Språkliga val i det offentliga rummet synliggör maktbalans
Vad säger de språk och uttryck som vi omges av på skyltar, affischer och namn i det offentliga rummet oss om gränser och maktförhållanden mellan språk? Det och mycket annat undersöks i en rad aktuella studier om lingvistiska landskap.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Studier av lingvistiska landskap är ett forskningsområde som har ökat i popularitet de senaste åren. Inom området undersöks bland annat vilka språk och språkliga uttryck som synliggörs i det offentliga rummet; till exempel genom reklam och marknadsföring, i orts-, gatu- och byggnadsnamn, på butiker, skyltar, affischer, graffiti och skrivna lappar.
En viktig utgångspunkt är att offentlighetens lingvistiska landskap speglar de värderingar och attityder som finns till olika språk i samhället och även bidrar till hur vi uppfattar gränsdragningar 0mellan språk och hur språken förhåller sig till varandra. I studierna uppmärksammas inte enbart vilka språk som används utan även hur de språkliga uttryckens placering, typsnitt, storlek, färg och material bidrar till vår läsning, tolkning och förståelse. Studierna begränsas inte heller till det som syns, utan även det som inte synliggörs eller det som suddas ut och tas bort. En viktig del är också hur det lingvistiska landskapet förändras över tid och hur dessa förändringar speglar pågående samhällsförändringar.
Kampen om vägnamn i Älvdalen
Forskaren David Karlander har i en artikel om älvdalska analyserat de stridigheter som uppstod i samband med namngivningen av cirka 200 vägar i Älvdalen under tidigt 2000-tal. Inför namngivningen inbjöd kommunen invånarna att inkomma med namnförslag, vilket ledde till en oväntat livlig debatt. Bland annat rådde oenighet om språkvalet; borde vägnamnen och skyltarna vara på svenska, älvdalska eller på både svenska och älvdalska? Och vilken borde i så fall ordningen vara mellan språken?
Karlander belyser hur debatten aktualiserade frågor om vilka symboliska värden som sammankopplas med valet av älvdalska eller svenska. Förespråkare för älvdalskans bevarande betonade vikten av älvdalska namn och deras synlighet på skyltarna, med tanke på deras historiska och lokala förankring i området. Vissa kommunföreträdare förordade istället svenska vägnamn med motiveringen att namnen måste förstås av alla som rör sig genom bygden.
Kommunen beslutade att officiellt namnge vägarna med enbart svenska namn. Efter många års protester gick de dock med på att uppföra tvåspråkiga vägskyltar, där de svenska namnen föregår de älvdalska. I officiella register förekommer fortfarande enbart de svenska namnen. I artikeln belyser Karlander hur vägnamnen, vägskyltarna och de olika parternas uttalanden om dem exemplifierar olika förhållningssätt till älvdalska och svenska och olika syn på maktförhållandena mellan språken.
Skolors lingvistiska landskap
I en artikel i tidskriften Linguistics and Communication redogör forskaren Durk Gorter för en rad internationella studier som visar på lingvistiska landskapsstudiers relevans i skolmiljö. Bland annat ges exempel på undersökningar som har tittat på hur och vilka språk som används på affischer, bilder, skyltar, elevarbeten och tavlor i skolors entréhallar, korridorer och klassrum.
Studierna bidrar till att synliggöra vilka språk som ges utrymme i en viss skolmiljö och vilken balans som råder mellan de olika språken. Dessutom ställs frågor om vilka som får bidra till att forma skolans lingvistiska landskap. Vem får sätta upp vilken typ av information och var på skolan får de göra det? Hur skiljer sig de språkliga val som synliggörs på affischer som informerar om skolans förhållningsregler från de språkliga val som eleverna gör i de arbeten som sätts upp i klassrummet?
Gorter betonar att dessa studier är viktiga eftersom det lingvistiska landskapet bidrar till att forma lärares och elevers syn på och förhållningssätt till språk. Några av studierna ger exempel på hur man kan använda analyser av lingvistiska landskap i undervisningen, som ett redskap för att diskutera flerspråkighet och balansen mellan olika språk i samhället.
Politiska budskap i skolans korridorer
Doktoranden Henning Årman från Stockholms universitet har nyligen publicerat en artikel i tidskriften Language & Communication, i vilken han kombinerar analyser av det lingvistiska landskapet på en gymnasieskola i Stockholms innerstad med analyser av samtal mellan elever på samma skola. Enligt Årman fanns det på skolan en stark politisk medvenhet bland eleverna. Det syntes inte minst i skolans lingvistiska landskap.
I skolans entréhall hade eleverna till exempel hängt upp egentillverkade engelskspråkiga affischer som informerade om och avrådde andra elever från att tillämpa så kallad ”kulturell appropriering”, det vill säga att anamma något som är kännetecknande för en ”kulturell grupp” som de inte själva tillhör. Eleverna hade till exempel hängt upp en affisch som uppmanade andra elever att inte bära ”bindi” (den typ av ansiktsutsmyckning i pannan som vissa hinduiska kvinnor bär) annat än om de själva kommer från Syd- eller Sydostasien eller tillhör en religion inom vilken bindin är en traditionell utsmyckning.
Årman exemplifierar också hur eleverna samtalade om en ”språklig appropriering”. I samtal elever emellan diskuterade och fördömde de att andra elever ibland använder språkliga drag från så kallad ”förortssvenska” trots att de inte själva kommer från förorten. Både visuellt och genom elevernas samtal formulerades således tydliga normer på skolan för vilka elever som fick se ut, bete sig och prata på vilket sätt. Enligt Årman bidrog elevernas övervakning av varandras kroppsliga och språkliga uttryck till att förstärka gränsdragningen mellan olika elevgrupper och skillnaderna mellan ”vi” och ”dom”, trots att det inte var deras intention.
Text: Natalia Ganuza
Källor:
Ainguistic landscapes and trend in the study of schoolscapes.
Länk till annan webbplats.
Att läsa språkliga landskap. Länk till annan webbplats.
Roads to regimentation. Länk till annan webbplats.
Backjumps: writing, watching, erasing train graffiti. Länk till annan webbplats.