Träningsskolan saknar ofta sociala lärandeformer

Undervisningen i träningsskolan präglas av en individualistisk snarare än en kommunikativ syn på lärande vilket medför att eleverna intar en passiv position i förhållande till sin omgivning menar forskare.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Lärarna visar större hänsyn till elevernas intresse och initiativ till interaktion i situationer av fri lek där eleverna istället ges ett mer uttalat aktörskap.

I sin avhandling ”Deltagandets kontextuella villkor” studerar Daniel Östlund, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad, interaktionen lärare emellan och mellan lärare och elever i fem klasser i träningsskolan. Genom kvalitativa metoder, såsom videoinspelningar och observationer, undersöker han vad det är som händer i de sociala interaktionerna i träningsskolan. Målet är att beskriva hur lärande och socialisation formas i skolsammanhang.

Träningsskolan är en form av grundsärskoleutbildning som sällan uppmärksammas i svensk utbildningsforskning. Utbildningen riktar sig mot elever som inte anses kunna klara grundsärskolans kursplaner på grund av omfattande intellektuella funktionshinder.

Segregerande lärandemiljö och interaktion genom lek

Forskningen visar att elever med funktionshinder ges mindre utrymme att ta egna initiativ och interagera med klasskamrater samt att särskolemiljöer präglas av vuxenstyrning.

När lek och social interaktion står i fokus kan elever med och utan funktionshinder blandas i inkluderande skolmiljöer. Men när elevernas skolförberedande och kursplaneinriktade aktiviteter står i fokus tenderar skolan att separera barnen.

Forskning visar att barn med funktionshinder som vistas i blandade klassrumsmiljöer där inkluderande undervisningsformer står i fokus, får bättre språkutveckling. Östlund menar att det är angeläget att fundera över orsakerna till och konsekvenserna av frånvaron av mötesplatser med andra jämnåriga elever.

Eleven aktivt subjekt vid fri lek

Å ena sidan betraktas träningsskoleeleverna som passiva objekt och lärarna kräver att eleverna är uppmärksamma och responsiva. Östlund påpekar att undervisningen präglas av individualistisk snarare än kommunikativ syn på lärande.

I den lärarstyrda undervisningen ställer lärarna frågor som eleverna förväntas svara på. Med andra ord intar eleverna en passiv position i förhållande till sin omgivning och i de fall de visar motstånd mot gällande regler och förväntningar är disciplinära åtgärder sanktionerade.

Å andra sidan visar lärarna större hänsyn till elevernas intresse och initiativ till interaktion i situationer av fri lek. I dessa socialt orienterade situationer finns inte samma explicita förväntan om att eleverna ska vara uppmärksamma på lärarnas krav och förväntningar. Istället ges eleverna mer uttalat aktörskap.

Omsorgsarbete och kunskapsmål bör samspela

Det som ibland kallas ”den dolda läroplanen” är i de studerade skolorna synligt och öppet och skolornas arbete kännetecknas av explicit socialisering och omsorgsarbete.

Östlund är kritisk mot dikotomin omsorgsorienterat arbete/kunskapsinriktad skola, det vill säga att dela upp omsorgsorienterat arbete och kunskapsinriktat arbete som två aktiviteter som utesluter varandra. Det är problematiskt att ställa omsorg mot kunskapsutveckling. Skolan är en institution som präglas av relationer mellan människor och de två perspektiven på skolan hänger ihop.

Lärare i behov av kompetensutveckling

Östlund menar att lärare och elevassistenter, som jobbar på träningsskolor och i andra institutioner som arbetar med elever med funktionshinder, behöver kompetensutveckling. Enligt Östlund bör fokus läggas på hur elevdelaktighet uppstår och hur elever i större utsträckning kan erbjudas interaktion med andra elever.

Lärare bör utveckla förmågan att öka elevers delaktighet och inflytande. Han menar att en förskjutning i perspektiv från individuella mot mer sociala lärandeformer, skulle kunna leda till att omsorgsorienterat arbete fogas samman med skolans kunskapsutvecklande funktion.

Text: Vanja Lozic

Källa:

Avhandlingen Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik Länk till annan webbplats.

Publicerad 06 juni 2014.  Senast uppdaterad 13 oktober 2020.