Stöttande skrivpedagogik med IKT-stöd ger bättre prestationer

Stöttande skrivpedagogik i kombination med IKT som stödjande verktyg ger positiva effekter på elevers skriftspråksutveckling. Det visar Åke Grönlund och Annika Agélii Genlotts två studier från 2013 respektive 2016.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Resultaten bekräftar de båda forskarnas hypoteser om vad som kan antas vara effektiv undervisning för att elever ska utveckla sina förmågor avseende literacy och matematik.

Studien som står i fokus i den här artikeln (2016 års studie) tar sin utgångspunkt i samhällets generellt sett ökade krav på literacy-kompetens. (Och, får man säga – ”numeracy”.) Sådana kompetenser definieras dels nationellt, t.ex. i våra läroplaner, dels internationellt t.ex. i OECD:s målbild för individuell och kollektiv medborgarkompetens (se DeSeCo, definition of selected competencies, OECD 2016), och i EU:s åtta s.k. nyckelkompetenser. Kompetenserna är i sådana uppställningar komplexa till sin natur men omfattar urskiljningsbara delar som specifikt handlar om språket som redskap för framgångsrik interaktion och meningsskapande.

I samarbete med verksamma lärare implementerar forskarna för det första formativ feedback mellan lärare och elev (Hattie & Timperley 2007 samt Vygotskij). För det andra görs detta via olika inslag av IKT. Allt som allt inordnas detta i en metod som kallas WTL – write to learn (s. 71f.). Metoden, menar man, har designats för att användningen av IKT ska underlätta skrivandet och förbättra återkoppling och formativ bedömning (s. 69).

Material och metod

Studien baseras på 502 elevers nationella prov efter årskurs 3. Genom att undersöka och jämföra resultat inom elevgruppen vill man se om det blir några skillnader mellan elever som före provet haft en viss sorts undervisning och sådana som inte haft det. Man har därför även kontrollgrupper, dvs. grupper som inte fått samma undervisning som experimentgruppen.

I det här fallet handlade det om att en första grupp fick både IKT- och WTL-baserad undervisning, medan en andra grupp fick endast IKT som hjälpmedel i undervisningen – s.k. ITU: Individual Technology Use. Slutligen fick en tredje grupp vad man kallar för ”traditionell” undervisning, vilket innebär att de fick undervisning utan IKT men med WTL (s. 73).

Eftersom de nationella proven används får man säga att studien är kvasiexperimentell. Urvalet är inte fullt ut nationellt representativt, om än relativt omfattande.

Åtta hypoteser om effekter

Inriktningen av 2016 års studie hämtas alltså från en tidigare studie (2013) där vissa positiva effekter kunde uppmätas mellan experiment- och kontrollgrupp. Dessa resultat och nya funderingar ledde forskarna till att ställa upp 6 olika hypoteser inför den nya studien (nedan fritt översatta från engelska):

  1. WTL leder till bättre elevprestation i literacy i jämförelse med (vad man i studien kallar för) den traditionella metoden.
  2. WTL leder till bättre elevprestation i literacy i jämförelse med ITU-metoden.
  3. 3. WTL leder till bättre elevprestation i matematik i jämförelse med den traditionella metoden.
  4. WTL leder till bättre elevprestation i matematik i jämförelse med ITU-metoden.
  5. WTL leder till bättre elevprestation hos elever med begränsad prestation (”low performers”) i jämförelse med den traditionella metoden.
  6. WTL leder till bättre elevprestation hos elever med begränsad prestation i jämförelse med ITU-metoden.

Ytterligare två hypoteser ställs sedan upp i relation till hur pojkar respektive flickor brukar prestera (d.v.s. utgångspunkten att pojkar presterar generellt sett sämre än jämnåriga flickor):

  1. WTL leder till minskad klyfta mellan hur pojkar respektive flickor presterar i jämförelse med den traditionella metoden.
  2. WTL leder till minskad klyfta mellan hur pojkar respektive flickor presterar i jämförelse med ITU-metoden.

Resultaten för 2016 års studie

Resultaten i studien ger vid handen att de åtta hypoteserna stämmer. Genom att WTL-metoden används, ökar således sannolikheten för:

  1. Fler elever tar sig genom det nationella provet med godkänt resultat.
  2. Klyftan i prestationer mellan pojkar och flickor minskar.

Ett resultat på metanivå förhåller sig till vad man menar är ”underpresterande” elever, t.ex. med anledning av att de är kortare komna i sin finmotoriska utveckling som krävs vid skrivande med papper och penna. Forskarna menar att i och med den metod som använts fick dessa elever en mer tilltalande (digital) arena för utbyte av tankar och feedback – en arena som gav dem samma möjligheter som sina jämnåriga att utbyta tankar i.

Det gav i sin tur dem möjligheten att bli (mer) aktiva deltagare i undervisningspraktiken, något som studien lyfter fram som en av de generellt sett viktigaste faktorerna för lärande. Det är kort sagt viktigt att känna sig som en i (det lärande) gänget. Forskarna funderar på om detta till och med kan ha påverkat eleverna positivt såtillvida att de, efter den här sortens undervisning/intervention, också blivit benägna att både läsa och skriva mer. Funderingen kringgärdas dock av reservationer och innebär således att slutsatsen inte riktigt går att säkerställa utan mer forskning.

Bara IKT räcker inte

Forskarna är slutligen noga med att betona att enbart ett införande av IKT, dvs. en reform som inte kombineras med en samtidig pedagogisk systematisk tanke, inte räcker (s. 78). Däremot ger användningen av en specifik metod, här WTL – en starkt stöttande skrivpedagogik i formativt syfte – i kombination med införandet/användandet av ett informationsteknologiskt redskap (t.ex. webbaserade plattformar för diskussion och/eller respons via dator eller surfplatta) positiva effekter.

Att detta är en utmaning för svensk skola menar man stämmer på både organisatorisk och individuell nivå; utvecklingen av metoder för en ny undervisningsstruktur tar tid och kraft, och lärare sägs överlag inte vara fullt ut positivt inställda till IKT. (Endast en tredjedel säger sig vara detta när det undersökts (s. 78).)

Studien visar då möjligen något generellt, dvs. utöver sitt eget resultat, nämligen att enskilda (framgångs)faktorer – ”effektvariabler” – kanske inte alltid är effektiva just som ensamma faktorer, utan blir positivt verksamma först i kombination med andra – en slutsats som för övrigt även John Hattie fått anledning att förtydliga när hans topplistor (och bottenlistor) över effekter använts på ett alltför begränsat vis.

Text: Mikael Nordenfors

Källor:

Genlott, Annika Agélii & Åke Grönlund (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers & Education 67. S. 98–104.

Genlott, Annika Agélii & Åke Grönlund (2016). Closing the gaps – Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration. Computers & Education 99. S. 68–80.

Hattie, John & Helen Timperley (2007). The Power of Feedback. I: Review of Educational Research, Del 77, nr 1. S. 81–112.

OECD:s målbild för individuell och kollektiv medborgarkompetens. Länk till annan webbplats.

Publicerad 27 mars 2017.  Senast uppdaterad 12 oktober 2020.