Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter

Om en elev riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter är en ”vänta och se-attityd” kontraproduktiv och ett tecken på att samspelet mellan elev och skolundervisning inte fungerar tillfredsställande. I stället bör skolan tidigt kartlägga om det finns risk för att läs- och skrivsvårigheter utvecklas.

Kartläggningen ska sedan ligga till grund för implementering av en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Detta kräver lärare som har goda kunskaper om läs- och skrivutveckling och specialpedagogik.

I avhandlingen ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande” studerar Catharina Tjernberg skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5. Tjernberg disputerade 2013 vid Stockholms universitet och arbetar idag som lektor i läs- och skrivutveckling i Enköpings kommun. Det centrala forskningsproblemet är förståelsen av språkutvecklande arbete med elever som riskerar att få svårigheter i sin läs- och skrivutveckling samt de kompetenser som krävs för att bedriva sådan undervisning.

I studien kommer sex lärare, två speciallärare, två rektorer, en logoped och en dramapedagog till tals. Dessutom genomförde Tjernberg klassrumsobservationer under perioden 2008-2012 och analyserade relevanta dokument, såsom skolans verksamhetsplan och protokoll från arbetslagets möten.

Stimulerande lärandemiljö minskar risker

Flera av de elever som omnämns i avhandlingen har fått diagnosen dyslexi. Dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet som kan spåras i både genetiskt och socialt arv, poängterar Tjernberg. Men oavsett vad som ger upphov till svårigheterna så fordrar utveckling av läs- och skrivförmåga en högkvalitativ undervisning med stimulerande sociokulturell lärandemiljö.

Ett viktigt område i sammanhanget förefaller vara lärarens yrkesskicklighet. Forskningen som Tjernberg hänvisar till visar att framgångsrik läs- och skrivpedagogik kräver ett tydligt ledarskap, många olika läs- och skrivaktiviteter, hög förväntan på eleverna, samt att elevernas framsteg i läs- och skrivutvecklingen noga övervakas. I den studerade skolan är samverkan med föräldrar också en viktig del i arbetet med läs- och skrivutveckling, menar Tjernberg. Föräldrar är en viktig tillgång i arbetet med att upprätthålla en positiv lärandemiljö menar intervjupersonerna.

Vänta och se-attityd tyder på okunskap hos lärarna

Det är också viktigt att lärarna tar itu med potentiella problemen i ett tidigt skede. Tjernberg och flera andra forskare understryker vikten av tidiga och förebyggande insatser och varnar för en vänta och se-attityd. En sådan attityd är ganska vanlig, enligt tidigare forskning och kan vara ett tecken på okunskap hos lärarna om läs- och skrivprocesser och hur barns språk utvecklas. Det mest effektiva är att göra insatser tidigt i läsinlärningsfasen. En passiv inställning till potentiella läs- och skrivproblem kan leda till flera negativa konsekvenser, inte minst för elevers motivation och självförtroende.

För att underlätta tidiga insatser och ge ett högkvalitativt stöd till både lärarna och eleverna har man på den studerade skolan anställt två specialpedagoger och en logoped. Dessa personer är med sina specialkompetenser ett viktigt stöd i tidig kartläggning och noggrann övervakning av elevers läsutveckling, något som kan minska risken för misslyckande i läsinlärningen.

Fordrar kompetenta lärare

Avhandlingens kanske viktigaste slutsats är att lärarnas teoretiska kunskaper måste genomsyra deras praktiska agerande och att de har teorigrundade handlingsstrategier för hur de ska gå till väga i läs- och skrivutvecklande undervisning. Lärarens kunskap och kompetens är den enskilt viktigaste faktorn skolan förfogar över för att främja utveckling och lärande, förebygga misslyckanden, och minska andelen elever som lämnar skolan utan att ha nått målen, poängterar Tjernberg.

En viktig förutsättning för att skapa en lärandemiljö där framgångsrik träning och läs- och skriftspråksutveckling sker är att skolledningen driver fram och skapar förutsättningar för kollegial, långsiktig, kontinuerlig och inte minst kontextbunden kompetensutveckling hos lärarna. Enligt de intervjuade personerna har nämligen enskilda och kortsiktiga fortbildningsinsatser inte gett någon större effekt på lärarnas kompetensutveckling.

Kollegialt samarbete en framgångsfaktor

Tjernberg slutsats är att det är viktigt med kontinuerlig kompetensutveckling som sker ur ett inifrånperspektiv. Några lärare på den studerade skolan upplever att många administrativa uppgifter är ett hinder för kontinuerlig kompetensutveckling. Tiden för reflektion och erfarenhetsutbyte begränsas.

Intervjupersonerna menar att en orsak till skolans framgångsrika läs- och skrivinsatser är det kollegiala samarbetet, där lärarna delar med sig av sina erfarenheter, uppmärksammar viktiga didaktiska frågor och är med i varandras klassrum. Lärarna i studien menar att olika kompetenser stimulerar till kreativa samtal och utmanar tänkande i nya banor. Därför är det en fördel att det på skolan finns tillgång till personer med specialkompetens inom läs- och skrivområdet, eftersom de kan bidra till en djupare förståelse av problematiken.

Skolor behöver lässpecialister

Skolan behöver personal som kan vara ett stöd i tidig kartläggning, diagnostisering och förebyggande insatser och som kan hjälpa enskilda lärare och arbetslag när det gäller specialpedagogiska frågor och undervisning, konstaterar Tjernberg.

Viktiga faktorer för en framgångsrik läs- och skrivpedagogik är: samverkan mellan lärare, specialpedagoger, logopeder och annan skolpersonal, samtal om och reflektioner över sin praktik och tillgång till någon med fördjupade kunskaper inom området. För att säkerställa detta behöver skolledningen skapa schemamässiga och andra förutsättningar för samarbete. Skolledningen behöver även ha uttalade mål, beskrivningar och visioner för skolans utvecklingsarbete och samarbetsprocesser.

Text: Vanja Lozic

Källa:

Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Avhandlingen Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Länk till annan webbplats.