TIMSS säger inte allt om svenska elevers kunskaper i naturvetenskap

Elevers resultat på det stora internationella testet TIMSS säger inte så mycket om hur väl de uppfyller läroplanens kunskapsmål. Det visar en ny studie där forskare från Umeå universitet har undersökt hur resultatet på TIMSS hänger ihop med skolresultat och elevers bakgrund. Resultatet visar också att elever från studieovana hem och som har invandrade föräldrar missgynnas i naturvetenskap.

Stora internationella tester som TIMSS (Trends in Mathematics and Science Study) och PISA (Programme for International Student Assessment) gör det möjligt att jämföra elevers kunskaper mellan olika länder. Men det kan vara minst lika intressant att jämföra inom länder.

Marie Wiberg och Ewa Rolfsman, forskare från Umeå universitet, har jämfört elevers resultat från TIMSS med skolresultat och undersökt om det finns skillnader mellan elever med olika bakgrunder. Resultaten som presenteras i deras artikel visar att elevers poäng på TIMSS är ganska svagt kopplat till deras skolresultat.

Måttlig koppling mellan TIMSS och skolresultat

Stora internationella tester används ofta i diskussioner om hur väl olika länders skolsystem lyckas jämfört med varandra. Men det bygger på att skolsystemen faktiskt strävar mot samma mål som de internationella testerna mäter. Tidigare studier har till exempel visat att svenska elevers resultat på matematik-delen av TIMSS korrelerar starkt med deras skolresultat för matematik.

I den nya studien tittade forskarna istället på hur TIMSS hänger ihop med betyg och resultat från nationella prov i naturvetenskap. De samlade in information om elevernas resultat på TIMSS som de gjorde i årskurs 8, samt deras betyg och resultat på nationella prov från årskurs 6 och 9. I beräkningarna använde de medelvärden för de naturvetenskapliga ämnena. Förutom biologi, kemi och fysik ingår dessutom ämnet geovetenskap i TIMSS.

Resultaten visar endast på måttliga korrelationer mellan TIMSS i årskurs 8 och de olika skolresultaten i årskurs 6 och 9. Det betyder alltså att en elev kan få höga poäng för naturvetenskap på TIMSS utan att de når motsvarande höga resultat i skolan, och tvärtom. Den stora skillnaden på detta resultat och motsvarande resultat för matematik förvånade forskarna. TIMSS mäter bara en del av det centrala innehållet i den svenska läroplanen.

- Så även om svenska elevers resultat skulle vara lite lägre på TIMSS så betyder inte det att svenska elever har dålig kunskap i naturvetenskap utifrån den svenska läroplanens mål, säger Marie Wiberg.

Forskarna tittade också på hur betyg och resultat på nationella prov hänger ihop. Resultatet visade att det är en hög korrelation mellan betyg och nationellt prov för såväl årskurs 6 som 9. Det tyder på att lärare sätter rättvisa betyg i naturvetenskap, enligt forskarna. De tolkar det som att de nationella proven fyller sin funktion att ge lärare stöd i betygsättning.

Elevers bakgrund har stark påverkan på TIMSS-resultat

Studien visar också att resultatet på TIMSS påverkas starkt av elevernas bakgrund. För att kunna ta reda på om elevernas bakgrund spelade roll för deras resultat på TIMSS så tog forskarna fram information från olika svenska register. De använde elevernas kön, deras migrationsbakgrund, moderns utbildningsnivå samt om de bodde i hem med mycket böcker. De gjorde sedan en statistisk analys som undersökte hur viktiga var och en av de olika faktorerna var för resultatet på TIMSS.

Resultatet visar att de viktigaste faktorerna för att elever skulle få högt resultat på TIMSS var att de kommer från hem med hög utbildning och där det finns mycket böcker. Att komma från ett hem där föräldrarna inte var födda i Sverige var en faktor som gav ett lägre resultat.

Forskarna såg även att kön var en faktor som hade en viss inverkan på resultatet; att vara pojke hade en svag tendens till att ge högre resultat på TIMSS jämfört med att vara flicka. Sammantaget visar resultatet de utmaningar som den svenska skolan har när det gäller att ge elever med olika bakgrund samma möjligheter till lärande, enligt forskarna.

TIMSS genomförs med slumpmässigt utvalda elever i årskurs 8 och forskarna samlade in data från alla elever som gjorde testet 2015. Totalt var det 4 090 elever från 150 olika skolor. För att kunna genomföra studien har forskarna använt sig av information om eleverna från olika register som kopplats ihop. Här utnyttjade de att Sverige har unika förutsättningar för just registerstudier. Det finns register både över elevernas bakgrund, deras betyg i årskurs 6 och 9, deras nationella provresultat samt hur de presterade på TIMSS.

Text: Gunnar Höst

Källa:

The association between science achievement measures in schools and TIMSS science achievements in Sweden.