjd möjliggör förstärkt fokus på hållbar utveckling

Ett uttalat didaktiskt fokus på hållbar utveckling i slöjdundervisningen kan tydligare legitimera slöjdämnets plats i skolan. Det hävdar fem forskare i ett specialnummer av tidskriften Nordic Studies in Education. Slöjdämnet kan direkt relateras till FNs mål för hållbar utveckling.

Slöjdämnets plats i svenska skolan har i flera år varit föremål för debatt. Senast hösten 2019 ifrågasattes slöjdämnets utrymme i grundskolan på Dagens Nyheters ledar- och kultursidor. I ett specialnummer av tidskriften Nordic Studies in Education hävdar fem slöjdforskare från Sverige, Norge, Danmark och Finland att slöjd som skolämne aktualiseras i det planetära nödläge som vi befinner oss i.

Slöjden kan nämligen relateras till flera olika dimensioner av hållbar utveckling. Temanumrets fyra artiklar bygger bland annat på analys av styrdokument, slöjdartefakter och slöjdundervisning. Ett syfte med artiklarna i temanumret är att hjälpa lärare att undervisa slöjd på ett sätt som gör att eleverna utvecklar kunskaper för ett hållbart agerande.

Fokus på lärandet i slöjd saknas

Kunskap om material och tillverkning av fysiska föremål tillhör de allra äldsta kunskapsformerna. Förr kom barn oftast i kontakt med slöjd som en väg in i yrkeslivet och som ett sätt att vara mer självförsörjande. Nu är fokus mer på utforskande av material och självuttryck.

Enligt Marléne Johansson, författare till en av artiklarna, överskuggat fokus på vilket lärande som är möjligt i slöjd. Eleverna får frågan vad har du gjort på slöjden? snarare än vad har du lärt dig på slöjden? Johansson hävdar att det dessutom har rått brist på forskning om vilka kunskaper elever utvecklar i och genom slöjd. Enligt henne har detta missgynnat slöjdämnets status i skolan och samhället.

Slöjd kan öka förståelse av konsumtion och återanvändning

Artiklarna i Nordic Studies in Education framhåller speciellt materialval, resurshushållning, kvalité, problemlösning, produktvård och reparation när de beskriver slöjdkunskap som relaterar till hållbar utveckling. Johansson menar att som konsument finns det en viktig kunskap i att själv ha tillverkat föremål i bedömningen av andra föremål.

Slöjd kan användas för att förstå relationen mellan mänskligt och icke-mänskligt och att reflektera över etiska frågor kopplade till konsumtion och resurser. Ann-Christin Furu ser i sin analys av en finsk förskolas slöjd-instagramkonto i en av artiklarna ett stort fokus på återbruk.

Återbruket sker till exempel genom att använda materialrester från förra året eller att föräldrar kan ta med kartonger, trä och liknande som kan användas i slöjden. Slöjdkunskaper kan på så sätt bidra till en social hållbarhet i form av en mer jämn fördelning av resurser – vissa delar av världen behöver dra ner sin konsumtion för att skapa möjligheter för andra delar av världen att fylla sina grundbehov.

Flera av forskarna hävdar att ett fokus på slöjdprocessen snarare än på slöjdprodukten bidrar till kunskap som till exempel att hitta lösningar på problem, utveckla omdöme, uppfatta helhet i processen och se sammanhang. Problemlösning kan ses som viktigt till exempel i övergången till ett samhälle utan fossila bränslen.

Slöjd kan knyta samman kulturtraditioner med dagens samhällssituation

Alla artiklarna i temanumret använder en sociokulturell syn på lärande där lärandet sker i samspel med andra. Slöjdkunskaper formas så – kunskaper från tidigare generationer utvecklas och återskapas i nya sammanhang. Slöjd erbjuder därför ett utrymme att koppla samman frågor om kultur och identitet med hållbarhet.

Furu skriver i sin artikel att slöjden kan ge utrymme för olika berättelser om hur det är att vara ung i en tid som präglas av ett planetärt nödläge. Slöjd ger barn möjlighet att förstå sig själva i relation till sin kulturella omgivning, identitet och tillhörighet och att kommunicera ut sin förståelse av världen och sig själva i och genom slöjdarbetet.

Att använda traditionella hantverksmetoder för att uttrycka sin identitet och världsuppfattning bidrar till ett hållbart samhälle genom att bevara kulturella traditioner och värden som står i harmoni med naturen. Slöjdarbete som en form av terapi, självuttryck och antistress knyts i artiklarna till FNs hållbarhetsmål om främjande av hälsa och välbefinnande.

Läraren behöver lyfta hållbarhetsaspekterna

Tidigare mötte barn och unga oftare slöjdarbete i vardagen, nu möter de det främst inom skolans ramar. Därför är det just i skolans undervisning som det finns möjlighet att använda slöjden som en resurs för lärande i hållbar utveckling.

Enligt läroplanerna ingår det i slöjdundervisningen att reflektera över både materiella och immateriella aspekter, men länken mellan slöjdkunskap och hållbar utveckling behöver läraren göra, annars kan kopplingen förbli underförstådd. Läraren måste enligt artikelförfattarna didaktiskt lyfta hållbarhetsaspekterna i slöjd. Det är viktigt att lyfta fram att slöjd ger ett kunskapsbidrag som inte bara relaterar till yrkesverksamheter som snickeri och sömnad.

Forskarna menar att även om läroplanerna förmedlar en vision om hållbar utveckling så erbjuder de inte mycket konkret stöd när det gäller metoder eller innehåll. Det gör att slöjdläraren har en viktig uppgift. Om inte lärarna är tydliga med syftet och processen så blir inte kopplingen till hållbar utveckling synlig.

Läraren har en didaktisk uppgift att hålla en balans mellan att släppa elevernas kreativa processer fria och att styra och stötta processerna i riktning mot hållbarhet. Därför är det viktigt med välutbildade lärare som har kunskap om hållbarhetsfrågor och didaktiskt kan implementera styrdokumentens visioner. Forskarna menar att hållbarhetsfrågor därför bör ha en självklar plats i slöjdlärarutbildningen.

Slöjdämnets roll kan utvecklas

I Skolverkets senaste utvärdering av slöjdämnet svarar elever och lärare att hållbarhetsperspektiv inte förekommer speciellt mycket i undervisningen. Artiklarna i Nordic Studies in Education visar möjligheter att utforska och reflektera över våra relationer med material och resurser i och genom slöjd. Slöjdundervisningen kan förbereda elever för att möta de utmaningar som planetärt nödläge innebär, bland annat genom de kunskaper för ett hållbart agerande som ämnet kan erbjuda.

Det blir ett argument i debatten om slöjdämnets legitimitet i skolan. Genom att tydligt knyta slöjdundervisningen till hållbar utveckling menar forskarna att lärare också har potential att förändra elevers uppfattning om att slöjd är ett roligt men inte så viktigt ämne i skolan, en uppfattning som kommit fram i Skolverkets nationella utvärderingar av slöjdämnet.

Text: Katarina Blennow

Källor:

Sammanfattningar av artiklarna i Nordic Studies in Education Länk till annan webbplats.

Avhandling om hållbar utveckling och slöjd Länk till annan webbplats.

Slöjd i grundskolan, Skolverkets senaste utvärdering av slöjdämnet Länk till annan webbplats.