Tillitsbaserad styrning och ledning utvecklar undervisningen

Forskning om tillitsbaserad styrning och ledning i skola har särskilt intresserat sig för skolledares roll i att bygga ett tillitsfullt klimat som värnar lärarnas friutrymme och professionalism. Forskningsresultat tyder på att skolledarens tillit till sin personals kompetens stärker lärares självkänsla samtidigt som det gynnar det kollegiala lärandet.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Tillitsbaserad styrning och ledning i offentlig verksamhet har fått en skjuts av både Tillitsdelegationens Länk till annan webbplats. arbete och en sedan länge pågående diskussion om målstyrningens avigsidor Länk till annan webbplats.. Även om det saknas en entydig definition av tillitsbaserad styrning och ledning råder det samstämmighet om att denna styr- och ledningsmodell ställer nya krav på hur verksamheter internt organiseras, kontrolleras och utvärderas – men att det framför allt handlar om en ny syn på organisationers ledarskap, relationer och kultur.

Tillitsdelegationen, en offentlig utredning med syfte att lämna förslag på hur styrning av offentliga verksamheter och professioner kan bli mer tillitsbaserad, kan sägas ha förekommit kritik genom att poängtera att tilliten till verksamheter och professioner alltid är villkorad. Det finns många sammanhang och situationer där tillit inte är lämplig, utan där styrande regler och kontroll är nödvändiga, inte minst för att garantera medborgarens rättssäkerhet.

Delegationen lanserade bland annat sju vägledande principer för tillitsbaserad styrning och ledning, och enligt Bringselius har särskilt dessa fyra principer bäring på skolors ledarskap relationer och kultur:

  • Tillit: sträva efter att som utgångspunkt välja att lita på dem du samarbetar med och ha positiva förväntningar.
  • Handlingsutrymme: delegera befogenheter och mandat, välkomna medbestämmande.
  • Kunskap: premiera kunskapsutveckling, ständigt lärande och en praktik baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet.
  • Öppenhet: sträva efter öppenhet genom att dela information, välkomna oliktänkande och respektera kritik.

Skolledarens tillit till lärare är avgörande

I en omfattande översiktsartikel, byggd på sammanlagt 183 vetenskapliga studier relaterade till tillit i skola, lyfter Niedlich med flera (2021) fram forskningsresultat som indirekt knyter an till de fyra principerna från Tillitsdelegationen. Niedlich betonar bland annat dessa resultat från forskningen:

  • skolledarens avgörande roll i att skapa och underhålla en tillitsbaserad styrning och ledning
  • att skolledarens tillit till sin personal är positivt korrelerat med lärares självkänsla
  • att ett distribuerat ledarskap, där medarbetare delar på ansvaret för att nå skolans mål (som då dessutom kan nås på innovativa sätt), främjar tillit
  • att öppenhet är ett sätt att minska konkurrens och stärka samarbete och medarbetares motivation
  • betydelsen av tillitsfulla och professionella dialoger i nätverk inom och mellan skolor.

Rektors tillit till lärare skapar tillit mellan lärare

I en fallstudie av skolutveckling genom kollektivt lärande, visar Jederlund (2019) att när det finns ett ömsesidigt förtroende mellan rektor och lärare är förutsättningarna särskilt goda för framgångsrik skolutveckling. Det finns då även goda möjligheter för det som Jederlund kallar processtillit: att deltagande lärare känner tillit i relation till insatsens syfte, innehåll och organisering, liksom förtroende för ledningens kompetens och avsikter med insatsen.

Processtilliten, som skolledaren har ett stort ansvar för att skapa och underhålla, skapar i sin tur ett gott klimat för kollegial tillit. I sin studie beskriver Jäderlund kollegial tillit som ”tillitsfulla interpersonella relationer och professionellt förtroende lärarna emellan”. Studien visar att skolledares tillit till lärarna, tillsammans med lärarnas tillit till ledningen, processen och till varandra, leder till ett synliggörande av lärares praktik och ett fördjupat kollektivt lärande.

Tillit är bärande i lärande organisationer

Under 2017 genomfördes en stor amerikansk enkätstudie av Louis och Murphy, med över hundra deltagande skolor, som fokuserade på skolledares tillit till sin personals professionella kapacitet. Studien sökte bland annat svar på en snarlik fråga: om rektors tillit till lärarna berättade något om huruvida skolan kunde betraktas som en genuint lärande organisation med en hög grad av kollegialt utbyte.

Författarna konstaterar att rektors förtroende för lärares yrkeskompetens tycks vara en förutsättning för att främja en skolmiljö som är öppen för risktagande, experimenterande och kollegialt utbyte, faktorer som skolutvecklingsforskning ofta lyft fram som avgörande för att utveckla lärares praktik.

Samma studie lyfter även betydelsen av den ”ömsesidiga tilliten”. I skolor där lärare både upplever att rektor visar tillit gentemot dem och deras expertis, och där lärarna i sin tur känner tillit till rektors ”omtänksamma och stöttande” ledarskap, finns en större benägenhet att både dela erfarenheter mellan klassrum och att tillsammans söka efter ny kunskap för att utveckla undervisningen.

Rektorer bör värna lärares professionalism

Utifrån sina resultat höjer dessa författare ett varningens finger för en utveckling mot en mer byråkratisk, mekaniserad och mall-styrd styrning och ledning av lärare, där rektors utvärdering och bedömning av lärare följer standardiserade protokoll och checklistor, mallar som i sig blir styrande och begränsande. Rektorer, skriver Louis och Murphy, bör utifrån idén om tillit i stället värna lärarnas professionalism och tillåta en pedagogisk mångfald.

Text: Magnus Erlandsson, Malmö universitet

Källor:

Bringselius, L. (2020). Tillit – en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor, upplaga 2. Helsingborg: Kommlitt.

Jederlund, U. (2019). Tillit som förutsättning för skolutveckling. En studie av skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag. Pedagogisk forskning i Sverige, vol. 24 nr. 3-4 2019.

Louis, K. & Murphy, J. (2017). Trust, caring and organizational learning: the leader’s role. Journal of Educational Administration Länk till annan webbplats.. Vol. 55. S. 103-126.

Niedlich, S., Kallfaß, A., Pohle, S. and Bormann, I. (2021), A comprehensive view of trust in education: Conclusions from a systematic literature review Länk till annan webbplats.. Rev Educ, 9: 124-158.

SOU 2018:38. Styra och leda med tillit. Forskning och praktik. Delbetänkande från Tillitsdelegationen.

Publicerad 23 januari 2023.